MBD (minimal brain dysfunction, ursprungligen minimal brain damage) är en äldre diagnos inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dess närmaste moderna motsvarighet är ADHD.

Diagnosen MBD infördes under 1930-[1] och 40-talen.[2] Inom DSM, en spridd amerikansk diagnosmanual, ersattes diagnosen med hyperkinetisk störning 1968, ADD år 1980 samt ADHD år 1987.

Bokstaven "D" stod ursprungligen för "damage" ("skada", vilket i detta sammanhang syftade på hjärnskada), något som efter beslut under en konferens i Oxford år 1962 ändrades till "dysfunction".[3][4]

I Sverige fortsatte begreppet MBD användas under 1970-talet, men ersattes under 1980-talet alltmer med den av Christopher Gillberg utvecklade diagnosen DAMP. 1990 avskaffades MBD-diagnosen i Sverige.[5] Christopher Gillberg beskriver steget från MBD till DAMP i boken Clinical child neuropsychiatry från 1995.[6] Under senare år har begreppet DAMP alltmer kommit att ersättas av ADHD även i Sverige. Gillberg definierar numera DAMP som ADHD i kombinationen med medfödd motorisk klumpighet.

1992 strök Världshälsoorganisationen diagnosen MBD från sin sjukvårdsklassifikation.[7]

Se även

redigera

Litteraturhänvisning

redigera
  1. ^ Karl ROS Johnson (22 april 2007). ”Myths and Facts About ADD” (på engelska). Johnson Chiropractic Neurology & Nutrition. https://www.helpmychronicpain.com/blog/myths-and-facts-about-add. Läst 14 november 2019. 
  2. ^ Alaina L. Hollis (26 maj 2006). [https://epublications.regis.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1769&context=theses ”A Teacher 'S Guide to Understanding Attention Deficit Hyperactivity Disorder”] (på engelska). Regis University. sid. 6. https://epublications.regis.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1769&context=theses. Läst 14 november 2019. 
  3. ^ Susanne Lavén och Susanne Pelkonen (26 maj 2006). ”Pedagogiska konsekvenser av DAMP och ADHD”. Göteborgs universitet. sid. 14. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/587/1/VT06-2611-43.pdf. Läst 27 november 2019. 
  4. ^ Ola Danielsson, Katarina Sternudd (27 september 2016). ”ADHD”. Karolinska institutet. https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor. Läst 27 november 2019. 
  5. ^ Isabel Persson (23 maj 2003). ”DAMP och ADHD”. Linköpings universitet. sid. 9. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:19079/FULLTEXT01.pdf. Läst 14 november 2019. 
  6. ^ Christopher Gillberg, Clinical child neuropsychiatry, Chapter 8: Deficits in attention, motor control and perception, and other syndromes attributed to minimal brain dysfunction, sidorna 138–172, Cambridge University Press, Cambridge (1995). ISBN 0-521-43388-6.
  7. ^ Jennifer Barker, Beatrice Gunnarsson (26 maj 2005). ”En skola för alla”. Malmö högskola. sid. 9. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1492576/FULLTEXT01.pdf. Läst 14 november 2019.