Öppna huvudmenyn

Lars Christopher Gillberg, född 19 april 1950 i Göteborg, är professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset liksom vid Institute of Child Health i London och universitetet i Glasgow. Hans forskning omfattar neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar såsom autism, DAMP, ADHD, psykisk utvecklingsstörning, anorexia, fragil X-syndromet, Tourettes syndrom och empatistörningstillstånd. Gillberg är internationellt mest känd för sin forskning om autism, och har bland annat publicerat flera uppmärksammade vetenskapliga artiklar som beskriver tidigare okända genetiska avvikelser vid detta tillstånd.[2]

Christopher Gillberg
Född19 april 1950 (69 år)
GöteborgSverige
NationalitetSvensk[1]
SysselsättningPsykiater
ArbetsgivareGöteborgs universitet
UtmärkelserSöderbergska priset
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Gillberg är föreståndare för Gillbergcentrum[3] för neuropsykiatri och utvecklingsneurologi vid Göteborgs universitet. Han är eller har varit visiting/honorary professor vid universiteten i Bergen, Odense, San Francisco, New York, Strathclyde, Glasgow, Edinburgh, University of London, University College London och Kochi, Japan.

Gillberg har publicerat mer än 30 böcker och bokkapitel och närmare 650 granskade forskningsartiklar finns för närvarande i PubMed-databasen (april 2018). Hans böcker har översatts till minst ett dussin språk och flera av dem betraktas som standardböcker i Sverige och internationellt.

DAMPRedigera

Gillberg och medarbetare lanserade på 1980-talet begreppet DAMP vilket fick genomslag i Sverige och övriga Norden. DAMP-begreppet, som introducerades i Carina Gillbergs doktorsavhandling 1987, ersatte den tidigare benämningen MBD, Minimal Brain Dysfunction. DAMP avsåg att bättre beskriva barn med bl a bristande uppmärksamhet och rörelsekontroll ("Deficits in Attention, Motor control and Perception"). DAMP räknas numera som en undergrupp till ADHD som är en internationellt använd benämning på liknande tillstånd. Gillbergs definitioner används ofta av i ADHD-behandling världen över då de ligger nära Aspergers ursprungliga definitioner.

Priser och utmärkelserRedigera

Gillberg tilldelades Fernströmspriset 1991 och var Fulbright-professor i New York 1992. Han tilldelades Ingvar Award 1995, Ronald McDonalds Award i pediatrik 1998, Ågrenskas Stora pris 2001 och Philips Nordic Prize 2004 - i prismotiveringen ingick hans värnande om patienters integritet och rätt till sekretess. Han erhöll Dalbergmedaljen för genetisk forskning 2010 och är hedersledamot i Autism- och Aspergerförbundet och i Riksförbundet Attention som är intresseorganisationer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 2008 erhöll han H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band. 2011 tilldelades han Söderbergska Priset i medicin. Gillberg tilldelades 2016 INSAR Lifetime Achievement Award och PSYKN-priset. Han är medlem av den norska Vetenskapsakademin.

KontroverserRedigera

I juni 2005 dömdes Gillberg av Göteborgs tingsrätt till dagsböter för att inte ha lämnat ut källmaterial till Eva Kärfve och Leif Elinder, vilka hade krävt att få göra en vetenskaplig granskning av hans forskning. Gillberg vägrade att lämna ut dessa dokument med motiveringen att de innehöll känsliga uppgifter om namngivna patienter som hade utlovats sekretess, och hans medarbetare kom att destruera det aktuella forskningsmaterialet. Gillberg anmälde sedan svenska staten till Europadomstolen för att ha tvingat honom att både lova sekretess och att lämna ut sitt källmaterial. Domstolen fann dock att svenska staten inte hade kränkt de mänskliga rättigheterna i detta fall.[4][5]

Med en debattartikel i Svenska Dagbladet i mars 2019,[6] drog Gillberg och hans kolleger igång en omfattande svensk mediedebatt[7] om könsbekräftande behandling av unga.

Bibliografi (urval)Redigera

  • Neuropsychiatric aspects of perceptual, motor and attentional deficits in seven-year-old Swedish children, 1981 (doktorsavhandling Uppsala universitet)
  • Man kallar det MBD: om barn med koncentrationssvårigheter, motoriska problem och perceptuella störningar, 1983 (tills. med Peder Rasmussen)
  • Barndomspsykoser - en kort översikt, Psykisk hälsa, 0033-3212; 1984:2
  • The biology of the autistic syndromes, 1985 (tills. med Mary Coleman)
  • Ångest hos barn / redigerad av Christopher Gillberg och Kjell Modigh, Nordisk psykiatrisk tidskrift. Supplement, 0346-8852; 13, 1986
  • Autism och andra barndomspsykoser, 1988
  • Medicinering vid autism och andra barndomspsykoser, Rebecka-rapport, 99-0623116-5; 13, 1989
  • Dyslexi - vad är det? 1994 (tills. med Maj Ödman)
  • Autism och autismliknande tillstånd: en översikt, 1994 (tills. med Viviann Nordin)
  • Aspergers syndrom: en översikt, 1994 (tills. med Stephan Ehlers)
  • Anorexia nervosa: bakgrundsfaktorer, utredning och behandling, 1995 (tills. med Maria Råstam Bergström och Carina Gillberg)
  • Clinical child neuropsychiatry, Cambridge University Press, 1995
  • Barn som inte är som andra, 1995 (tills. med I. Carina Gillberg)
  • Autism : medical and educational aspects, 1995 (tills. med Theo Peters)
  • Ett barn i varje klass: om DAMP/MBD och ADHD, 1996
  • Fragil-X syndromet FRAXA, 1996
  • Barn, ungdomar och vuxna med Aspergersyndrom: normala, geniala, nördar? 1997
  • Barn med vissa neurologiska och neuropsykiatriska funktionsstörningar blir onödigt handikappade i den svenska skolan, 1997
  • Det hoppar och rycker i kroppen och själen: om Tourettesyndromet och andra tillstånd med tics hos barn, ungdomar och vuxna, 1999
  • Sexuella övergrepp mot barn: expertrapport. Neuropsykiatriska aspekter, 2000
  • A guide to Asperger syndrome, Cambridge University Press, 2002
  • The Autisms, Coleman M, Gillberg C, Oxford University Press, 2012
  • ADHD and its many associated problems, Gillberg C, Oxford University Press, 2014
  • Barn och Ungdomspsykiatri, Gillberg C, Råstam M, Fernell E (red.), Natur & Kultur, 2015
  • ESSENCE Om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser, Gillberg C, Natur & Kultur, 2018

ReferenserRedigera

  1. ^ Libris, 15 oktober 2012, läst: 24 augusti 2018
  2. ^ Nature Genetics, volym 39, sid. 25-27, 2007
  3. ^ Gillbergcentrum
  4. ^ "Professor Gillberg fick inte rätt." SvD 2/11 2010|http://www.svd.se/nyheter/inrikes/professor-gillberg-fick-inte-ratt_5607887.svd
  5. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gillberg-forlorade-i-europadomstolen_6975099.svd
  6. ^ Könsbytena på barn är ett stort experiment, debattartikel av Christopher Gillberg med flera i Svenska Dagbladet, 13 mars 2019.
  7. ^ Förståelse av kön måste baseras på fakta, av Peter Örn i Psykologtidningen, 27 augusti 2019.