Diagnosglidning betecknar när allt mer lindriga symptom på något som anses patologiskt börjar diagnosticeras, vilket orsakar ett krympande normalitetsbegrepp.[1][2][3][4][5] Sådant som man tidigare ansåg vara normalt och friskt, blir alltså betraktat som onormalt och sjukt.[6]

Diagnosglidning kan leda till felaktig diagnosticering av symptom och patienter.[7][8] Detta kan i sin tur leda till under- eller överdiagnosticering.[9][10][4][11] Flera pekar på att New Public Management-modeller skapar incitament för att öka de monetära intäkterna genom att registrera lättare fall som allvarligare, för att erhålla högre ersättning.[12][13][14][8][15][16]

Fenomenet skapar problem för komparativa historiska studier, och riskerar även att förstöra statistiskt datamaterial.[8][17]

Symptomdiagnoser som pekats ut som eventuella "diagnosglidare"Redigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”ADHD – etiska utmaningar”. Statens medicinsk-etiska råd. 17 maj 2015. https://www.smer.se/wp-content/uploads/2015/12/Smer-rapport-2015_2_WEBB.pdf. Läst 7 augusti 2021. ”Det finns anledning att vara vaksam på en eventuell medikalisering av ADHD-relaterade problem. Detta kan ske exempelvis genom att diagnoskriterierna utvidgas med tiden eller genom att kriterierna tolkas bredare så att de som har milda till måttliga ADHD-symtom i större utsträckning faller under diagnosen. En sådan diagnosglidning kan bidra till att normalitetsbegreppet krymper.” 
  2. ^ 1966-, Landén, Mikael,. Galenskap : en bok om vetenskap. ISBN 978-91-27-82908-4. OCLC 1200121122. http://worldcat.org/oclc/1200121122. Läst 7 augusti 2021 
  3. ^ ”Medicin istället för ansvar”. Syre. 18 augusti 2016. https://tidningensyre.se/2016/nummer-87/medicin-istallet-ansvar/. Läst 7 augusti 2021. ”I en ambitiös rapport (ADHD – etiska utmaningar) ställer sig Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tveksam till termen ”neuropsykiatri”. Man refererar till FNs barnrättskommitté som uttryckt stor oro över antalet adhd-diagnostiserade samt den ökande förskrivningen av psykostimulantia. Smer varnar för medikalisering och ”diagnosglidning” som innebär att måttliga symtom diagnostiseras – med krympande normalitetsbegrepp som följd.” 
  4. ^ [a b] ”Rekommendationer från medicinska experter till lärare i samband med utredning av elever”. Mälardalens Högskola. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1336018/FULLTEXT01.pdf. Läst 7 augusti 2021. ”(även måttliga eller lindriga symtom diagnosticeras vilket orsakar ett krympande normalitetsbegrepp. Det kan i sin tur leda till under- eller överdiagnosticering av symtom och feldiagnosticering av patienter (Statens medicinsk-etiska råd, 2015).”  (även måttliga eller lindriga symtom diagnosticeras vilket orsakar ett krympande normalitetsbegrepp. Det kan i sin tur leda till under- eller överdiagnosticering av symtom och feldiagnosticering av patienter (Statens medicinsk-etiska råd, 2015).
  5. ^ Lundström, Lars. ”Myten om den kemiska obalansen – Internationalen”. http://www.internationalen.se/2016/05/myten-om-den-kemiska-obalansen/. Läst 7 augusti 2021. ”Statens medicinsk-etiska råd, Smer, ställde sig nyligen i en intressant rapport tveksamt till denna betoning av biologin. Psykiatern och forskaren Tomas Ljungberg har även påvisat att det inte är vetenskapligt hållbart att kalla ADHD för ett ”neuropsykiatriskt funktionshinder”. Det som bäst kan förklara uppkomsten av ADHD tycks vara en stress/sårbarhetsmodell. Smer varnar för medikalisering och ”diagnosglidning” som innebär att måttliga symtom diagnosticeras – med krympande normalitetsbegrepp som följd, samt noterar risken att dagens målstyrda skola inte ger utrymme för naturliga variationer som riskerar att tvingas in i diagnoser för att rymmas inom skolsystemet.” 
  6. ^ ”ADHD – etiska utmaningar”. smer.se. https://smer.se/2015/12/16/adhd-etiska-utmaningar-rapport-20152/. Läst 7 augusti 2021. 
  7. ^ ”God och nära vård - Rätt stöd till psykisk hälsa”. SOU. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/08/SOU_2021_6_webb.pdf. Läst 7 augusti 2021. ”När det gäller den förskjutning som har skett [...] så kan det inte uteslutas att en del av förklaringen är s.k. diagnosglidning inom hälso- och sjukvården. Samma symtombild kan således innebära annan diagnossättning.” 
  8. ^ [a b c] [https://www.sls.se/contentassets/9ae913327d5742e6bb01b663f56b05fd/evv20remiss20huvuddokument202201506261.pdf ”En Värdefull Vård – en hälso- och sjukvård med människan i centrum”]. Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp - En Värdefull Vård. https://www.sls.se/contentassets/9ae913327d5742e6bb01b663f56b05fd/evv20remiss20huvuddokument202201506261.pdf. Läst 7 augusti 2021. ”NPM innefattar marknadisering av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa måste då definieras som produkter, beskrivas, prissättas och mätas för att ersättningen ska kunna betalas ut. Det leder till ökad administration hos såväl producent som beställare. Synsättet riskerar också att leda till diagnosglidning och manipulation. När beställaren noterar att frekvensen av en viss diagnos ökar justeras priset ner för att hålla kostnadskontrollen med bieffekten att producenten anpassar sin diagnossättning efter den nya prissättningen. Konsekvensen blir inte bara felaktiga diagnoser utan också oanvändbar statistik. Det administrativa merarbetet är ännu en belastning.” 
  9. ^ ”Socialförsäkringsrapport 2020:8 (ISSN 1654-8574)”. Försäkringskassan. sid. 19. https://ki.se/media/127764/download. Läst 7 augusti 2021. 
  10. ^ ””Inför ett nationellt ersättningssystem i primärvården””. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/infor-ett-nationellt-ersattningssystem-i-primarvarden/. Läst 7 augusti 2021. 
  11. ^ ”PressReader.com - Digital Newspaper & Magazine Subscriptions”. www.pressreader.com. https://www.pressreader.com/sweden/modern-psykologi/20210421/281943135700931. Läst 7 augusti 2021. 
  12. ^ ”SOU 2002:31”. https://lagen.nu/sou/2002:31. Läst 7 augusti 2021. ”Erfarenheterna från länder med stor andel privata vinstsyftande vårdgivare och motiven i de länder som har restriktioner mot kommersiella vårdgivare visar också att vinstsyftet kan styra utvecklingen i mindre önskvärd riktning. Kopplat till ersättningssystemen uppmärksammas diagnosglidning där vårdinsatsen mer styrs mot mot lönsammare behandlingar än efter strikt medicinska behov.” 
  13. ^ ”När sjukvården blev en marknad”. Arena Idé. https://arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2018/08/nar-sjukvarden-blev-en-marknad.pdf. Läst 7 augusti 2021. ”En annan vanlig och svårupptäckt metod att öka intäkterna är så kallad diagnosglidning där enkla fall registreras som allvarligare eftersom de då ger en högre ersättning” 
  14. ^ Engström, Sven; Dr, Med; Allmänmedicin, Specialist I.; FoU-enhet, Primärvårdens; Futurum; Dr, Med (7 april 2020). ”Ersättningsmodeller för vårdcentraler kan förbättras”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/rapport/2020/04/ersattningsmodeller-for-vardcentraler-kan-forbattras/. Läst 7 augusti 2021. 
  15. ^ Linderborg, Åsa (2014). Högerns svarta bok. Verbal förlag. sid. 229-230. ISBN 978-91-87777-01-1. OCLC 941122501. https://www.worldcat.org/oclc/941122501. Läst 7 augusti 2021. ”Det är lönsamt att protokollföra en diagnos eller behandling som är dyrare än den som faktiskt sker, så kallad diagnosglidning. Bland annat har det att göra med att patienten själv ofta inte vet precis vad som är problemet eller vilken behandling som krävs."” 
  16. ^ ”Vinstbegränsning i välfärden”. Svenskt näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/qxifpz_vinstbegransningpdf_1007309.html/BINARY/Vinstbegransning.pdf. Läst 7 augusti 2021. ”Kombinationen av vinstintresse och pristaksmodeller kan även skapa incitament för till exempel diagnosglidning mot mer lönsamma diagnoser och att verksamheten utvecklas så att mer lönsamma diagnoser, elever eller brukare attraheras samtidigt som mindre lönsamma avskräcks från att vända sig till verksamheten.” 
  17. ^ ”Diagnostisk stabilitet hos rättspsykiatriska patienter”. www.regionkronoberg.se. http://www.regionkronoberg.se/vardgivare/kompetens-utveckling/forskning-och-utveckling-fou/diagno/. Läst 7 augusti 2021. 
  18. ^ 1966-, Landén, Mikael,. Galenskap : en bok om vetenskap. sid. 156,167. ISBN 978-91-27-82908-4. OCLC 1200121122. http://worldcat.org/oclc/1200121122. Läst 9 augusti 2021. ”Autism ansågs tidigare vara mycket ovanligt. På 1960-talet ansåg man att ett barn på 10000 hade autism. [...] På 50 år har autism gått från extremt ovanligt syndrom till folksjukdom.** [...] När diagnosmanualen kom ut i ny upplaga 1987 hade kriterierna för autism ändrats och tröskeln för att ställa diagnosen blev avsevärt lägre. Det blev nu möjligt att diagnostisera autism om hälften av 16 kriterier var uppfyllda. [...] I den fjärde upplagan av diagnosmanualen från 1994 vidgades autism till en palett av tillstånd [...] På den mildare flanken av detta spektrum återfanns Aspergers syndrom [...] Det blev nu möjligt att diagnostisera en genomsnittlig IT-tekniker med autismspektrumstörning. Och fågelskådare. En studie från Danmark fann att dessa ändrade diagnoskriterier förklarade 33 procent av ökningen av autism.” 
  19. ^ 1966-, Landén, Mikael,. Galenskap : en bok om vetenskap. ISBN 978-91-27-82908-4. OCLC 1200121122. http://worldcat.org/oclc/1200121122. Läst 9 augusti 2021. ”Men efter några år började vi se tecken på att personer fick en bipolär diagnos trots att symtomen inte var särskilt allvarliga, eller hade kunnat förklaras bättre med andra diagnoser.”