Mässcupen

europeisk herrfotbollsturnering för klubblag 1955–1971

Mässcupen (engelska: Inter-Cities Fairs Cup) var en fotbollsturnering i Europa. Turneringen spelades första gången 1955–1958 och sista gången säsongen 1970/71. Turneringen ersattes av Uefacupen, som numera heter Uefa Europa League, men var inte en officiell Uefa-turnering.

Mässcupen
Mässcupens trofé som tilldelades Barcelona efter segern i den avgörande matchen om Mässcupens trofé 1971.
Sport(er)Fotboll
År19551971
Geografisk omfattningEuropa
Sista mästareEngland Leeds United (1970/71)
Flest titlarSpanien Barcelona (3)
Match mellan Ajax och Hannover 96Amsterdams Olympiastadion under säsongen 1969/70.

Spanska klubbar var de mest framgångsrika genom åren med sex finalvinster och tre finalförluster. Barcelona var den mest framgångsrika klubben med tre finalvinster och en finalförlust.

Historia redigera

Idén till Mässcupen kom från schweizaren Ernst Thommen, italienaren Ottorino Barassi och engelsmannen Stanley Rous, som senare blev Fifa-ordförande. Turneringen grundades den 18 april 1955, bara två veckor efter grundandet av Europacupen för mästarlag. Mässcupen var öppen för lag från europeiska städer som regelbundet höll mässor och inte nödvändigtvis för klubbar – städer med mer än en klubb skickade kombinationslag med spelare från stadens olika klubbar. I den första Mässcupen, som spelades mellan 1955 och 1958, deltog lag från Barcelona, Basel, Birmingham, Frankfurt, Köpenhamn, Lausanne, Leipzig, London, Milano och Zagreb. Matcherna förlades så att de spelades samtidigt som det hölls en mässa i staden. Turneringen växte snabbt i omfång – andra gången den spelades var antalet deltagande lag 16 och femte gången var det 32.[1]

Allt eftersom blev kombinationslagen färre, och från mitten av 1960-talet deltog endast klubbar som kvalificerat sig genom en placering, normalt andra till fjärde plats, i sin inhemska liga. Man införde dock en regel om att endast en klubb per stad fick delta.

Under tidigt 1960-tal dominerade Sydeuropa och framför allt Spanien turneringen; bland de tidiga vinnarna finns Barcelona, Valencia och Real Zaragoza. Turneringen växte ytterligare i prestige och omfång; säsongen 1964/65 deltog 48 klubbar och 1968 vann Leeds United som första klubb från norra Europa turneringen.[1] Leeds vann även turneringen under dess sista år, säsongen 1970/71, då totalt 64 klubbar deltog.

Finalresultat redigera

I tabellen nedan markeras den sammanlagda vinnaren med fet stil.[2]

Säsong Hemmalag Resultat Bortalag Arena Anmärkning
1955–58 London XI   2–2   Barcelona Stamford Bridge, London Första finalen med en spansk klubb. Första finalen med en engelsk klubb.
Barcelona   6–0   London XI Camp Nou, Barcelona
1958–60 Birmingham City   0–0   Barcelona St Andrew's, Birmingham Barcelona blev första klubb att vinna två gånger och första klubb att vinna två år i rad.
Barcelona   4–1   Birmingham City Camp Nou, Barcelona
1960/61 Birmingham City   2–2   Roma St Andrew's, Birmingham Första finalen med en italiensk klubb.
Roma   2–0   Birmingham City Olympiastadion, Rom
1961/62 Valencia   6–2   Barcelona Luis Casanova-stadion, Valencia Första finalen mellan två spanska klubbar.
Barcelona   1–1   Valencia Camp Nou, Barcelona
1962/63 Dinamo Zagreb   1–2   Valencia Maksimirstadion, Zagreb Första finalen med en jugoslavisk klubb.
Valencia   2–0   Dinamo Zagreb Luis Casanova-stadion, Valencia
1963/64 Real Zaragoza   2–1   Valencia Camp Nou, Barcelona Finalen avgjordes i en match. Valencias tredje raka final.
1964/65 Juventus   0–1   Ferencváros Stadio Comunale, Turin Finalen avgjordes i en match. Första finalen med en ungersk klubb.
1965/66 Barcelona   0–1   Real Zaragoza Camp Nou, Barcelona Första (och enda) finalen att gå till förlängning. Barcelona blev första (och enda) klubb att vinna tre gånger.
Real Zaragoza   2–4 (e.f.)   Barcelona La Romareda, Zaragoza
1966/67 Dinamo Zagreb   2–0   Leeds United Maksimirstadion, Zagreb
Leeds United   0–0   Dinamo Zagreb Elland Road, Leeds
1967/68 Leeds United   1–0   Ferencváros Elland Road, Leeds Leeds United blev första klubb från Nordeuropa att vinna.
Ferencváros   0–0   Leeds United Népstadion, Budapest
1968/69 Newcastle United   3–0   Újpest St James' Park, Newcastle
Újpest   2–3   Newcastle United Megyeri úti-stadion, Budapest
1969/70 Anderlecht   3–1   Arsenal Emile Versé-stadion, Bryssel Första finalen med en belgisk klubb.
Arsenal   3–0   Anderlecht Arsenal Stadium, London
1970/71 Juventus   2–2   Leeds United Stadio Comunale, Turin Leeds United vann på flest gjorda bortamål.
Leeds United   1–1   Juventus Elland Road, Leeds

Trofématch redigera

Hösten 1971, efter att Mässcupen ersatts av Uefacupen, spelades en match för att avgöra vilken klubb som skulle få behålla Mässcupens trofé för gott. Matchen spelades mellan Barcelona, som vunnit turneringen tre gånger inklusive den första upplagan, och Leeds United, som vunnit två gånger inklusive den sista upplagan.

År Hemmalag Resultat Bortalag Arena Anmärkning
1971 Barcelona   2–1   Leeds United Camp Nou, Barcelona

Finaler per klubb redigera

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per klubb av Mässcupen.[2]

Nr Klubb Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1   Barcelona 3 1 1958, 1960, 1966 1962
2   Valencia 2 1 1962, 1963 1964
  Leeds United 2 1 1968, 1971 1967
4   Real Zaragoza 1 1 1964 1966
  Ferencváros 1 1 1965 1968
  Dinamo Zagreb 1 1 1967 1963
7   Roma 1 0 1961 -
  Newcastle United 1 0 1969 -
  Arsenal 1 0 1970 -
10   Birmingham City 0 2 - 1960, 1961
  Juventus 0 2 - 1965, 1971
12   London XI 0 1 - 1958
  Újpest 0 1 - 1969
  Anderlecht 0 1 - 1970

Finaler per land redigera

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per land av Mässcupen.[2]

Nr Land Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1   Spanien 6 3 1958, 1960, 1962, 1963, 1964, 1966 1962, 1964, 1966
2   England 4 4 1968, 1969, 1970, 1971 1958, 1960, 1961, 1967
3   Italien 1 2 1961 1965, 1971
  Ungern 1 2 1965 1968, 1969
5   Jugoslavien 1 1 1967 1963
6   Belgien 0 1 - 1970

Maratontabell redigera

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta klubbarna i Mässcupens historia. Vinst ger två poäng.[3]

Nr Klubb S V O F GM IM MS P
1   Barcelona 70 35 17 18 141 85 +56 87
2   Leeds United 53 28 17 8 92 40 +52 73
3   Valencia 52 29 10 13 112 67 +45 68
4   Juventus 46 27 11 8 78 37 +41 65
5   Ferencváros 42 23 5 14 73 43 +30 51
6   Real Zaragoza 36 22 4 10 74 48 +26 48
7   Roma 38 19 9 10 71 47 +24 47
8   Dinamo Zagreb 39 16 10 13 65 47 +18 42
9   Hibernian 36 18 5 13 66 60 +6 41
10   Köln 31 18 3 10 69 43 +26 39

Flest mål redigera

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta målskyttarna i Mässcupens historia.[4]

 
Waldo gjorde flest mål i cupens historia.
Nr Spelare Mål Matcher Målsnitt År Klubb
1   Waldo 31 44 &&&&&&&&&&&&&&00.7000000,7 1961–1969   Valencia
2   Peter Lorimer 20 43 &&&&&&&&&&&&&&00.4700000,47 1965–1971   Leeds United
3   Flórián Albert 19 35 &&&&&&&&&&&&&&00.5400000,54 1962–1970   Ferencváros
  Ferenc Bene 19 28 &&&&&&&&&&&&&&00.6800000,68 1963–1970   Újpest
  José Antonio Zaldúa 19 23 &&&&&&&&&&&&&&00.8300000,83 1961–1969   Barcelona
6   Pedro Manfredini 18 20 &&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9 1960–1965   Roma
7   Evaristo 17 21 &&&&&&&&&&&&&&00.8100000,81 1957–1962   Barcelona
8   Vicente Guillot 16 35 &&&&&&&&&&&&&&00.4600000,46 1961–1969   Valencia
9   Marcelino 15 32 &&&&&&&&&&&&&&00.4700000,47 1962–1969   Real Zaragoza
10   Héctor Núñez 14 22 &&&&&&&&&&&&&&00.6400000,64 1961–1964   Valencia

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”UEFA Europa League - History” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314170201/http://www.uefa.com/uefaeuropaleague/history/index.html. Läst 1 mars 2016. 
  2. ^ [a b c] ”Fairs' Cup” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/tablese/ec3a.html. Läst 21 september 2020. 
  3. ^ eurocupshistory.com/inter-cities_fairs_cup/all_time_table
  4. ^ ”Goalscorers – All-Time 1955-1971” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/ec/ec197071det.html#fc. Läst 21 september 2020. 

Externa länkar redigera