Luxemburgs bidrag i Eurovision Song Contest

bidrag som representerat Luxemburg i Eurovision Song Contest

Luxemburg debuterade i Eurovision Song Contest 1956 och har till och med 1993 deltagit 37 gånger. Det luxemburgska tv-bolaget RTL Télé Lëtzebuerg (RTL) har varit ansvarigt för Luxemburgs medverkan varje år sedan 1956. Majoriteten av Luxemburgs bidrag har valts ut genom internval, endast vid två tillfällen har bidraget valts ut genom en nationell uttagning.

Luxemburg
Luxemburg
TV-stationRTL
Framträdanden
Antal framträdanden37 (1993)
Debutår1956
Bästa resultat1:a, 1961, 1965, 1972, 1973 & 1983
Sämsta resultat21:a, 1987
Poäng genom tiderna1423 (1993)
Externa länkar
Luxemburgs sida på Eurovision.tv
Solange Berry i Hilversum 1958
Camillo Felgen i Luxemburg 1962
France Gall i Neapel 1965

Luxemburg har hittills vunnit tävlingen vid fem tillfällen; 1961, 1965, 1972, 1973 och 1983. Förutom segrarna har Luxemburg stått på pallplats vid ytterligare två tillfällen; två tredjeplatser (1962 och 1986). På grund av landets lilla storlek och de nationella programföretagens förkärlek för internt urvalsförfarande kom de flesta av Luxemburgs aktörer inte från storhertigdömet, utan till största delen från Frankrike. Alla Luxenburgs fem vinnande bidrag framfördes av utländska sångare, varav fyra var franska och en var grekiska. Av 37 framträdanden totalt har endast sex sångare (Camillo Felgen, Monique Melsen, Sophie Carle, Franck Olivier, Sarah Bray och Marion Welter) ursprung från Luxemburg.

Luxemburg i Eurovision Song ContestRedigera

HistoriaRedigera

Luxemburg var ett av de sju ursprungliga länderna som deltog i den första upplagan av tävlingen 1956. Av okänd anledning uteblev landet från tävlan 1959, men återkom året efter och deltog därefter samtliga år fram till och med 1993. Från debuten dröjde det fem år tills landet skulle ta sin första seger i tävlingen. 1961 segrade man med bidraget Nous les amoureux framförd av Jean-Claude Pascal. Camillo Felgen representerade landet för andra gången 1962. Innan dess hade han representerat landet 1960, då han kom på sista plats i finalen. Vid återvändandet 1962 gick det hela vägen till pallplats och Luxemburg slutade trea på hemmaplan. 1965 kom Luxemburgs andra seger i tävlingen med låten Poupée de cire, poupée de son framförd av France Gall, som endast var 17 år gammal när hon vann tävlingen. Efter segern toppade låten på listorna runt omkring i Europa, bland annat i Sverige kom den som högst på sjätteplats på Kvällstoppen[1]. Sången utnämndes 2005 till en av de bästa Eurovision-låtarna. 1967 representerade grekiskfödda Vicky Leandros landet med låten L'amour est bleu. Bidraget slutade på fjärde plats i finalen i Wien. Låten blev i efterhand en världshit då den tolkades av Paul Mauriat och nådde bland annat förstaplatsen på billboardlistan i USA[2]. Fem år senare representerade hon landet igen och denna gången gick hon hela vägen till seger med låten Après toi. Låten har blivit en klassiker inom eurovisionen och spelades in på flera europeiska språk, och även på japanska. Luxemburg representerades på hemmaplan 1973 av Anne-Marie David som framförde låten Tu te reconnaîtras. Luxemburg segrade i tävlingen för andra året i rad, och för fjärde gången totalt. Luxemburg hade ingen möjlighet att arrangera tävlingen igen, därmed fick Storbritannien arrangera tävlingen i Brighton 1974. 1978 representerade den spanska musikduon Baccara landet med låten Parlez-vous français?. Musikduon var redan internationellt känd tack vare sina stora discohits under andra halvan av 1970-talet. Inför tävlingen var man förhandsfavoriten, men efter röstningsomgången i finalen slutade man på sjunde plats. Likt flera föregående bidrag från landet nådde även denna låt höga listplaceringar runt om i Europa. Låten nådde bland annat åttonde plats på kvällstoppen i Sverige[3]. Luxemburgs femte och hittills senaste seger kom 1983 med bidraget Si la vie est cadeau framförd av Corinne Hermès, Luxemburg vann tävlingen med sex poängs marginal före Israel. Efter segern kom man på tredje plats 1986 och fjärde plats 1988. Åren 1989–1993 gick det överlag dåligt för Luxemburg i tävlingen. Vid sitt sista deltagande år 1993 slutade landet på tjugonde plats i finalen i Millstreet. På grund av den dåliga placeringen 1993 tvingades landet stå över tävlingen 1994. De dåvarande tävlingsreglerna innebar att länder som placerade sig sämre ett år fick avstå medverkan året därpå för att kunna göra plats åt andra länder som hade fått avstå året innan att delta. Efter en rad dåliga placeringar i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet drog sig landet ur tävlingen på obestämd tid och har sedan dess inte deltagit alls i tävlingen. Anledningen till att landet uteblivit så länge i tävlingen är finansiella problem och att man hävdar att det är svårt för mikrostater i tävlingen att nå bra resultat vilket gör man inte ser det lönt att skicka någon representant till tävlingen[4].

Den 12 maj 2023, dagen före finalen av Eurovision Song Contest 2023, meddelade RTL och EBU att Luxemburg återvänder till tävlingen 2024. Detta efter 30 års frånvaro.

Nationell uttagningsformRedigera

Majoriteten av Luxemburgs bidrag har valts ut genom internval. Endast 1976 och 1978 har man valt ut representanten och låten via en nationell final där fem bidrag tävlat mot varandra. Åren 1989 och 1992 valdes artisten ut internt medan låten fick avgöras i en nationell tävling. Resten av åren man varit med har man valt ut representanten och låten helt internt av RTL.

ResultattabellRedigera

Tabellnyckel
1
Vinnare
2
Andra plats
3
Tredje plats
Sista plats
X
Ett bidrag valdes men tävlade inte
Kommande
År Bidrag Deltagare Placering Poäng
1956 Ne crois pas Michèle Arnaud 2 N/A
1956 Les amants de minuit Michèle Arnaud 2 N/A
1957 Amours mortes (tant de peine) Danièle Dupré 4 8
1958 Un grand amour Solange Berry 9 1
Deltog inte 1959
1960 So laang we's du do bast Camillo Felgen 13 1
1961 Nous les amoureux Jean-Claude Pascal 1 31
1962 Petit bonhomme Camillo Felgen 3 11
1963 À force de prier Nana Mouskouri 8 13
1964 Dès que le printemps revient Hugues Aufray 4 14
1965 Poupée de cire, poupée de son France Gall 1 32
1966 Ce soir je t'attendais Michèle Torr 10 7
1967 L'amour est bleu Vicky Leandros 4 17
1968 Nous vivrons d'amour Chris Baldo & Sophie Garel 11 5
1969 Catherine Romuald Figuier 11 7
1970 Je suis tombé du ciel David Alexandre Winter 12 0
1971 Pomme, pomme, pomme Monique Melsen 13 70
1972 Après toi Vicky Leandros 1 128
1973 Tu te reconnaîtras Anne-Marie David 1 129
1974 Bye Bye I Love You Ireen Sheer 5 14
1975 Toi Geraldine 5 84
1976 Chansons pour ceux qui s'aiment Jürgen Marcus 14 17
1977 Frère Jacques Anne-Marie B 16 17
1978 Parlez-vous français? Baccara 7 73
1979 J'ai déjà vu ça dans tes yeux Jeane Manson 13 44
1980 Papa Pingouin Sophie & Magaly 9 56
1981 C'est peut-être pas l'Amérique Jean-Claude Pascal 11 41
1982 Cours après le temps Svetlana 6 78
1983 Si la vie est cadeau Corinne Hermès 1 142
1984 100% d'amour Sophie Carle 10 39
1985 Children, Kinder, Enfants Margo,
Franck Olivier,
Diane Solomon,
Ireen Sheer,
Chris Roberts,
Malcolm Roberts
13 37
1986 L'amour de ma vie Sherisse Laurence 3 117
1987 Amour, Amour Plastic Bertrand 21 4
1988 Croire Lara Fabian 4 90
1989 Monsieur Park Café 20 8
1990 Quand je te rêve Céline Carzo 13 38
1991 Un baiser volé Sarah Bray 14 29
1992 Sou fräi Marion Welter & Kontinent 21 10
1993 Donne-moi une chance Modern Times 20 11
Deltog inte mellan 1994 och 2023
2024 Kommande

Röstningshistorik (1975–1993)Redigera

Luxemburg har givit mest poäng till...

Nr Land Poäng
1   Storbritannien 123
2   Irland 96
3   Frankrike 89
4   Nederländerna 80
5   Israel 76

Luxemburg har mottagit mest poäng från...

Nr Land Poäng
1   Portugal 76
2   Irland 65
3   Storbritannien 57
4   Frankrike 56
5   Finland 55

VärdlandRedigera

År Stad Plats Presentör
1962   Luxemburg Villa Louvigny Mireille Delannoy
1966   Luxemburg Villa Louvigny Josiane Chen
1973   Luxemburg Nouveau Théâtre Luxemburg Helga Guitton
1984   Luxemburg Théâtre Municipal Désirée Nosbusch

KommentatorerRedigera

När Luxemburg deltog i Eurovision Song Contest sändes tävlingen på två kanaler, RTL TV och RTL Hei Elei, men tävlingen var mest sänd på den franska delen av RTL tills det delades år 1991 och efter det sändes i luxemburgska. Maurice Molitor var den enda infödda Luxemburgske kommentatorn.

År Kommentator(na)
1956-1964 Jacques Navadic
1965 Pierre Tchernia
1966-1980 Jacques Navadic
1981 Jacques Navadic
Marylène Bergmann
1982 Marylène Bergmann
1983 Valérie Sarn
1984 Valérie Sarn
Jacques Navadic
1985-1991 Valérie Sarn
1992-1993 Maurice Molitor

ReferenserRedigera

  1. ^ Hallberg, Eric (1993). Kvällstoppen i P3 (1:a uppl.). ISBN 91-630-2140-4 
  2. ^ [1]
  3. ^ [2]
  4. ^ [3]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkarRedigera