Lotten von Kræmer

svensk författare

Charlotta (Lotten) Lovisa von Kræmer, född 6 augusti 1828Djurgården i Stockholm, död 23 december 1912 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk författare, feminist, donator och filantrop. Hon är känd som instiftaren av Samfundet De Nio och Lotten von Kræmers pris är uppkallat efter henne.

Lotten von Kræmer
Lotten von Kræmer.
Lotten von Kræmer.
Född6 augusti 1828
Stockholm
Död23 december 1912 (84 år)
Stockholm
NationalitetSvensk

BiografiRedigera

 
Lotten von Kræmer. Ungdomsfoto.

Lotten von Kræmer var dotter till landshövdingen i Uppsala län, friherre Robert Fredrik von Kræmer. Hon hade fyra syskon och växte upp på Uppsala slott, där hon undervisades av professorer och docenter från Uppsala universitet. Tidigt vande hon sig vid ett kulturellt sällskapsliv och diktare som Geijer och Atterbom umgicks med föräldrarna. Hon gjorde sig känd i societetslivet för sina talanger vid litterära uppläsningar, tablåer och de amatörteaterföreställningar som framfördes på slottet och ibland på Uppsala teater. Redan som ung fick hon ambitionen att bli författare och tillägnade sig radikala idéer.

Sommaren 1847 reste hon tillsammans med familjen genom Tyskland, Österrike och Italien. Samma år blev hon långsamt alltmer döv efter en scharlakansfeber, något som påverkade henne djupt. Hon var hemligt förlovad 1855 med docenten i estetik, Sten Johan Stenberg, men bröt förlovningen 1870 på grund av sin dövhet och för att Stenberg ogillade hennes ideal och ambitioner.

Vid faderns död 1880 ärvde hon en stor förmögenhet, som hon lär ha skött ansvarsfullt och spenderat på sina intressen, bland annat finansiering av reformverksamhet av olika slag. Hon bosatte sig 1879 i Stockholm och levde med åren allt mer spartanskt, tills hon kom att betraktas som ett tragiskt original och "trasfröken".

Lotten von Kræmer ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[1]

Litterär produktionRedigera

Bland von Kræmers diktsamlingar märks Dikter (1863), Ackorder (1870), Nya dikter (1882) och Fragment jämte andra dikter (1902). Hon skrev även den nyrationalistiska skriften Tankar i religiösa ämnen (1866), de novellistiska skisserna Fantasiklängväxter kring verklighetens stam (1865), reseskildringen Bland skotska berg och sjöar (1870) samt dramerna Strid (1860), Felicia (1882) och Farna (1893, 1902).

Hon startade tidskriften "Vår tid", av vilken tre årgångar utkom 1877–1879.

Socialt engagemangRedigera

 
Lotten von Kræmer på äldre dagar.
 
von Kræmer testamenterade huset på Villagatan 12 i Stockholm till Samfundet De Nio

Lotten von Kræmer intresserade sig för sociala reformer, bland dem kvinnors rättigheter, och 1872 grundade hon den första stipendiefonden för kvinnliga studenter vid Uppsala universitet. Hon stödde också finansiellt tidskriften Ord och Bild, Fredrika Bremer-förbundet, Handarbetets vänner och Östermalms arbetsstuga för fattiga barn.

Hon deltog även i kampen för kvinnlig rösträtt och var en av de största bidragsgivarna till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Under den internationella rösträttskongressen i Stockholm i juni 1911, då rörelsen företog en kortege genom staden, stannade den upp utanför hennes balkong. som ett erkännande av hennes betydelse för rörelsen.[2] Internationella kvinnorösträttsalliansens sjätte kongress hade till stor del finansierats av henne.

Samfundet De NioRedigera

Lotten von Kræmer instiftade Samfundet De Nio och testamenterade även sin förmögenhet till samfundet, vilket bland annat resulterade i Lotten von Kræmers pris. Hennes Samlade skrifter utgavs 1918 av samfundet.[3]

BibliografiRedigera

VariaRedigera

  • Tankar i religiösa ämnen. 1-2. Uppsala: Edquist. 1866. Libris länk  - Utgivna anonymt.
  • Lady Jane Wilde's letters to fröken Lotten von Kræmer : 1857-1885. Lewiston, N.Y.: Edwin Mellen Press. 2008. Libris länk. ISBN 978-0-7734-4891-9  - Edited by Karen Sasha Anthony Tipper. With a preface by Donald Mead.

RedaktörskapRedigera

  • Vår tid : illustrerad tidning. Stockholm. 1877-1879. Libris länk 

Samlade upplagor och urvalRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Uppsala gamla kyrkogård: 152-0048 från kulturpersoner.uppsalakyrkogardar.se
  2. ^ Barbro Hedvall (2011). Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-119-8 Libris länk 
  3. ^ Lotten von Kræmer Samfundet De Nio

Vidare läsningRedigera

  • Ekman, Kerstin (2003). ”Tänk inte så mycket”. Litterär kalender (2003-) 2003,: sid. 15-43. 1652-0998. ISSN 1652-0998.  Libris 9166215
  • Holmgren, A. M. (1916). ”Några ord om kvinnorörerlsen i Sverige under Lotten von Kræmers livstid”. Vår tid : literär månadsskrift 1916, 143-167.  Libris 10526013
  • Landquist, John (1916). ”Lotten von Kræmer”. Ord & bild (Print) 25, 1916,: sid. 361-377, 423-431. 0030-4492. ISSN 0030-4492.  Libris 9266802
  • Lotten von Kræmers Testamente: dokument. Stockholm: Sv. andelsförl. 1915. Libris länk 
  • Stenberg, Lisbeth (2007). ”Att väcka känslor och förändra världen: Lotten von Kræmer och Selma Lagerlöf i Sophie Adlersparres skrivarskola”. Litterär kalender 2007,: sid. 57-73. 1652-0998. ISSN 1652-0998.  Libris 10614087
  • Tidningskvinnor 1690-1960. Lund: Studentlitteratur. 2000. Libris länk. ISBN 91-44-01045-1 
  • Öhman, Anders R. (2003). ”"... Mitt livs hela resultat så att säga ..."”. Litterär kalender (2003-) 2003,: sid. 45-68. 1652-0998. ISSN 1652-0998.  Libris 9166234

Externa länkarRedigera