Ljuders kyrka är en kyrkobyggnad i Ljuder i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Lessebo församling. Kyrkan från 1844 är ett arkitektoniskt exempel på en tidstypisk så kallad Tegnérlada och ligger åtta kilometer söder om Lessebo i Småland.[1]

Ljuders kyrka
Kyrka
Ljuders kyrka
Ljuders kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kronoberg
Ort Ljuder
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Lessebo församling
Koordinater 56°40′58.0″N 15°18′53.9″Ö / 56.682778°N 15.314972°Ö / 56.682778; 15.314972
Invigd 1846
Interiör
Interiör
Webbplats: http://www.svenskakyrkan.se/lessebo-hovmantorp

HistoriaRedigera

sockenstämman 1839 togs det slutgiltiga beslutet om en ny kyrka. Den uppfördes mellan 1842 och 1844 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson och kyrkorummets inre målningar utfördes 1844–1845. Kyrkan invigdes den 23 augusti 1846 av prosten Peter Pontén i Linneryd. År 1849 revs den gamla, medeltida träkyrkan som låg vid stranden i nordväst. Strax sydost om kyrkan är de långsträckta kyrkstallarna placerade, uppförda under 1800-talets första hälft. Kyrkans interiör har genomgått renoveringar 1930 och 1973–1975, samt en exteriör renovering har utförts 1958 och 1989.

UtvandrarbygdRedigera

Den småländska, karga landsbygden kring Ljuder var i slutet på 1800-talet en typisk utvandrarbygd. Trakten inspirerade Vilhelm Moberg som därifrån hämtade stoff till sin roman Utvandrarna. I handlingen om utvandrarna från Duvemåla har Ljuders kyrka fått en viktig roll. I Ljuders sockenstuga intill kyrkan, har man därför inrett ett så kallat "Amerikarum" som visar hur människorna då levde.

KyrkobyggnadenRedigera

Kyrkan är uppförd av sten och har ett rektangulärt långhus med utbyggd, halvrund sakristia i öster, samt ett torn i väster. Planen överensstämmer med de ursprungliga ritningarna förutom att en ingång till sakristian har tillkommit. Huvudingångar är genom tornet och mittportalen på sydsidan. Lanterninen av trä är målad i rosa och vitt. Kyrktaket täcktes 1970 med kopparplåt.

ExteriörRedigera

Exteriören som är tidstypisk avviker endast i vissa detaljer från 1842 års ursprungliga ritning. De detaljer som ändrats är södra kyrkoporten, tornets fönster och lanterninen, där den stjärnkrönta obelisken blivit ersatt med ett enkelt kors.

InteriörRedigera

Förutom en läktarunderbyggnad är interiören välbevarad och enhetlig. Väggmålningarna i grisaille är liksom altarets dekor utförda av Carl Strömberg. Vid renoveringen 1973–1975 tillkom färgsättning av inredningen i grått, mörkare och ljusare gråblått och förgyllda detaljer. Altartavlan är en kopia efter Fredric Westins "Kristi uppståndelse" i Kungsholms kyrka, den är målad av Sven Gustaf Lindblom 1845. Tavlan omramas av en nyklassicistisk altaruppställning med pilastrar. Predikstolen med ljudtak är tidstypiskt utformad med kristna symboler i korgens fält. På norra väggen finns en ikontavla utförd 1980 av konstnär Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga. Kyrkan har även en "Golgatagrupp" skapad av en lokal träsnidare.[1] Den slutna bänkinredningen liksom orgelläktaren är ursprunglig.

OrgelRedigera

 
Läktarorgeln

Tidigare orglarRedigera

  • Ett kontrakt för orgelbygge undertecknades 1854 av Carl August Johansson och dennes läromästare Johannes Magnusson.[2] Magnusson försattes strax efter kontraktsskrivandet i konkurs och orgelverket kom att bli Johanssons första självständiga bygge. Orgeln uppfördes troligtvis runt 1856 och fick 17 stämmor.[3]
  • 1884 reparerades orgelverket av okänd orgelbyggare.[2]
  • Ett nytt orgelverk byggdes 1952 av Olof Hammarberg, Göteborg bakom Johanssons fasad. Orgeln fick mekanisk traktur och pneumatisk registratur med fria och fasta kombinationer.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16' 1856 Gedackt 8' 1856 Subbas 16' 1856 I/P
Principal 8' 1856 Flöjt d´amour 8' 1856 Octava 8' 1856 II/P
Gedackt 8' 1856 Fugara 8' 1856/1952 Gedackt 8' 1856/1952 II/I
Oktava 4' 1856 Principal 4' 1900-tal Flöjt 4' 1856
Quinta 2 2/3' 1856 Spetsflöjt 4' 1856 Nachthorn 2' 1952
Oktava 2' 1856 Gemshorn 2' 1952 Basun 16' 1856
Scharf 3 ch 1856 Nasat 1 1/3' 1952 Trumpet 4' 1952
Mixtur 5 ch 1952 Oktava 1' 1952
Trumpet 8' 1856 Sesquialtera 2 ch 1952
Cymbel 3 ch 1952
Krumhorn 8' 1952
Tremulant

Nuvarande orgelRedigera

  • Senaste renovering och restaurering ägde rum 2006-2007 och utfördes av Ålems orgelverkstad AB. Orgeln återställdes till sitt ursprungliga skick och disposition. Johanssons bevarade spelbord återinfogades i fasaden.[4] Samtliga delar av pipverket förutom diskanten i Trumpet 16' (1952 pedalens Basun 16') och delar av öververkets Täckfleut 4' (1952 pedalens Gedackt 8') är bevarade från Johanssons orgel.[2] Orgeln är helmekanisk, med hängande abstraktur för öververket och spärrventiler för respektive verk.
Huvudverk I Öververk II Pedal Koppel
Borduna 16' Gedackt 8' Subbas 16' I/P
Principal 8' Fleut d´amour 8' Violoncell 8' II/I
Gedackt 8' Fugara 8' Fleut 4'
Octava 4' Fleut 4' (Spetsfleut)
Quinta 3' Fleut 4' (Täckfleut) Spärrventil
Octava 2'
Scharf 3 ch Spärrventil
Trumpet 16' Calcant (vakant)
Trumpet 8'
Spärrventil

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sommarguiden|Amos 2011, Svenska kyrkan.
  2. ^ [a b c] Jan H Börjesson, Restaurering av orgeln i Ljuders kyrka, 2004-07-06.
  3. ^ Orgelanders, Ljuders kyrka, http://orgelanders.se/Orgelbilder/Ljuder.htm, hämtad 210104
  4. ^ Ålems orgelverkstad, Ljuders kyrka, http://www.alemsorgel.se/referenser/referenskategori-2/ljuders-kyrka-2007_698, hämtad 210104

KällorRedigera

  • Cinthio Erik, red (1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 2, Småland och Öland. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 ; 216. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 242-243. Libris 872289. ISBN 91-7192-821-9 
  • Kyrkobyggnader i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län.1998 ISBN 91-89285-00-X
  • Orgelbyggaren i Broaryd, Häfte, 2007, Bernt Gustafson, Nöbbele Hembygdsförening

Vidare läsningRedigera

  • Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 147-148. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 

Externa länkarRedigera