Öppna huvudmenyn

Grisaillemåleri

(Omdirigerad från Grisaille)
De tre vise männen hos Herodes, fransk glasmålning från 1400-talet.

Grisaille målning (av franska: gris="grå"), måleri i gråtoner, som ibland antyder lågrelief. Måleriet är känt sedan 1300-talet, först som dekoration på handskrifter, senare på möbler, väggar och tak.

Målningstekniken med grisaille användes ofta i tak för att ge en illusion av ornerad stuckatur. Takmålningar i grisaille finns i Sverige på bland annat Drottningholms slott, Gripsholms slott, Sjöö slott, Skoklosters slott och Venngarns slott.

Runda och rektangulär bildfält kantas av ornamentsbårder, som omges av yppiga akantusblad i dekorativa mönster målade i grisaille mot färgstark botten. av 1600-talets målningar är en stor del anonyma. Ingen vet vem som en gång målat dem. I synnerhet gäller detta det färggranna och fantasifulla dekorationsmåleri, som utfördes av lokala mästare och kringvandrande målare i kyrkor, prästgårdar och andra gårdar runt om i landet. Man kan spåra förebilderna till högreståndsmiljöer. Man imiterade stenpalatsens marmorpelare och rika stuckaturer av gips med målningar på trä. Målade motiv på väggstockarna ersatte de dyrbara gobelängerna.

Gripsholms slott finns ett kassettak i Drabantsalen, som är målat 1543, visar att Gustav Vasa på Gripsholm levde i takt med tiden. Detta tak är smyckat med porträtt och bladornamentik i sexkantiga fält, allt i grisaille, med inramning av målade lister i rött och vitt. Porträtten är målade med samtida tyska träsnitt som förlagor. Gustav Vasa ville gärna omge sig med all den prakt som anstod en renässansfurste.

Venngarns slott finns en plafondmålning i inre gemaket i östra flygeln och som är målad i grisailleteknik. Plafondmålningen är från Magnus Gabriel De la Gardies tid. Målningen framställer "Den heliga familjen, omgiven av änglar". Plafonden visar i mitten Maria med barnet, omgiven av sjungande och spelande änglar inom en gulröd fris och fanor och troféer på sidorna runt om. Ytterligare ett rum, ett förmak, också det i östra flygeln, har en mycket vackert skulpterad spis och grisaillemålat tak.

I Kungälvs kyrka finns ett av de äldsta bevarade exemplen på kyrkomåleri med runda och rektangulära bildfält som kantas av ornamentsbårder. Allt omges av yppiga akantusblad i dekorativa mönster målade i grisaille mot färgstark botten. Takmålningarna är målade av Erik Eriksson Grijs somrarna 1697 och 1698. Grijs var en svensk kyrkomålare i slutet på 1700-talet i i början på 1800-talet och hans takmålningar för oss rakt in i himmel och helvete. I Västergötland finns många sådana exempel, där kyrkomålarna har tagit intryck av de målade taken i Läckö slott. Mäster Grijs blev senare ålderman i det nya målarskrået, som grundades 1702. Skrået i Göteborg, kallades Götheborgs Stadz Konst- och Målare-Embete, och det var skilt från ämbetet i Stockholm. Det betydde mycket för måleriet i Västsverige.

Den svensk-tyske kyrko- och porträttmålaren Christian von Schönfeldt valdes till åldermannens bisittare i Götheborgs Stadz Konst- och Målare-Embete. Han hör till de intressantaste kyrkomålarna här. Han kom ursprungligen från Tyskland och försörjde sig som lindansare i ett resande teatersällskap när han dök upp i Göteborg våren 1699. Då gycklarna drog vidare stannade Schönfeldt kvar. Han blev borgare i staden 1702 och en kort tid därefter invaldes han i målareämbetet. Detta innebar att han fick tillstånd att verka som målare i trakten. Christian von Schönfelt målade takmålningar bland annat i Säve kyrka i Bohuslän (1704) och i Bro kyrka, Bohuslän (1709). I Säve kyrka är motivet hämtat ur Lüneburgerbibeln tryckt 1672. Kyrkans takmålningar är uppdelade i stora fyrkanter på ömse sidor. Bergen i bakgrunden har anpassats till de bohuslänska klippornas rundade form. Staden föreställer dock assyriernas huvudstad Nineve vid Tigris. Bro kyrka i Bohuslän har takmålningar som är uppdelade i stora fyrkanter på ömse sidor. Kyrkan uppfördes mellan 1692 och 1696 och har ett tunnvälvt trätak med målningar från 1709 av Christian von Schönfeldt. Över koret med scener ur Höga visan och Psaltaren. Över långhusets mitt är motivet den yttersta domen och längs sidorna och på västfallet skapelsedagarna.

BilderRedigera

KällorRedigera

  • Märta Holkers, Den svenska målarkonstens historia, Bonnier Fakta, Stockholm, 2016, sidorna 33-34, 71. ISBN 978-91-7424-605-6.

Externa länkarRedigera