Lista över frankiska kungar

Den här artikeln handlar om kungarna över Frankerriket fram till 987. För de franska kungarna från och med 987, se Lista över Frankrikes regenter.

Lista över frankiska kungar är en förteckning över de personer, som var kungar över Frankerriket från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket under 400-talet till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och istället blev kungar av Frankrike.

Den germanska stammen frankerna leddes ursprungligen av befälhavare med den romerska titeln dux (en militär titel som betecknade befälhavare, vilken har utvecklats till det moderna franska ordet duc, italienska duca och engelska duke, vilka alla betyder hertig) och så kallade reguli (småkungar). Bland frankerna blev så småningom de saliska merovingerna den dominerande gruppen och erövrade större delen av det romerska Gallien. De besegrade också visigoterna 507. Klodvig I:s söner besegrade också burgunderna och alemannerna samt erövrade Provence och gjorde bavarierna (i nuvarande Bayern) och thüringarna (i nuvarande Thüringen) till sina vasaller.

Under 700-talet ersattes merovingerna av en ny kungaätt vid namn karolingerna, vilka själva i slutet av 800-talet i större delen av riket ersattes av andra ätter. Titeln "Kung över frankerna" (latin: Rex Francorum) försvann gradvis under 1100- och 1200-talen.

En uppställning över de frankiska härskarna är problematisk att upprätta, eftersom riket, enligt gammal germansk sed, ofta delades mellan en härskares söner vid hans död men så småningom förenades.

De saliska frankernas härskare

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Chlodio (den långhårige) Clodion le Chevelu		Omkring 392 eller 395 möjligen son till Theudemeres eller Pharamond och Argotta	Kung 426	Omkring 445, 447, 448 eller 449
Merovech Mérovée		Omkring 411 eller 412 möjligen son till Chlodio	Kung omkring 447 eller 448 efter Chlodios död	Omkring 456 eller 458
Childerik I Childéric I		Omkring 436 eller 437 möjligen son till Merovech	Kung omkring 457 eller 458 efter Merovechs död	481 eller 482
Klodvig I Clovis I		Omkring 466 son till Childerik I och Basina av Thüringen	Kung 481 eller 482 efter Childerik I:s död	509 då han istället blev kung över alla franker
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Merovingerna

Huvudartikel: Merovinger

Klodvig I enade alla frankiska småkungadömen och det mesta av det romerska Gallien under sitt styre. Han erövrade Soissons från den romerske generalen Syagrius och det visigotiska kungariket Toulouse. Så småningom tog han säte i Paris, som tillsammans med Soissons, Reims, Metz och Orléans blev huvudresidens för den merovingiska kungaätten.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Klodvig I Clovis I			Kung över alla franker 509	27 november 511 i Paris
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Efter Klodvigs död delades riket mellan hans fyra söner.

Soissons						Paris						Orléans						Reims
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Chlothar I (den gamle) Clotaire I le Vieux		Omkring 495 eller 498 i Soissons son till Klodvig I och Clotilda	Kung 27 november 511 vid Klodvig I:s död	13 december 558 då han blev kung över alla franker		Childebert I Childebert I		Omkring 496 eller 497 son till Klodvig I och Clotilda	Kung 27 november 511 vid Klodvig I:s död	13 december 558		Chlodomer Clodomir		Omkring 495 son till Klodvig I och Clotilda	Kung 27 november 511 vid Klodvig I:s död	25 juni 524 i Vézeronce		Theoderik I Thierry I		Omkring 485 eller 490 son till Klodvig I och Clotilda	Kung 27 november 511 vid Klodvig I:s död	534
												Chlodomers del av riket togs efter hans död över av brodern Childebert I av Paris.						Theoderik I Thierry I		Omkring 485 eller 490 son till Klodvig I och Clotilda	Kung 27 november 511 vid Klodvig I:s död	534
																		Theodebert I Théodebert I		Omkring 500 eller 504 son till Theoderik I och Suavegotta av Burgund	Kung 534 vid Theoderik I:s död	548
																		Theodebald I Théodebald I		535 son till Theodebert I och Deuteria	Kung 548 vid Theodebert I:s död	555
																		Theodebald I:s del av riket togs efter hans död över av faderns farbror Chlothar I av Soissons.
						Childebert I:s del av riket togs efter hans död över av brodern Chlothar I av Soissons.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Soissons						Paris						Orléans						Reims

Vid de olika kungarnas död togs deras riken så småningom över av deras bröder vilket ledde till att Chlothar I 558 var den ende kvarvarande regenten och då åter blev kung över alla franker.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Chlothar I (den gamle) Clotaire I le Vieux			Kung över alla franker 13 december 558 efter Childebert I:s död	29 november eller 31 december 561 i Soissons
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Efter Chlothar I:s död delades riket på nytt mellan hans fyra söner. Huvudsätena för de fyra rikena blev åter Soissons, Paris, Orléans och Reims. Sedan Paris härskare Charibert I snart hade dött kom Parisriket att skifta hand mellan de olika övriga härskarna, innan det helt övertogs av Soissons. De återstående tre rikena blev så småningom de tre rikena Neustrien i väster (Soissons), Burgund i mitten (Orléans) och Austrasien i öster (Reims).

Soissons (så småningom Neustrien)						Paris						Orléans (så småningom Burgund)						Reims (så småningom Austrasien)
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Chilperik I Chilpéric I		Mellan 525 och 527 son till Chlothar I och Aregund	Kung i december 561 efter Chlothar I:s död	September 584		Charibert I Caribert I		Omkring 517 eller 521 son till Chlothar I och Ingund	Kung i december 561 efter Chlothar I:s död	567 i Chelles		Gunthchramn Gontran		Omkring 525 eller 528 i Soissons son till Chlothar I och Ingund	Kung i december 561 efter Chlothar I:s död	28 mars 592 i Chalon-sur-Saône		Sigibert I Sigebert I		535 son till Chlothar I och Ingund	Kung i december 561 efter Chlothar I:s död	December 575 i Vitry-en-Artois
						Charibert I:s del av riket togs efter hans död över av brodern Chilperik I av Soissons.												Sigibert I Sigebert I		535 son till Chlothar I och Ingund	Kung i december 561 efter Chlothar I:s död	December 575 i Vitry-en-Artois
																		Childebert II Childebert II		6 april 570 son till Sigibert I och Brunhilda	Kung 575 efter Sigibert I:s död	Mars 596
Chlothar II (den store/den unge) Clotaire II le Grand/le Jeune		Våren 584 son till Chilperik I och Fredegund	Kung hösten 584 efter Chilperik I:s död	10 oktober 613 då han blev kung över alla franker		Efter Chilperik I:s död övertogs Parisdelen av brodern Gunthchramn av Orléans.
						Efter Gunthchramns död övertogs Orléansriket (inklusive Parisdelen) av brorsonen Childebert II av Reims.
						Efter Childebert II:s död övertogs Parisdelen av kusinen Chlothar II av Soissons.						Theoderik II Thierry II		587 son till Childebert II och Faluba	Kung våren 596 efter Childebert II:s död	613		Theodebert II Théodebert II		585 son till Childebert II och Faluba	Kung våren 596 efter Childebert II:s död	612
												Theoderik II Thierry II		587 son till Childebert II och Faluba	Kung våren 596 efter Childebert II:s död	613		Efter Theodebert II:s död övertogs Reimsriket av brodern Theoderik II av Orléans.
												Sigibert II Sigebert II		602 son till Theoderik II och Ermenberga	Kung 613 efter Theoderik II:s död	10 oktober 613
												Efter Sigibert II:s död övertogs Orléansriket (inklusive Reimsriket) av Chlothar II av Soissons.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Soissons (så småningom Neustrien)						Paris						Orléans (så småningom Burgund)						Reims (så småningom Austrasien)

Chlothar II tog så småningom över alla de tre övriga rikena och vid Sigibert II:s död 613 var han den ende återstående härskaren. Därmed blev han då kung över alla franker. Redan 623 delades riket emellertid ånyo, då han utnämnde sin son Dagobert I till kung av Austrasien som tack för detta rikes hjälp vid hans enande av Frankerriket. Chlothar II behöll dock titeln som kung över alla franker.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Chlothar II (den store/den unge) Clotaire II le Grand/le Jeune			Kung över alla franker 10 oktober 613 efter Sigibert II:s död	623 då hans son Dagobert I blev kung av Austrasien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

623 blev Dagobert I kung av Austrasien och vid faderns död 629 övertog han styret över resten av Frankerriket. Samtidigt utnämnde han dock sin bror Charibert II till kung av Akvitanien. Efter dennes son Chilperiks död 632 enades riket på nytt under Dagoberts styre.

Neustrien & Burgund						Austrasien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Chlothar II (den store/den unge) Clotaire II le Grand/le Jeune			Kung 623 då han utnämnde sin son Dagobert I till kung av Austrasien	18 oktober 629		Dagobert I Dagobert I		Omkring 602, 603 eller 605 son till Chlothar II och Bertrude	Kung 623 då hans far utnämnde honom	18 oktober 629 vid Chlothar II:s död
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Neustrien & Burgund						Austrasien

Vid Chlothar II:s död 629 blev Dagobert I kung över hela riket, men utnämnde direkt sin bror Charibert II till kung av Akvitanien. Denne efterträddes 632 av sin son Chilperik, som dock dog redan samma år. Då blev Dagobert på nytt kung över hela riket.

Neustrien, Burgund & Austrasien						Akvitanien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Dagobert I Dagobert I			Kung 18 oktober 629 vid Chlothar II:s död	632 vid Chilperiks död		Charibert II Caribert II		606 eller 610 son till Chlothar II och Sichilde	Kung 18 oktober 629 vid Chlothar II:s död	8 april 632 mördad på order av Dagobert I
Dagobert I Dagobert I			Kung 18 oktober 629 vid Chlothar II:s död	632 vid Chilperiks död		Chilperik Chilpéric		632 son till Charibert II och Fulberta	8 april 632 vid Charibert II:s död	632 mördad på order av Dagobert I
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Neustrien, Burgund & Austrasien						Akvitanien

Sedan Dagobert I hade låtit mörda både sin bror och brorson blev han kortvarigt kung över alla franker utan motregent. Redan 634 lät han dock dela riket på nytt, genom att utnämna sin son Sigibert III till kung av Austrasien.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Dagobert I Dagobert I			Kung över alla franker 632 vid Chilperiks död	634 då hans son Sigibert III utnämndes till kung av Austrasien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

634 utnämnde Dagobert I sin son Sigibert III till kung av Austrasien. Själv var han fortsatt kung av Neustrien och Burgund till sin död 639. Delningen fortsatte sedan i ytterligare 40 år, innan riket på nytt enades 679.

Neustrien & Burgund						Austrasien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Dagobert I Dagobert I			Kung 634 då hans son Sigibert III utnämndes till kung av Austrasien	19 januari 639		Sigibert III Sigebert III		630 son till Dagobert I och Ragnetrud	Kung 634 då han utnämndes av sin far	1 februari 656
Klodvig II (den late) Clovis I le Fainéant		634, 635 eller 637 son till Dagobert I och Nantilda	Kung 19 januari 639 vid Dagobert I:s död	31 oktober 657		Sigibert III Sigebert III		630 son till Dagobert I och Ragnetrud	Kung 634 då han utnämndes av sin far	1 februari 656
Klodvig II (den late) Clovis I le Fainéant		634, 635 eller 637 son till Dagobert I och Nantilda	Kung 19 januari 639 vid Dagobert I:s död	31 oktober 657		Childebert den adopterade Childebert III l'Adopté		Omkring 650 möjligen adoptivson till Sigibert III	Kung våren 656 efter Sigibert III:s död	662
Chlothar III Clotaire III		Omkring 652 son till Klodvig II och Balthild	Kung hösten 657 efter Klodvig II:s död	673		Childebert den adopterade Childebert III l'Adopté		Omkring 650 möjligen adoptivson till Sigibert III	Kung våren 656 efter Sigibert III:s död	662
						Vid Childebert den adopterades död övertogs Austrasien tillfälligt av Chlothar III, som alltså för en kort tid var kung över hela Frankerriket. Redan samma år gav han dock Austrasien till sin bror Childerik II.
						Childerik II Childéric II		Omkring 653 eller 655 son till Klodvig II och Balthild	Kung 662 då Chlothar III gav honom riket	675
Vid Chlothar III:s död övertogs Neustrien och Burgund tillfälligt av Childerik II, som 673–675 alltså var kung över hela Frankerriket. Efter hans död delades riket dock på nytt mellan hans bror Theoderik III och brorson Klodvig III.						Childerik II Childéric II		Omkring 653 eller 655 son till Klodvig II och Balthild	Kung 662 då Chlothar III gav honom riket	675
Theoderik III Thierry III		Omkring 652 eller 657 son till Klodvig II och Balthild	Kung 675 efter Childerik II:s död	23 december 679 då han blev kung över hela Frankerriket		Klodvig III Clovis III		Omkring 670 son till Chlothar III eller Theoderik III	Kung 675 efter Childerik II:s död	676
						Dagobert II Dagobert II		Omkring 650 eller 652 son till Sigibert III och möjligen Chimnechilda	Kung 676 vid Klodvig III:s död	23 december 679 i Mouzay
						Vid Dagobert II:s död övertogs Austrasien av Theoderik III av Neustrasien och Burgund, som därmed enade hela Frankerriket på nytt.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Neustrien & Burgund						Austrasien

Theoderik III erkändes 679 som kung över alla franker. Därefter förblev riket enat fram till 715, då det tillfälligt delades; Chilperik II tog över tronen efter sin far Dagobert III, samtidigt som Chlothar IV utropade sig till kung av Austrasien.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Theoderik III Thierry III			Kung över alla franker 23 december 679 vid Dagobert II:s död	12 april 691
Klodvig IV Clovis IV		Omkring 680 eller 682 son till Theoderik III och Clothilda	Kung 691 efter Theoderik III:s död	695
Childebert III (den rättvise) Childebert IV le Juste^[a]		Omkring 683 son till Theoderik III och Clothilda	Kung 695 efter Klodvig IV:s död	23 april 711
Dagobert III Dagobert III		Omkring 699 son till Childebert III	Kung 23 april 711 vid Childebert III:s död	31 december 715
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

715 utropade sig Chlothar IV till kung av Austrasien, vilket tillfälligt delade riket. Efter Chlothars död 719 enades riket på nytt under Chilperik II.

Neustrien & Burgund						Austrasien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Chilperik II Chilpéric II		Omkring 670 eller 671 son till Childerik II eller Childebert III	Kung 31 december 715 vid Dagobert III:s död	719 vid Chlothar IV:s död		Chlothar IV Clotaire IV		Omkring 685 möjligen son till Theoderik III	Kung 31 december 715 vid Dagobert III:s död	719
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Neustrien & Burgund						Austrasien

Efter Chlothar IV:s död 719 enades riket på nytt under Chilperik II och förblev så i nära 50 år, fram till 768, då nya tronstrider utbröt. Vid Theoderik IV:s död 737 kom tronen att stå tom i sex år, fram till 743, då Pippin den lille lät installera Childerik III som den siste merovingerkungen. Han blev avsatt av Pippin i november 751 och istället kröntes då Pippin till frankisk kung och blev därmed den förste kungen av den karolingiska ätten.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Chilperik II Chilpéric II			Kung 719 vid Chlothar IV:s död	13 februari 721
Theoderik IV Thierry IV		713 son till Dagobert III	Kung våren 721 efter Chilperik II:s död	16 mars eller 30 april 737
Sex års interregnum 737–743
Childerik III Childéric III		Omkring 714, 717 eller 720 son till Chilperik II	Kung 743 efter sex års interregnum	November 751 avsatt av Pippin den lille	Omkring 754 eller 755 i klostret Saint-Bertin
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Karolingerna

Karolingerna var ursprungligen maior domus (rikshovmästare) under merovingerna, men kom till makten då Childerik III avsattes och Pippin den lille kröntes till kung av påven Zacharias i mars 752. Vid Pippins död 768 delades riket mellan hans båda söner Karloman och Karl.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Pippin den lille Pépin le Bref		715 son till Karl Martell och Rotrud av Trier	Kung i november 751 vid Childerik III:s avsättning	24 september 768 i klosterkyrkan Saint-Denis
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Vid Pippin den lilles död 768 delades riket mellan hans söner Karloman och Karl. Karloman avled dock redan 771, varvid Karl tog över hans delar och därmed åter enade riket.

Burgund, Alemannien och södra Austrasien						Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Karloman I Carloman I		28 juni 751 son till Pippin den lille och Bertrada av Laon	Kung 9 oktober 768 efter Pippin den lilles död	4 december 771 i Samoussy		Karl den store Charlemagne		Möjligtvis 2 april 742 i Liège son till Pippin den lille och Bertrada av Laon	Kung 9 oktober 768 efter Pippin den lilles död	4 december 771 vid Karloman I:s död
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Burgund, Alemannien och södra Austrasien						Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien

Vid Karloman I:s död 771 övertogs hans del av riket av brodern Karl den store, som därmed ånyo enade det. Det förblev sedan enat fram till 843, då det delades i tre delar genom fördraget i Verdun. 800 kröntes Karl den store också till romersk kejsare av påven. Med denna handling ville man försöka återupprätta det romerska riket, men efter delningen 843 var det den östra delen, som titeln kom att kvarstå i och så småningom utvecklas till att bli tysk-romersk kejsare över det tysk-romerska riket. Den västra delen kom sedermera att bli Frankrike, medan den mittersta så småningom delades mellan dem.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Karl den store Charlemagne			Kung 4 december 771 vid Karloman I:s död Romersk kejsare 25 december 800	28 januari 814 i Aachen
Ludvig den fromme (även den älskvärde) Louis le Pieux/le Débonnaire		778 son till Karl den store och Hildegard av Vinzgouw	Medregent till Karl den store 11 september 813 Ensam kung och kejsare 28 januari 814 vid Karl den stores död	20 juni 840 i Ingelheim am Rhein
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Ludvig den fromme lät genomföra många delningar av sitt kejsardöme under sin livstid. Den sista delningen, genomförd i Worms 838, gjorde Karl den skallige till tronarvinge i väst, inklusive Akvitanien, och Lothar till tronarvinge i öst, inklusive Italien, men exklusive Bayern, som lämnades till Ludvig den tyske. Efter kejsarens död 840 utbröt dock ett inbördeskrig i riket, vilket varade i tre år. Det frankiska kungariket delades sedan genom fördraget i Verdun 843. Lothar fick behålla sin kejsartitel och sitt kungadöme i Italien samt fick överta det nyskapade kungariket Mellanfrankiska riket, en landkorridor från Italien till Nordsjön, vilket inkluderade Nederländerna, Rhenlandet (inklusive Aachen), Burgund och Provence. Karl bekräftades i Akvitanien, där Pippin I:s son Pippin II var motkonung mot honom, och erhöll Västfrankiska riket (nuvarande Frankrike), landområdena väster om Lothars rike. Ludvig den tyske bekräftades i Bayern och erhöll Östfrankiska riket (nuvarande Tyskland), landområdena öster om Lothars rike. Kejsartiteln kom att växla mellan de olika rikena innan den i mitten av 900-talet stannade i det Östfrankiska riket, som sedermera blev Tysk-romerska riket.

Västfrankiska riket (sedermera Frankrike)						Mellanfrankiska riket (Lotharingia)						Östfrankiska riket (sedermera Tysk-romerska riket)
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Karl den skallige Charles II le Chauve		13 juni 823 son till Ludvig den fromme och Judith av Bayern	Kung 11 augusti 843 genom fördraget i Verdun Kejsare 25 december 875 efter Ludvig II:s död	6 oktober 877 i Avrieux		Lothar I Lothaire I		795 i Liège son till Ludvig den fromme och Ermengard av Hesbaye	Medkejsare till Ludvig den fromme 817 Ensam kejsare 20 juni 840 vid Ludvig den frommes död Kung 11 augusti 843 genom fördraget i Verdun	29 september 855 i Prüm		Ludvig den tyske Louis II de Germanie		Omkring 805 eller 806 son till Ludvig den fromme och Ermengard av Hesbaye	Kung 11 augusti 843 genom fördraget i Verdun	28 augusti 876 i Frankfurt am Main
						Efter Lothar I:s död delades hans rike mellan hans tre söner. Denna delning kom att bestå och Mellanfrankiska riket återförenades inte.						Ludvig delade sitt rike mellan sina tre söner, men 882 hade riket åter enats under den yngste, Karl den tjocke.
						Ludvig II (Louis II) hade redan 839 blivit kung av Italien och förblev så till sin död 875. Vid faderns död blev han också romersk kejsare.		Lothar II (Lothaire II) tilldelades den norra halvan av riket (som efter honom kom att kallas Lotharingia) och blev därmed hertig av Lothringen.		Karl (Charles) tilldelades södra halvan av riket (utom Italien), vilket inkluderade Burgund och Provence, och blev därmed kung av Burgund.		Karloman (Carloman) hade redan 864 blivit medregent till sin far i Bayern och förblev så till sin död 880. Vid Karl den skalliges död 877 blev han också kung av Italien, en titel han dock fick lämna ifrån sig till brodern Karl den tjocke 879.		Ludvig den yngre (Louis le Jeune) blev vid faderns död kung av Sachsen, Franken och Thüringen. 880 övertog han också Bayern från sin bror Karloman.		Karl den tjocke (Charles III le Gros) blev vid faderns död kung av Schwaben, Alemannien och Raetien. 879 övertog han Italien från brodern Karloman och vid Ludvig den yngres död 882 resten av Östfrankiska riket. 881 blev han också kejsare.
Ludvig den stammande Louis II le Bègue		1 november 846 son till Karl den skallige och Ermentrude av Orléans	Kung 6 oktober 877 vid Karl den skalliges död	10 april 879 i Compiègne
Ludvig III Louis III		Omkring 863 eller 865 son till Ludvig den stammande och Ansgard av Burgund	Kung och samregent med brodern Karloman II 10 april 879 vid Ludvig den stammandes död	5 augusti 882 i klosterkyrkan i Saint-Denis
Karloman II Carloman II		Omkring 867 son till Ludvig den stammande och Ansgard av Burgund	Kung och samregent med brodern Ludvig III 11 april 879 vid Ludvig den stammandes död	6 eller 12 december 884 i Lyons-la-Forêt
Karloman II Carloman II				6 eller 12 december 884 i Lyons-la-Forêt								Karl den tjocke Charles III le Gros		839 son till Ludvig den tyske och Emma av Altdorf	Kung över hela Östfrankiska riket 20 januari 882 vid brodern Ludvig den yngres död	November 887 avsatt av sin brorson Arnulf av Kärnten	13 januari 888 i Neudingen
Karl den tjocke Charles III le Gros		839 son till Ludvig den tyske och Emma av Altdorf	Kung i december 884 vid Karloman II:s död	13 januari 888 i Neudingen								Karl den tjocke Charles III le Gros		839 son till Ludvig den tyske och Emma av Altdorf		November 887 avsatt av sin brorson Arnulf av Kärnten	13 januari 888 i Neudingen
Odo Eudes		Efter 852 son till Robert den starke	Kung 29 februari 888 efter Karl den tjockes död	1 januari 898 i La Fère								Arnulf av Kärnten Arnulf de Carinthie		Omkring 850 son till Karloman av Bayern och Liutswind	Kung i november 887 vid Karl den tjockes avsättning	8 december 899 i Bayern
Karl den enfaldige^[b] Charles III le Simple		17 september 879 son till Ludvig den stammande och Adelaide av Paris	Kung 1 januari 898 vid Odos död	30 juni 922 avsatt av Robert I	7 oktober 929 i Péronne							Ludvig barnet Louis VI l'Enfant		Omkring september eller oktober 893 i Altötting i Bayern son till Arnulf av Kärnten och Uta	Kung 4 februari 900 efter Arnulfs av Kärnten död	20 eller 24 september 911 i Frankfurt am Main
Karl den enfaldige^[b] Charles III le Simple			Kung 1 januari 898 vid Odos död	30 juni 922 avsatt av Robert I	7 oktober 929 i Péronne							Ludvig barnet blev den siste frankiske kungen av Östfrankiska riket. Han efterträddes av Konrad I och därefter de sachsiska ottonska kungarna. Dessa blev sedermera kungar av Tyskland.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Västfrankiska riket						Mellanfrankiska riket (Lotharingia)						Östfrankiska riket

Efter Ludvig barnets död 911 var Västfrankiska riket det enda kvarvarande riket, som styrdes av frankiska kungar, fortfarande av den karolingiska ätten (även om Odo, Robert I och Rudolf var av den konkurrerande robertingska ätten). Karolingerna förblev på tronen fram till 987, då Hugo Capet blev den förste kungen av den capetingska ätten och den förste kungen av Frankrike.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Robert I Robert I		15 augusti 860, 865 eller 866 son till Robert den starke och Adelaide av Tours	Kung 30 juni 922 vid Karl den enfaldiges avsättning	15 juni 923 i Soissons
Rudolf Raoul		Omkring 890 son till Rikard II av Burgund och Adelaide av Burgund	Kung 13 juli 923 efter Robert I:s död	15 januari 936 i Auxerre
Ludvig från andra sidan havet^[c] Louis IV d'Outremer		10 september 920 son till Karl den enfaldige och Eadgifu av Wessex	Kung 936 efter Rudolfs död	10 september 954 i Reims
Lothar Lothaire		Slutet av 941 i Laon son till Ludvig från andra sidan havet och Gerberga av Sachsen	Kung 10 september 954 vid Ludvigs från andra sidan havet död	2 mars 986 i Laon
Ludvig lättingen^[d] Louis V le Fainéant		Omkring 967 son till Lothar och Emma av Italien	Kung 2 mars 986 vid Lothars död	21 maj 987 i Compiègneskogen
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Efter Ludvig lättingens död utsågs hans farbror Karl av nedre Lothringen till regent, men kyrkan framförde istället Hugo Capet som kandidat, då denne både var av kungligt blod och hade visat sig vara en skicklig militär. Därmed tog Hugo över tronen som den förste Capetingern och den förste kungen av Frankrike.

Se även

Kommentarer

^ I Frankrike räknas han som den fjärde kungen med namnet Childebert, eftersom Childebert den adopterade räknas som den tredje. I de flesta fall numreras dock inte Childebert den adopterade, varför denne Childebert räknas som den tredje.
^ Namnet betyder inte, att han var dum i huvudet, utan ska snarare uttydas som "den ärlige".
^ Namnet anspelar på, att han under de osäkra tider, som rådde under hans barndom, fördes i säkerhet till England och därför, vid sin återkomst till Frankrike, kom över Engelska kanalen.
^ Anledningen till smeknamnet "lättingen" ("den late") kan vara att han var kung i endast drygt ett år och därför inte hann uträtta något av vikt som regent, varför senare medeltida krönikörer gav honom omdömet qui nihil fecit ("som inget gjorde").

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lista över frankiska kungar.
Bilder & media

[1] I Frankrike räknas han som den fjärde kungen med namnet Childebert, eftersom Childebert den adopterade räknas som den tredje. I de flesta fall numreras dock inte Childebert den adopterade, varför denne Childebert räknas som den tredje.

[2] Namnet betyder inte, att han var dum i huvudet, utan ska snarare uttydas som "den ärlige".

[3] Namnet anspelar på, att han under de osäkra tider, som rådde under hans barndom, fördes i säkerhet till England och därför, vid sin återkomst till Frankrike, kom över Engelska kanalen.

[4] Anledningen till smeknamnet "lättingen" ("den late") kan vara att han var kung i endast drygt ett år och därför inte hann uträtta något av vikt som regent, varför senare medeltida krönikörer gav honom omdömet qui nihil fecit ("som inget gjorde").

[a]

[b]

[c]

[d]