Levar
Levar är ett bostadsområde i tätorten Nordmaling i Nordmalings kommun. Levar utgjorde förr en egen by och egen tätort men växte 1970 ihop med Nordmaling.
| Levar | |
| Bostadsområde | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Nordmalings kommun |
| Koordinater | 63°34′20″N 19°31′30″Ö / 63.57222°N 19.52500°Ö |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
  Levars läge i Västerbottens län
| |
 | |
Geografi
redigeraLevar by är belägen på två nord-sydliga åsar en dryg kilometer öster om Nordmalings kyrka. Åkermarken finns främst i sydväst. Under efterkrigstiden har byns västra del i viss mån vuxit samman med Nordmalings samhälle. Byn ligger 50 km söder om Umeå.
Historia
redigeraLevar by nämns i skriftliga källor första gången 1413. Vid kartläggning 1646 fanns det fem gårdar i byn. Bebyggelsen låg på den västra åsen längs den nuvarande vägen mot Bredvik och Järnäs. År 1604 utfärdades kungligt brev med fullmakt att tillsätta gästgivare i Levar. Om så skedde redan då är ovisst men från och med 1635 är dock gästgiveriverksamheten i Levar belagd. Under senare delen av 1700-talet anlades en vattensåg och en tullkvarn vid Levarbäcken.
Vid laga skiftet 1832-33 deltog 13 hemmansägare. Huvuddelen av bebyggelsen låg fortfarande i södra delen av åssträckan längs vägen mot Bredvik och Järnäs, men bebyggelsen hade nu börjat expandera norr- och västerut i byn. På den östra åsen, som var samfälld mark och mycket stenbunden, låg de obesuttnas gårdar. Närheten till Nordmalings kyrkovall gjorde att en del handlare och ståndspersoner kom att bosätta sig i byn.
År 1827 lät verksägaren och sockenskrivaren J Arctaedius uppföra Levar Hotell som efter om- och tillbyggnad i mitten av seklet fick sitt nuvarande utseende. Hotellet är byggnadsminne sedan 1995.
Under delar av 1800-talet drevs postkontor, telegrafkontor och bankverksamhet i byn och under 1880-talet hölls ting i Levar. Under senare delen av 1800-talet förlades socknens sjukvårdsinrättning till Levar. 1860 köpte socknen mark på Levaråkern och lät uppföra provinsialläkarbostaden och senare också sjukstugan.
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Levar 1950–1965[1][2][3][4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 574 | ## | ||
| 1960 | 385 | 119 | ||
| 1965 | 306 | 121 | ||
Anm.: 1970 sammanvuxen med tätorten Nordmaling.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Källor
redigera- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 235. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 78
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 73