Leopold Adametz

österrikisk zoolog och genetiker

Leopold Adametz, född 11 november 1861 Brünn eller Feldsberg, död 27 januari 1941 i Wien, var en österrikisk ärftlighetsforskare som gjorde pionjärinsatser inom den moderna husdjursaveln.

Leopold Adametz
Född11 november 1861[1][2][3]
Valtice ​eller ​Brno[4]
Död27 januari 1941[1][2] (79 år)
Wien[5]
Medborgare iÖsterrike, Polen och Cisleithanien
Utbildad vidLeipzigs universitet
SysselsättningBotaniker, mykolog, professor, zoolog, genetiker
ArbetsgivareWiens universitet
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Universität für Bodenkultur Wien (1936)[2]
Kommendör av Polonia Restituta
Redigera Wikidata

Adametz avlade 1884 statsexamen vid Hochschule für Bodencultur i Wien, blev 1886 filosofie doktor i Leipzig, tjänstgjorde 1887–91 som assistent och docent, sedan 1890 som e.o. professor i husdjurslära och mejerihushållning vid ovannämnda högskola, blev professor i samma ämnen i Kraków 1891 och i husdjurens skötsel och morfologi i Wien 1898. Efter första världskriget kallades han att som sakkunnig ordna den högre lantbruksundervisningen i Polen.

Till en början arbetade Adametz i synnerhet på det mejeribakteriologiska området, men från 1892 ägnade han sig främst åt husdjursskötsel, särskilt åt utforskandet av nötkreatursraserna i första rummet i Österrike och Balkanländerna med deras primitiva raser, samt sysslade från 1907 med karakulrasens acklimatisering och användning i Europa (för skinnets skull). Han skrev bland annat studier över Bos europæus och Capra prisca och invaldes som ledamot av svenska Lantbruksakademien 1915.

Övriga skrifter i urval redigera

  • Die Rinderrassen und Rinderschläge in Bosnien (1892)
  • Studien über das polnische Rotvieh (1901)
  • Studien über die mendelsche Vererbung der wichtigsten Rassenmerkmale der Karakulschafe bei Reinzucht und Kreuzung mit Rambouillet (1917)
  • Herkunft und Wanderungen der Hamiten, erschlossen aus ihren Haustierrassen (i "Osten und Orient" 1920)
  • Lehrbuch der allgemeinen Tierzuchtlehre (1924)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läs online, boku.ac.at , läst: 19 november 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyklopedie dějin města Brna, 6474, Leopold Adametz.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 10 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]

Tryckta källor redigera