Lauri Saarnio
Lauri Saarnio (till 1914 Bredström), född 13 april 1898 i Åbo, död 4 december 1978 i Helsingfors, var en finländsk läkare. Han var bror till Uuno Saarnio.
Lauri Saarnio | |
Född | 13 april 1898 |
---|---|
Död | 4 december 1978 (80 år) |
Medborgare i | Finland |
Sysselsättning | Professor |
Arbetsgivare | Åbo universitet |
Släktingar | Uuno Saarnio (syskon) |
Redigera Wikidata |
Saarnio, som var son till postiljonen Gustaf Erhard Bredström och Hilda Maria Martin, blev student 1918, medicine kandidat 1922, medicine licentiat 1927, medicine och kirurgie doktor 1938 och specialist i nerv- och sinnessjukdomar 1933. Han var underläkare vid Pitkäniemi sjukhus 1927–1928, kommunalläkare i Harjavalta och Kiukais 1928–1930, överläkare vid distriktssinnessjukhuset i Harjavalta 1933–1939, biträdande överläkare vid Lappvikens sjukhus 1941–1944, medicinalråd i Medicinalstyrelsen 1944–1947 och professor i neurologi och psykiatri vid Åbo universitet 1952–1963. Han var läkare vid Björneborgs stads psykiatriska rådgivningsstation 1937–1939 och expert för nerv- och sinnessjukdomar vid statens olycksfallsbyrå 1940–1942. Han var ordförande i Mannerheims barnskyddsförbunds mentalhygieniska utskott 1946 och i Krigsinvalidernas brödraförbunds direktion 1946-1947. Han blev medlem av Societé Moreau de Tours i Paris 1962.[1]
Bibliografi
redigera- Untersuchungen über den Cholesterinstoffwechsel bei der Melancholie (akademisk avhandling, 1938)
- Om paranoians väsen (Nordisk Medicin, 1946)
- Psykobiologian perusongelmia (Duodecim, 1957)
- La régulation psychobiologique et la psychopharmakologie (Annales Moreau de Tours II, 1965)
Referenser
redigera- ^ Saarnio, Lauri i Vem och vad 1967