Se även: Samer

Lapp är en historisk och till senare delen av 1900-talet i Sverige och Finland använd benämning för same. I Norge användes i stället historiskt finn (som i Finnmark fylke).

Benämningen lapp är troligen av finskt ursprung.[1][2] Under senare decennier har i stället ordet same kommit till allmän användning i det svenska språket. Den förändringen är i överensstämmelse med den i modernt språkbruk tillämpade principen att inte benämna folkgrupper med begrepp de inte vill använda själva. I modern svenska har termen lapp av vissa svenska författare kommit att uppfattas som pejorativ,[3][4] medan andra svenska författare menar att ordet lapp i sig inte är nedsättande.[5][6] I de samiska språken används dock inte ordet "lapp".

Den första samiska tidningen, som utgavs 1904-05 hette Lapparnas egen tidning, kom den andra tidningen, utgiven från 1918, att heta Hela samefolkets tidning (numera Samefolket). Båda tidningarna hade samma initiativtagare.

Det allmänna svenska språkbruket förändrades ganska sent, först i officiella sammanhang och så småningom i det allmänna talet. Den samiska författarinnan Sara Ranta-Rönnlund skrev till exempel under åren 1971-78 fyra böcker på svenska med minnen från sin uppväxt som fjällsame i Laevas sameby, i vilka hon konsekvent använder benämningen lapp för att detta fortfarande levde kvar i det svenska sättet att tala.

Ett antal sammansättningsord med lapp- i betydelsen samisk, same- eller i/från lappländskt landskap, kvarstår dock i det allmänna språkbruket, och används även av forskare och språkvårdare om historiska begrepp för att undvika anakronismer (för att inte använda same- i sammanhang det historiskt sett aldrig var påtänkt.)[5][6] Ett antal exempel på sådana sammansättningar anges nedan.

Geografiska begreppRedigera

  • Laponia, ett världsarv
  • Lappajärvi, kommun i Södra Österbotten
  • Lappberget, berg vid E 10 vid Talvik i Norrbotten i Kalixälvens dalgång
  • Lappeenranta (’lappstrand’), det finskspråkiga namnet på staden Villmanstrand i Södra Karelen
  • Lappfjärd, socken i Kristinestad i Österbotten
  • Lappfors, by i Esse i Österbotten
  • Lappkärrsberget, bostadsområde i Stockholm
  • Lappland (flera betydelser)
    • Lappland, ett landskap i Sverige bildat 1766 (delades i en svensk och en finsk del 1809)
    • Lappland, ett landskap i Finland bildat i samband med en ny kommunalrättslig indelning i 1997 års länsreform
    • Lappland, historiskt landskap i Finland
    • Lapplands län, tidigare administrativ enhet i Finland
  • Lappmarken, område omfattande de båda Lappländerna samt Finnmarks fylke i Norge
  • Lapporten (Čuonavággi), bergspass i norra svenska Lappland
  • Lappträsk (flera betydelser)
  • Lappvattnet, by vid Burträsk
  • Lappvesi, en tidigare kommun i Kymmene län i Finland
  • Lappvik, tätort i Hangö kommun
  • Lappvik, by i Skellefteå kommun
  • Lappön, ö i Luleå skärgård
  • Lappgatan, gata i Kiruna

Insjöar och vattendragRedigera

DjurRedigera

VäxterRedigera

Historiska begreppRedigera

ArtistnamnRedigera

ÖvrigtRedigera

  • Lapphö, detsamma som skohö[7]
  • Lappkast, helomvändning på stället på skidor, genom att skidorna en i taget svängs runt 180 grader Används ibland även som en metafor för en helomvändning av en ståndpunkt i en sakfråga.
  • Lappkärrsskriket
  • Lapphandske, dialektalt ord för stor snöflinga
  • Lappsjuka, känsla av nedstämdhet förorsakad av att vara långt hemifrån, i isolering, från "de sina"
  • Lapphyvel, annat ord för spånhyvel eller spockskiva.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bonniers Lexikon, band 8, spalt 1194
  2. ^ Bonniers konversationslexikon, 1936
  3. ^ Christina Westergren, Eva Silvén, Eva Silvén-Garnert, Fataburen, Nordiska museet, sidan 179
  4. ^ Intervju med språkvårdaren Lena Lind Palicki, SVT 5 augusti 2013
  5. ^ [a b] Sven Söderström (1985): "Om ordet lapp försvinner ur svenskan, har samerna fjärmats från sin egen historia. Ortnamnssammansättningar som Lappland, ..., djur och västnamn som lappmes ..., andra substantiv som lappfogde och lappkast förlorar då sin nära anknytning till det folk som gett dem sitt namn.
  6. ^ [a b] Ingvar Svanberg (1999), "Hästslaktare och korgmakare - resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar"
  7. ^ Kängsko i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)