Samefolket är en samisk tidskrift, som har publicerats regelbundet sedan år 1918. Tidningen är en av de äldsta urfolkspublikationerna i världen.

Samefolket
Chefredaktör och ansvarig utgivareÅsa Lindstrand
UtgivningsfrekvensSju gånger årligen
UtgivareStiftelsen Samefolket
Första numret1918
LandSverige Sverige (Sápmi Sápmi)
SpråkSvenska m.fl.
Officiell webbplatsNättidningen Samefolkets webbplats
ISSNISSN 0346-0320

Samefolket rapporterar främst om kulturella och politiska händelser i det samiska kärnområdet, men med jämna mellanrum även om andra urfolk. Tidningen utges huvudsakligen på svenska och innehåller också enstaka texter på någon av de samiska språkvarieteterna. Samefolket ägs av en stiftelse vars huvudmän är Same Ätnam och Svenska Samernas Riksförbund.

Tidningen Samefolket speglar aktuella, kulturella och politiska händelser i det samiska samhället och bland världens urfolk. Samefolket är det enda samiska magasinet för vuxna på svensk sida av Sápmi. Tidningen ges ut på svenska men har också texter på samiska, den kommer ut med sju nummer per år och har publicerats regelbundet sedan det samiska Landsmötet i Östersund 1918. Föregångaren Lapparnes egen tidning gavs ut så tidigt som 1904.


Enligt stadgarna ska Samefolket vara ett förbindelseorgan mellan olika samiska grupper, sprida kännedom om samiska förhållanden till samhällsorganisationer och allmänhet, vara ett diskussionsforum, införa artiklar på samiska och tjäna som utbildning och undervisning på olika nivåer. Stiftelsebildare är de två största samiska organisationerna Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Samefolket ges ut med stöd av Sametingets kulturnämnd och Statens kulturråd. Tidningen är Svanenmärkt.

HistoriaRedigera

BakgrundRedigera

Samernas rätt har vid 1900-talets början försvagats kraftigt. Under ett halvt sekel strider samiska förkämpar för att bilda den centralorganisation som behövs mot statligt förtryck. Samerna, som vid den tiden kallas lappar av andra, har bara sig själva att sätta sin tilltro till. Det är vid denna tid som Torkel Tomasson startar föregångaren till tidningen Samefolket. Den fungerade som språkrör för den första samiska centralorganisationen, Lapparnes centralförbund. Tidskriften är ett förbindelseorgan mellan olika grupper och en viktig del av motståndsrörelsen. Genom tidningen försöker Tomasson få samerna att komma till insikt om att de måste hålla ihop och organisera sig. De tryckta sidorna sprider kunskap om samiska förhållanden.

Elsa Laula, som i framtiden ska uppmärksammas stort, finns också med bland de aktiva. Hennes skrift Inför Lif eller död från 1904 inspirerar till tidningen.

Samefolket startas 1918Redigera

Föregångaren Lapparnes egen tidning började ges ut 1904 med Torkel Tomasson som huvudredaktör. Efter att ha utkommit med fem nummer, lades tidningen ned 1905, troligen på grund av bristande intresse från den tilltänkta samiska läsekretsens sida.[1]

År 1918 lyckades Torkel Tomasson uppbåda ekonomiska förutsättningar för ett nytt tidningsprojekt, nu under namnet Samefolkets egen tidning. Trots många ekonomiska svårigheter har den överlevt. Sedan 1961 heter tidningen Samefolket.[2]

Upplagan började räknas året därefter, 1919, och därför firade Samefolket sitt hundraårsjubileum 2019.

Samefolket blev månadstidning 1958.

1961 döptes tidskriften om till Samefolket och fick den logotype som den fortfarande har.

InnehållRedigera

En del ämnen återkommer genom tiderna, som äganderätt, rovdjur och marker som krymper. Likaså konventioner, lagar och byråkrati kopplad till renskötsel, jakt och fiske. Tidningssidorna visar den samiska sidan av saken och förslag på alternativ. Förslag som omvärlden ofta inte öppnat dörren för.

När man bläddrar sig genom decennierna blir det tydligt att alla lever i sin tid, och att den tiden kan komma att te sig annorlunda i framtidens backspegel. Ett exempel på detta är när de rasbiologiska forskarna, med Herman Lundborg i spetsen, levererar ett av sina verk – då beskrivs detta i tidningen Samefolket som ett gediget forskningsarbete.

HundraårsjubileumRedigera

2019 firade tidningen Samefolket hundra år av regelbunden utgivning. Hundra år av tidningshistoria som bär samernas egen röst är mäktigt. Innan Samefolket saknades den rösten helt. Varken i Norge, Finland eller Ryssland har någon samisk tidning givits ut under så lång tid.

I samband med Samefolkets hundraårsjubileum gav man ut en Jubileumsbok om tidningens, liksom samernas, historia. I boken finns tillbakablickar på tidningens historia, men också nya texter av bland andra Linnea Axelsson, och porträtt av Stefan Mikaelsson, Ann Helen Laestadius och Anders Sunna. Författare Victoria Harnesk och Åsa Lindstrand.

ChefredaktörerRedigera

Lapparnes Egen Tidning

Samefolkets Egen Tidning/Samefolket

Ordföranden Stiftelsen SamefolketRedigera

1971 – 1980 Per Mikael Utsi

1980 – 1986 Inez Svonni Fjällström

1987 – 1992 Erik-Anders Niia

1993 – 2000 Jon-Paul Persson

2000 – 2001 Helge Sunna

2002- 2002 Nils Gustav Labba

2002 – 2005 Lena Nordlund

2006 – 2009 Stefan Mikaelsson

2009 – 2010 Erika Unnes

2011 – Victoria Harnesk

LitteraturRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Lantto, Patrik (2000). Tiden börjar på nytt: en analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950. Kulturens frontlinjer, 1402-8506 ; 32. Umeå: [Institutionen för nordiska språk, Univ.]. sid. 63. Libris 7772165. ISBN 91-88466-41-8 
  2. ^ Lantto, Patrik (2000). Tiden börjar på nytt: en analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950. Kulturens frontlinjer, 1402-8506 ; 32. Umeå: [Institutionen för nordiska språk, Univ.]. sid. 98–118. Libris 7772165. ISBN 91-88466-41-8 

Externa länkarRedigera