Lansettkägelbi
Lansettkägelbi (Coelioxys lanceolata)[4] är en biart som beskrevs av Nylander 1852. Lansettkägelbi ingår i släktet kägelbin och familjen buksamlarbin.[5][6][7] Inga underarter finns listade.[5]
| Lansettkägelbi Status i Sverige: Nära hotad[2] Status i Finland: Sårbar[3] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Kägelbin Coelioxys |
| Undersläkte | Coelioxys sensu stricto[1] |
| Art | Lansettkägelbi Coelioxys lanceolata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coelioxys lanceolata | |
| Auktor | Nylander, 1852 |
| Synonymer | |
| Coelioxys patula Pérez, 1884[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Ett övervägande svart bi med ljus päls på mellankroppens sidor, och ljusa, täta pälsband i slutet på varje tergit (ovansidans bakkroppssegment). Som hos alla kägelbin smalnar honans bakkropp av i en lång spets, medan hanen har sex kraftiga, bakåtriktade taggar på bakkroppsspetsen. Arten har fått sitt svenska trivialnamn på grund av att den sista sterniten (undersidans bakkroppssegment) hos honan är brett utdragen till en lansettliknande form.[2]
Ekologi redigera
Arten är en kleptoparasit hos vialtapetserarbi (Megachile nigriventris)[2], larven lever i värdartens bon där den livnär sig av det insamlade matförrådet efter det den dödat värdägget eller -larven[8]. Habitatvalen följer värdarten, som betesmarker, skogsbryn och -gläntor samt vägkanter, alla med rikedom på blommande växter.[2] Den kan även förekomma på havsstränder beväxta med strandvial.[2]
Utbredning redigera
Utbredningsområdet sträcker sig från Pyrenéerna till Nordeuropa (där den bara finns i Sverige och Finland) samt vidare österut genom Centralasien till Kamtjatka.[2][9] Arten är ingenstans vanlig, och anses vara ett av Europas mest sällsynta bin[2]. I Sverige förekommer arten i Götaland (från Småland norrut) och Svealand. Den har tidigare förekommit i Norrland upp till Lycksele lappmark men är numera lokalt utdöd. Arten är rödlistad som nära hotad ("NT") i Sverige.[2] I Finland har den observerats i den södra delen av landet, upp till Norra Karelen i öster. Den är rödlistad som sårbar ("VU") i landet.[3]
Källor redigera
- ^ [a b] ”Coelioxys lanceolata Nylander, 1852” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Coelioxys+lanceolata&guide=Atoposmia_female&flags=subgenus:. Läst 7 november 2013.
- ^ [a b c d e f g h] Göran Nilsson, Björn Cederberg (1991, 2002, 2005, 2010, 2013 & 2015). ”Coelioxys lanceolata Lansettkägelbi”. Artdatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100675. Läst 23 april 2018.
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2010). ”lansettkägelbi (Coelioxys lanceolata)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204633. Läst 23 april 2018.
- ^ manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09, 2008
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Paglinawan L., Orrell T., Nicolson D., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Hernandez F., De Wever A. (red) (13 april 2013). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2013 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2013/details/species/id/6968796. Läst 8 september 2013.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist Arkiverad 12 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Dyntaxa Coelioxys lanceolata
- ^ Kägelbin, Nationalencyklopedin, CD-upplagan (2000), Bokförlaget Bra Böcker. ISBN 91-71337-47-4
- ^ ”Map of Coelioxys lanceolata” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Coelioxys+lanceolata&guide=Atoposmia_female&flags=subgenus:. Läst 7 november 2013.