Öppna huvudmenyn
Elever i ett klassrum i Tanzania, One World Secondary School Kilimanjaro. Klassrummet är inom läroplansteorin den arena där läroplanen realiseras.

Läroplansteori är ett forskningsfält inom utbildningsvetenskapen och belyser utbildningssystemets läroplan i relation till utbildningspolitiska formuleringar och undervisningens organisation och genomförande. Teorin syftar till att besvara frågor om vilken kunskap som legitimeras genom läroplanens formuleringar och även hur olika urvalsprocesser av innehåll och metod sker och påverkas av olika aktörer inom utbildningsväsendet, såväl som av samhällets sociala, ekonomiska och kulturella strukturer.[1]

Innehåll

FramväxtRedigera

Innan 1960-talet var läroplansteoretiska diskussioner fokuserade på att ta fram olika objektiva modeller för hur en läroplan kunde se ut utifrån de samhällsbehov som man såg.[2] Begreppet infördes av framförallt Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren under 1970-talet och teorin har sina rötter i Frankfurtskolan och är även influerat av den amerikanska pedagogen John Deweys arbete från tidigt 1900-tal.[3]

LäroplanenRedigera

In den läroplansteoretiska forskningen är läroplanen ett begrepp som inbegriper mer än enbart den förordning som föreskrivs av ett lands regering utan innefattar hela den föreställningsvärld där skolan och undervisningen ingår. I det avseendet motsvarar tillämpningen av svenskans begrepp läroplanen engelskans curriculum så som det används inom läroplansteori, snarare än det smalare begreppet syllabus.[4] Ett exempel som tydliggör att läroplansteori fokuserar läroplanen i sin utvidgade betydelse är att diskursen om den ofta är närvarande i läroplansteoretiska studier.[1]

Läroplanens arenorRedigera

Inom teorin används tre arenor för att analysera hur olika urvalsprocesser påverkar läroplanen, dessa är läroplanens formulering, transformering och realisering. Formuleringsarenan är där urvalsprocesser och förhandlingar inom utbildningspolitiken som leder fram till styrdokumentens formuleringar för skolan. Läroplanens realisering sker lokalt i skolor där lärare och övrig personal genomför undervisning och andra pedagogiska aktiviteter. Till dessa två läggs även transformeringsarenan för att beskriva verklighetens komplexitet och de sociala, ekonomiska och kulturella faktorer som har inflytande över hur den formulerade läroplanens ideal tolkas.[5]

Ulf P. Lundgren och Bo Lindensjö (2000) kallar även den transformerande arenan för en medierande arena för att betona massmedias förändrade roll för hur exempelvis en skolreform som formulerats i styrdokument tas emot bland den breda allmänheten. De menar också att ökad valfrihet inom utbildningsväsendet gör att större krav ställs från allmänheten på att media ska informera om både utbildningspropositioner och skolresultat, vilket för med sig att utbildningsfrågor som står nära både läroplanens formulering och realisering är föremål för medial tolkning.[6]

LäroplanskoderRedigera

Ett verktyg inom läroplansteorin är att använda olika så kallade läroplanskoder för att analysera de principer och motiv som ligger till grund för stoffurval, organisering och genomförande av skolans undervisning. Som begrepp introducerades det av Ulf P. Lundgren 1983.[7] Han har senare föreslagit att kalla läroplanskoderna för utbildningskoder.[8]

Göran Linde räknar upp fem läroplanskoder baserat på Lundgren (1983):[9]

  • Klassisk läroplanskod som syftar till daning och bildning.
  • Realistisk läroplanskod som syftar till vetenskaplig förståelse av världen.
  • Moralisk läroplanskod som syftar till att ingjuta en viss moral och lojalitet hos medborgarna.
  • Rationell (eller utilistisk) läroplanskod som syftar till att förbereda för praktiska uppgifter.
  • Aristokratisk läroplanskodsom syftar till att särskilja elever enligt samhällsklass och reproducera konservativa värden.

Medborgerlig läroplanskodRedigera

Med utgångspunkt från begreppet läroplanskod har Tomas Englund under 2000-talet identifierat en medborgerlig läroplanskod som tar form i samband med den parlamentariska demokratins genombrott och skolsystemets expansion till att bli en massutbildning. Denna läroplanskod växte fram i Sverige efter utbildningsreformerna 1918/1919 och innebär att utbildningssystemet blir en arena för konflikt mellan olika sociala krafter. Inom den medborgerliga läroplanskoden syftar utbildning till att fostra elever till en samhörighetsideologi. Vad en sådan samhörighet innebär och hur den tar form avgörs av styrkeförhållandena mellan olika sociala krafter, exempelvis styrkeförhållandena mellan olika ideologier inom staten. På så vis rymmer den medborgerliga läroplanskoden olika politiska och ideologiska uppfattningar (konceptioner) om vad skolans fostran till samhörighet innebär. Sedan utbildningsreformerna 1918/1919 har tre olika utbildningskonceptioner tagit form:[10]

  • Patriarkal utbildningskonception
  • Vetenskaplig/rationell utbildningskonception
  • Demokratisk utbildningskonception

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Linde, Göran (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Studentlitteratur. sid. 6. ISBN 978-91-44-00501-0 
  2. ^ Linde, Göran (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Studentlitteratur. sid. 9. ISBN 978-91-44-00501-0 
  3. ^ Sundberg, Daniel (2007). Läroplansteori och den språkliga vändningen. Linnéuniversitetet. sid. 2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9453 
  4. ^ Brantefors, Lotta (2011). Kulturell fostran - En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning.. Uppsala Universitet. sid. 12. ISBN 978-91-554-8021-9. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:401522/FULLTEXT01.pdf 
  5. ^ Linde, Göran. Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. sid. 48. ISBN 978-91-44-00501-0 
  6. ^ Lindesjö, Bo; Ulf P. Lundgren (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholms universitets förlag. sid. 175. ISBN 978-91-7656-487-5 
  7. ^ Lundgren, Ulf P. (1983). Between Hope and Happening: Text and context in curriculum. Victoria: Deakin University Press 
  8. ^ Lundgren, Ulf P.. ”Utbildningspolitik och utbildningskoder Förändringar i svensk utbildningspolitik”. Uddannelseshistorie.dk Årbog 2006 Velfærdsstaten under pres?. http://www.uddannelseshistorie.dk/images/stories/arboger/a-2006-ulf-p-lundgren.pdf. Läst 30 november 2014. 
  9. ^ Linde, Göran. Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. sid. 34-36. ISBN 978-91-44-00501-0 
  10. ^ Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Daidalos. ISBN 978-91-7173-2149