Kyrkesund

ort i Tjörns kommun, Västra Götalands län, Sverige
För Karl Nordströms målning, se Kyrkesund (målning).

Kyrkesund är en tätort i Klövedals socken i Tjörns kommun. Orten ligger på Tjörnsidan av det smala Kyrkesundet (eller lokalt "Rännan"), som skiljer Tjörn från Härön. Västtrafik trafikerar Kyrkesund med buss (hållplats Kyrkesunds brygga) samt med personbåten Härön över Kyrkesundet till Härön .[5] Området vid Kyrkesundet var intill 2015 avgränsat till en småort med namnet Kyrkesund. Bebyggelsen där hade 2015 växt samman med den i småorterna Bö i Klövedal samt Gullfjäll, Långekärr och Sunna och avgränsades då som en tätort med bibehållet namn.

Kyrkesund
Tätort
Hamnplatsen i Kyrkesund med Härön i bakgrunden
Hamnplatsen i Kyrkesund med Härön i bakgrunden
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Tjörns kommun
Distrikt Klövedals distrikt
Koordinater 58°1′37″N 11°33′11″Ö / 58.02694°N 11.55306°Ö / 58.02694; 11.55306
Area 5,5 km² (2020)[1]
Folkmängd 527 (2020)[1]
Befolkningstäthet 96 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kyrkesund
Tätortskod T4460[2]
Småortskod S4589[3]
Beb.områdeskod 1419TB113 (1960–1970)[4]
1419SB131 (1990–2015)[4]
1419TB105 (2015–)[4]
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Kyrkesund
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Kålhuvudet i Tjörns kommun är byggnadsminne sedan den 17 december 1992.
Hamnen
Villa Solfrid

Historik redigera

Under sillperioderna på 1700- och 1800-talet upplevde Kyrkesund en ekonomisk uppgång och en motsvarande tillbakagång, när sillen försvann. Sedan sista sillperiodens slut 1906 har annat fiske och fraktsjöfart varit viktiga näringar, men detta har inte förhindrat en jämnt negativ befolkningsutveckling. Idag används en stor del av ortens bostäder enbart som fritidsbostäder.

Kyrkesund är beläget i Klövedals socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Klövedals landskommun. I denna inrättades 29 september 1899 Kyrkesunds och Björholmens municipalsamhälle, vilket enligt Nordisk Familjebok 1911 bestod av "fiskelägena Herrön, Staffansholmen, Sumpen, Limhall och Björholmen".[6] Av dessa ligger Björholmen omkring 5 km fågelvägen från dagens småort, medan de övriga ligger vid sundet mellan Tjörn och Härön. Sumpen är det gamla namnet för den centrala bebyggelsen på Tjörnsidan. Limhall ligger på Tjörnsidan någon kilometer norr om Sumpen. Herrön och Staffansholmen är äldre varianter av namnen Härön och Stavsundsholmen. De senare var tidigare två skilda öar, men genom landhöjningen har Stavsundsholmen blivit en del av Härön.

Enligt beslut 4 maj 1953 ändrades municipalsamhällets namn till enbart Kyrkesund,[7] men det är inte klart om detta också innebar en ändring av dess utsträckning, något som påverkar förståelsen av befolkningsuppgifterna. Från 1952 ingick Kyrkesund i den nybildade Tjörns landskommun, och 31 december 1959 upplöstes municipalsamhället. Sedan 1971 ingår orten i Tjörns kommun.[8] Dagens småort med arealen 12 hektar omfattar bara en mindre del av det gamla municipalsamhället, som 1944 hade en areal på 42 hektar.[9]

Kålhuvudet redigera

Huvudartikel: Kålhuvudet, Tjörn

På ön Kålhuvudet vid södra inloppet till sundet byggdes 1780 ett trankokeri, som är bevarat som ett sällsynt kulturminne. Det ägs sedan slutet av 1700-talet av en släkt, bland vars medlemmar nämns havsforskarna Otto Pettersson (1848–1941) och Hans Pettersson (1888–1966), landshövdingen Fredrik Pettersson (1855–1949), dennes dotter konstnären Signe Barth (1895–1982) samt etnologen och prästen Johan Pettersson (1923–2018).[10][11] Kålhuvudet anses ha varit förebild för "Värdshuset Knäppen" i Emilie Flygare-Carléns roman Pål Värning: en skärgårdsynglings äfventyr (1844).[12] Kålhuvudet är privat och inte tillgängligt för besökande turister.

Villa Solfrid redigera

Några kilometer utanför Kyrkesund ligger Sunna. År 1916 lät Elin Sundberg, omtalad som "Guldgrävarens dotter", bygga ett stort stenhus här: Villa Solfrid. Vid 85 års ålder donerade Elin Sundberg sin egendom till en stiftelse som bär hennes namn. Idag är huset, Villa Solfrid, ett museum.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kyrkesund 1900–2020[13][14]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
515
1909
  
498
1924
  
369
1944
  
283
2010
  
76 12#
2015
  
547 544
2020
  
527 550
Anm.: Ny tätort 2015, då den tidigare småorten sammanväxte med småorterna Gullfjäll, Långekärr och Sunna och Bö i Klövedal
 # Som småort.

Befolkningsutveckling: 1909[6]; 1924[7]; 1944[9].

Bildgalleri redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Härön - Kyrkesund - Härön”. Västtrafik. https://www.vasttrafik.se/#!/Reseinformation/linjer/362-haron---kyrkesund---haron/. Läst 27 juni 2016. 
  6. ^ [a b] Kyrkesund och Björholmen, Nordisk Familjebok, 2:a upplagan (1911)
  7. ^ [a b] Kyrkesund och Björholmen i Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, supplement (1924)
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ [a b] När, var, hur? 1945, sid. 141
  10. ^ Kålhuvudet i Libris (bibliotekskatalog)
  11. ^ Kålhuvudet – ett stykke äkta bohushistoria Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs-Posten, 2004-08-09, läst 2013-06-24
  12. ^ Harald Svanberg, Emilie Flygare-Carlén. En studie (1912)
  13. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera