Kunskapsrörelsen
Kunskapsrörelsen är en sammanfattande benämning på organisationer för kunskap i skolan som verkade i Sverige från 1979 till början av 1990‑talet. Den ursprungliga föreningen hette Föreningen för kunskap i skolan, ibland kallad ”kunskapsrörelsen”. Efter en splittring fanns även Aktionsgruppen för kunskap i skolan, som offentligt använde ”Kunskapsrörelsen” som alternativnamn.
Grundande redigera
Rörelsen framträdde offentligt med ett upprop i Dagens Nyheter 31 maj 1979 med flera riksdagsmän och kända intellektuella som undertecknare, bland andra Lars Gustafsson, Jan Myrdal, Allan Fagerström och Yngve Persson.[1] Bland initiativtagarna fanns Arne Helldén, Jan Peterson, Nils Elvander och Knut Lindelöf. Rörelsen var då en arbetsgrupp, ”Arbetsgruppen för kunskap i skolan”.[1]
Kunskapsrörelsen ville samla konservativa och vänstersinnade personer.[2] Rörelsen skapade viss debatt, bland annat i riksdagen.[3][2] Samma år (1979) organiserade sig rörelsen i Föreningen för kunskap i skolan, i dagligt tal ”kunskapsrörelsen”.[4]
Sprängning och verksamheter fram till nedläggningarna redigera
Föreningen för kunskap i skolan sprängdes 1980[4] när utbrytare bildade Aktionsgruppen för kunskap i skolan.[5][6] En av utbrytarna var Arne Helldén.[7]
De som stannade i Föreningen för kunskap i skolan var inriktade på att reformera grundskolan, och ville arbeta i svensk folkrörelsetradition.[4] Föreningen för kunskap i skolan lades ned 1982.[4]
Utbrytningen Aktionsgruppen för kunskap i skolan (AKS) hade socialdemokrater bland grundarna,[8] men blev politiskt högerinriktad; den mottog stöd från Svenska Arbetsgivareföreningen, var emot den sammanhållna grundskolan, och förespråkade skolpeng och fritt skolval.[4][9] Utbrytarna utgav tidskriften Äpplet, och använde ”Kunskapsrörelsen” som alternativnamn om sig själva.[10] Kända företrädare för Aktionsgruppen för kunskap i skolan var Sven Fagerberg, Eskil Block, Marianne Rasmuson och Allan Fagerström.[11] Bengt Rånby var ordförande, senast från 1988 till Aktionsgruppen lades ned.
Aktionsgruppen för kunskap i skolan lades ner 25 april 1992 efter regeringskiftet; aktionsgruppen menade sig ha nått flera av sina mål eftersom den nya borgerliga regeringen hade en skolpolitisk inriktning som hade likheter med aktionsgruppens program.[12]
Referenser redigera
- ^ [a b] ”Upprop” (på svenska). Dagens Nyheter: s. 3. 31 maj 1979. Läst 28 mars 2019.
- ^ [a b] ”Äpplet” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 2. 9 september 1979. Läst 28 mars 2019.
- ^ ”Riksdagens protokoll 1978/79:166”. Sveriges riksdag. 5 juni 1979. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll-197879166-5-juni-1979_G209166/html. Läst 28 mars 2019.
- ^ [a b c d e] Sten Svensson (8 november 2018). ”Kunskapsrörelsens första våg” (på skola och samhälle). https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/sten-svensson-kunskapsrorelsens-forsta-vag/. Läst 28 mars 2019.
- ^ Bertil Östergren (11 maj 1982). ”Debatten om skolans nya kris” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 12. Läst 28 mars 2019.
- ^ Knut Lindelöf, Kunskapsrörelsen: Larmet gick redan 1979. Visby 2015. ISBN 978-91-7465-812-5.
- ^ Arne Helldén, ”Offer för konspirationsteori?”, Svenska Dagbladet 27 april 1987, sidan 10.
- ^ ”Låt inte Olof Palme förstöra dina barns skola”, Dagens Nyheter 13 september 1985, sidan 13.
- ^ Gunnar Ohrlander (26 september 1985). ”Splittrad kamp för kunskap : Kapitalet har tagit över.” (på svenska). Dagens Nyheter: s. 4. Läst 5 februari 2021.
- ^ Program för kunskapsrörelsen. Libris 524329
- ^ ”En valfråga” (annons). Dagens Nyheter 6 september 1982, sidan 5.
- ^ ”Flumskolans död” (på svenska). Svenska dagbladet: s. 2. 27 april 1992. Läst 28 mars 2019.