Knut Lindelöf, född 19 maj 1945, är en svensk före detta lärare och biträdande rektor,[1] skoldebattör och redaktör för elektroniska medier.

Biografi redigera

Lindelöf var en av initiativtagarna till Kunskapsrörelsen 1979.[2] Från ett demokratiskt vänsterperspektiv hävdar Knut Lindelöf att traditionell undervisning och betyg i en sammanhållen likvärdig skola behövs för att ge elever från lägre socioekonomiska klasser någorlunda lika möjligheter som socioekonomiskt gynnade elever.[3] Parallellskolesystemet som fanns i Sveriges före grundskolan avvisar Knut Lindelöf.[3]

Knut Lindelöfs bok Grundskola på grund: Scener ur en mellanstadielärares vardag från 1986 rekommenderades för alla skolintresserade av Svenska Dagbladets recensent Margareta Zetterström.[3] I boken skriver Knut Lindelöf bland annat att solidaritet, helhetssyn och elevdemokrati är falska honnörsord; att blockämnen, temaarbeten, projektarbeten, lärarlag, elevråd och andra nyheter som följer av de falska honnörsorden gör skolan sämre; att det saknas centrala regler och kunskapskrav; att lärare diskuterar metoder, organiserar och går på möten så att undervisningen blir lidande; att dessa strukturfel gör det möjligt för svaga elever och lärare att smita undan och gömma sig bakom gruppen; och att skolan blir socialt skiktad eftersom elever från högre klasser kan tillgodogöra sig mer kunskap.[4][3] I stället ville han se betyg från lågstadiet (som han satte i sin klass i strid mot gällande förordningar), och att endast elever med godkänt i alla ämnen skulle flyttas upp.[4] Han skrev att han i början av sin lärarbana på 70‑talet försökt arbeta i den nya förment progressiva andan, men att han snart lärde av äldre lärarkolleger att sätta kunskaperna i centrum och att blanda många olika arbetssätt och metoder.[3]

I boken Tack för idag, slut för idag hävdar Knut Lindelöf att grundskolans fundamentala idé – likvärdig skola för alla – har övergivits, och ett parallellskolesystem införts i praktiken.[1] Hans bok Kunskapsrörelsen: Larmet gick redan 1979 visar enligt Anders Björnsson hur Kunskapsrörelsen självförvållat blev isolerad genom splittring och hätsk polemik, och att debatten om ”skolans kris” är betydligt äldre än 2000‑talets skoldebatt.[5]

Knut Lindelöf var fram till 2021 redaktör för den elektroniska upplagan av Folket i Bild/Kulturfront.[6] Han driver sedan 2006 webbsajten "lindelof.nu".[7]

Bibliografi redigera

  • Grundskola på grund: Scener ur en mellanstadielärares vardag. Prisma, Stockholm 1986. ISBN 91-518-1811-6.
  • Tack för idag, slut för idag: Kortmemoar om ett skolarbetsliv. Tintomara, Uppsala 2010. ISBN 978-91-978997-0-3
  • Ett liv, en tid: Åren 1884–1973 genom kameraögat. Warne, Sävedalen 2013. ISBN 978-91-855974-2-0
  • Kunskapsrörelsen: Larmet gick redan 1979. Kulturfront förlag (Libris anger ”Nomen, Visby”) 2015. ISBN 978-91-7465-812-5

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Niklas Arevik (8 september 2010). ”»Grundskolan är död«” (på svenska). Lärarnas tidning (Lärarförbundet). Arkiverad från originalet den 28 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190328023131/https://lararnastidning.se/grundskolan-ar-dod/. Läst 28 mars 2019. 
  2. ^ ”Öregrundskolan: Här började protesten mot den svenska skolan” (på svenska). Svenska dagbladet: s. 25. 2 juni 1979. Läst 28 mars 2019. 
  3. ^ [a b c d e] Margareta Zetterström (3 juni 1986). ”Låt skolan vara skola!” (på svenska). Svenska dagbladet: s. 10. Läst 28 mars 2019. 
  4. ^ [a b] Annika Engström (6 februari 1986). ”’Skolans läroplan är uppbyggd kring falska honnörsord’” (på svenska). Svenska dagbladet: s. 6. Läst 1 januari 2020. 
  5. ^ Anders Björnsson (9 april 2015). ”Det bluffas om skolans kris”. Tidningen Kulturen. Arkiverad från originalet den 28 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190328023131/https://tidningenkulturen.se/arkiv/108-oevriga-artiklar/debatt/politik/19482-det-bluffas-om-skolans-kris. Läst 28 mars 2019. 
  6. ^ Knut Lindelöf (19 september 2019). ”Välkommen till en ny hemsida!”. Folket i Bild/Kulturfront. Folket i Bild/Kulturfront. https://fib.se/for-en-folkets-kultur/ny-hemsida/. Läst 9 januari 2020. 
  7. ^ Knut Lindelöf. ”Om…”. www.lindelof.nu. Knut Lindelöf. https://www.lindelof.nu/about/. Läst 9 januari 2020. 

Externa länkar redigera