Öppna huvudmenyn

Kulsprutepistol m/45

en svensk kulsprutepistol

Kulsprutepistol m/45 (Kpist m/45) är ett vapen som tidigare användes i den svenska Försvarsmakten. Vapnet fungerar efter principen tungt oreglat slutstycke och är ett helautomatiskt vapen, avsett att skjuta automateld med, dock kan man med lite träning lära sig att även avge patronvis eld. Kpisten användes i över 60 år i tjänst i försvaret. Den 2 april 2007 togs kpist m/45 ur bruk från svenska Hemvärnet som var den del av försvaret som använde vapnet längst.

Kulsprutepistol m/45 Carl Gustaf
Kpist m 45B Jvm21378 (2).jpg
En grönlackerad m/45B
Typ Kulsprutepistol
Ursprungsplats Sverige Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1945 – 2007
Använts av Egypten, Estland, Indonesien, Irland, Lettland, Sverige, USA
Krig Kongokrisen,
Vietnamkriget,
Israel-arabkonflikten
Produktionshistoria
Designad 1944
Tillverkare Carl Gustafs stads gevärsfaktori
Enhetskostnad ca 700 kr/st
Producerad 1945-1964 (Sverige)
~1965 – ~1970 (Egypten)
Antal tillverkade ca 300 000
Varianter m/45, m/45B, m/45C, m/45BE, m/45 BET, Svensk K (med ljuddämpare), Port Said, Akaba
Specifikationer
Vikt 3,9 kg (oladdad)
4,6 kg (laddad)
Längd Utfälld: 811 mm
Ihopvikt: 552 mm
Piplängd 212,5 + 1 mm

Patron 9mm m/39
Patronvikt 11,7 gram
Kaliber 9 × 19
Mekanism Tungt slutstycke
Eldhastighet 600 skott/min
Utgångshastighet 420 m/s
Effektiv räckvidd 300 meter
Frammatning Magasin om 36 patroner
Riktmedel Öppna. Ställbara 100, 200, 300 m
Amerikansk soldat med Carl Gustaf-kpist.
Pansarskyttesoldat med Kpist m/45

Innehåll

VapnetRedigera

Vapnet fanns i tre modeller inom försvaret, m/45, m/45B samt m/45C. Ursprungsmodellen var omålad (svartfosfaterad), medan B- och C-modellerna målades olivgröna.

B-modellen skilde sig från m/45 genom att bakstycket förstärktes och försågs med en extra hake för att hindra vapnets slutstycke att lossna och skada skytten i ansiktet vid högt gastryck orsakat av smutsig eller igensatt pipa. Ett antal m/45 byggdes om till B-modeller och resten lades i lager. Under mitten av 1990-talet räknade man med att ingen kammarammunition fanns kvar så man släppte det skjutförbud man haft på modellen. I viss omfattning där man haft m/45B byttes nu dessa ut till m/45.

På m/45 hade man haft en avtagbar magasinsstyrning för att kunna använda ett 50 patroners magasin. 50 patronersmagasinet var större än 36 patroners standardmagasinet och passade inte i magasinsstyrningen. På m/45 hölls magasinsstyrningen fast med hjälp av en bygel. Då 50 patronersmagasinen var kända för att krångla så användes tidigt uteslutande endast det extremt tillförlitliga 36 patronersmagasinet. När man tog in m/45 vapen för ReMo m/45B (Renovering modifiering) tog man bort bygeln och magasinsstyrningen nitades nu permanent fast istället.

C-modellen hade en mantel med bajonettfäste som monterades på vapnet istället för den vanliga manteln. Dessa vapen var framtagna på förfrågan av FN-personal som skulle tjänstgöra i Kongo genom att man fräste ner och tillpassade bajonettfästet från gamla kavellerikarbin m/94 varvid bajonett m/14 (och m/15) passade vapnet. Bajonetten användes även vid högvakten vid kungliga slottet.

Vid vakttjänst användes som en extra säkerhetsåtgärd en rödfärgad säkringslucka som klämdes fast i utkastaröppningen. Luckan hindrade slutstycket ifrån att gå framåt och var tvungen att ryckas bort med hjälp av ett i luckan fastsatt snöre innan man kunde avfyra vapnet.

Vapnet är av en typ som i grundutförandet (m/45, B och C) endast kan avge helautomatisk eld, dvs. att genom att avtryckaren hålls inne kan vapnet avfyra magasinets samtliga patroner. För att kontrollerat kunna avfyra endast patronvis eld var man tvungen att lära sig att snabbt släppa avtryckaren mellan varje avfyrningstillfälle.

Kpist m/45 tillverkades också på licens av flera andra företag, bland annat i Indonesien och Egypten (under namnet Port Said). I USA tillverkade Smith & Wesson en kopia av m/45 under namnet "S&W mod. 76" och MK Arms som "Mk-760".

Kpist m/45 användes i liten skala av amerikanska specialstyrkor under Vietnamkriget på grund av dess enkelhet och driftsäkerhet under svåra förhållanden. Andra vapen kunde krångla i situationer där m/45 tack vare sin konstruktion kunde avge både enkelskott och automateld med snö eller vatten i vapnet. Navy SEALs har som andra attackdykare behov av såväl riktad eld som bestrykning vid "taktisk uppstigning".

Den svenska polisen hade kpist m/45 som förstärkningsvapen i sin organisation, men den var till skillnad från försvarets modell utrustad med en omställare för helautomat eller enkelskott. Polisens modellbeteckning var m/45BE (E = enkelskott) och BET (T = tårgas). På BET-modellen spärrade man omställaren så att bara enkelskott kunde avlossas. Båda modellerna var målade i svart, till skillnad ifrån försvaret som var svartoxiderade och grönmålade . BE-modellen fick en modifierad kolv i mitten/slutet av 70-talet (m/75) där kindstödet kunde tas bort då polisen avvände en speciell skyddshjälm med visir (Huvudskydd m/69). BET-modellen skulle endast användas till att avlossa en tårgasbehållare (Tårgaskastspray m/74). I den satt det en lösskjutningspipa som man hade gängat på en rörformad tratt (dysa) som tårgasbehållaren satt ned i. För att kunna skjuta iväg behållaren användes en speciell drivpatron (9 mm lös ptr m/T). För att påminna skytten, satt det en röd dekal på vapnets vänstra sida där det stod att endast 9 mm lös ptr m/T fick användas. Vapnet hade ett högt ställbart bakre sikte och ett förhöjt korn. Det bakre siktet kunde ställas in på 30, 45 och 60 meter. Kpisten togs ur bruk efter utvärdering av insatsen efter Malexandermorden 1999 då man beslöt att endast ha Heckler & Koch (H&K) MP5.

Idag används vapnet för tävlingsskytte i fält och precisionsskytte.

En improviserad variant av kpisten, känd under namnet Carlo, förekommer på Västbanken.[1]

AmmunitionRedigera

9mm sk ptr m/39
Kpist m/45 använder ammunition i kaliber 9 × 19 mm Parabellum. Ursprungligen användes samma ammunition som till den tidigare kpisten m/37-39, och pistol m/39.
9mm sk ptr m/39B
9 mm m/39B är förhållandevis kraftig ammunition som utvecklades i början av 1960-talet baserat på erfarenheter från Kongokrisen. Projektilen är tillverkad av tombakplätterad stålplåt och har mycket god genomslagsförmåga för att vara 9 x 19mm. Projektilen blir något lättare än m/39 och har en högre utgångshastighet, varvid den får en flackare kulbana än sin föregångare. För att trycka ihop projektilen så krävs ett högre gastryck än normalprojektiler vilket leder till en högre förbränningstemperatur av krutet under avfyrningstillfället. Detta skapar en något ökad erosion av stålet i pipans lopp än jämfört med den äldre m/39 patronen.
9 mm lös ptr m/39
Lös ammunition har en projektil av trämjölspulver och röd plast. Till denna används en speciell lösskjutningspipa med ett koniskt, avsmalnande lopp. Längst fram på lösskjutningspipan finns gängor så att man kan skruva fast en lösskjutningsanordning, som i princip är en propp med ett antal hål i. Med monterad lösskjutningspipa och lösskjutningsanordning fungerar kpisten som vid skarpskjutning, förutom att det enda som kommer ut ur pipan är lite plastpulver.
9mm Kptr m/39 (Kammarammunition)
Kammarammunitionens projektil är tillverkad av samma trämjölspulver och plast som till lös projektilen, men med skillnaden att projektien är mörkblå och försedd med en mindre ingjuten 4,8mm stålkula längst fram. Vid skjutning med kammarammunition så användes samma lösskjutningspipa som till lös ammunition, men utan lösskjutningsanordning längst fram på pipan. Plasten krossades medan stålkulan for ut. Patronen användes vid stridsövning på banor som var 30 meter långa och mål som var betydligt mindre än standardtavlor.
Ett parti feltillverkad kammarammunition där stålkulan istället mätte 5,2mm vilken då fastnade i loppet och kunde skada skytten föranledde till modifieringen av m/45 till m/45B[ifrågasatt uppgift]
9mm lös ptr m/T-80, 84, 86, 88
Lös ptr m/T ammunition var bara till för polisens BET-modell. Den har ingen projektil utan har bara formen av en. Toppen är stjärnstukad och patronen innehåller bara en krutladdning.

RiktmedelRedigera

Siktet kan ställas in på 100, 200 och 300 meter. Kornet hålls i inställt läge av kornfjädern, som spänner mot den tandade delen. I kornet finns två hål för kornnyckeln, som används då vapnet skottställs. Vapnet kan förses med mörkerriktmedel vilket består av en bygel som sätts över siktet och kornskyddet. Dessa tilldelades endast hemvärnet innan de bytte vapen till Ak 4B.

 
Tårgaskastspray m/74.
På behållarens överdel satte man en utlösningsskiva som vid anslag bröt av glasröret. När man använde den till tårgasvapen (kpist m/45 BET) kunde man även montera på en stabilisator som hade en styrfena av svartmålad papp. Senare kom det även att finnas tårgaskastspray m/85 och m/89, men eftersom drivgasen i behållaren innehöll miljöfarlig Freon 12 valde man att inte längre använda den.

TillbehörRedigera

  • Vapenrem med knapp
  • Magasin, 6 st
  • Mörkerriktmedel
  • Magasinsfyllare (endast vissa vapen)
  • Kornnyckel
  • Lösskjutningspipa (satt permanent i polisens BET-modell)
  • Hylsfångare (fredstida tillbehör)
  • Oljedosa
  • Läskända
  • Borstviskare
  • Läskstång för skarpskjutningspipa (stål)
  • Läskstång för lösskjutningspipa (mässing)
  • Kornskydd (endast till polisens BET-modell)

Vapnet kunde utrustas med bajonett, bland annat vid Högvakt. Kommandot Bajonett på! för detta vapen är en 13-punktsmanöver som på grund av svårighetsgraden sällan utfördes.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera