Öppna huvudmenyn

Kulla-Gulla

bokserie av Martha Sandwall-Bergström
För andra betydelser, se Kulla-Gulla (olika betydelser).

Kulla-Gulla är en bokserie av Martha Sandwall-Bergström som ursprungligen gavs ut i sju delar mellan 1945 och 1951.

Kulla-Gulla
FörfattareMartha Sandwall-Bergström
LandSverige Sverige
GenreBarn
Utgiven1945
Antal band12

Böckerna utspelar sig i Sverige i början av 1900-talet och sträcker sig över föräldralösa Kulla-Gullas första tid som fattighjon i ett torp dit hon kommer som sjuåring, tills att hon är i 20-årsåldern och ska gifta sig.

BakgrundRedigera

Martha Sandwall-Bergström hade en bakgrund som författare till veckotidningsnoveller och följetonger när Bonniers förlag 1945 utlöste en tävling om bästa flickboken. Boken om Kulla-Gulla vann första pris.[1]Det var inte författarens avsikt att skriva mer än en bok men populariteten hos läsekretsen ledde till att förlaget bad om en fortsättning vilket slutligen blev en hel serie om huvudpersonen. Miljön och persongalleriet inklusive förebilden till Kulla-Gulla är hämtad från den karga småländska landsbygden där Martha Sandwall-Bergström växte upp.[2]Familjen hade en frikyrklig förankring genom författarens far som var predikant i Svenska Alliansmissionen. Han övertog sedermera kuranstalten Lannaskede hälsobrunn och drev den tillsammans med hustrun som var sjuksköterska.[3] När han tidigt avled sköttes verksamheten av hustrun och de fem barnen vilket gav en inblick i flera sociala sammanhang.[1]

HandlingRedigera

Den första boken handlar om den tid då den föräldralösa Kulla-Gulla flyttar in hos torparen Karlberg, hustrun Ellen, barnen Johannis, tvillingarna Ville och Vera, Adolf (även kallad Lada) och lillungen Sossatina, döpt till Sofia Katarina. Det finns också en skröplig gammelmor som är inhyst på vinden och som förväntas bistå med barntillsynen. Som torpare är man skyldig att utföra dagsverken på herrgården och Kulla-Gulla måste då sköta hushållet och husdjuren vilket är tunga sysslor för en späd 12-åring. Till skolgång blir det bara tid två gånger i veckan. För att fysiskt orka med har hon utvecklat en egen strategi. Hon har ett uttalat rättsmedvetande och tar modigt ställning för den som är svag och utsatt såsom när Johannis utsätts för trakasserier av en skolkamrat eller av herrgårdens drängar när barnen deltar i potatisplockningen. Hon försvarar frimodigt sina handlingar inför läraren respektive patron på herrgården. Det ges ingen tid för kyrkobesök för torpets invånare utan gudstjänsten inskränks till att lyssna på kyrkklockornas klang på förstubron. Gammelmor har förmågan att förmedla visionen om ett ljuvligt paradis vilket Kulla-Gulla och Johannis tacksamt lyssnar till. När Ellen insjuknar och transporteras till sjukhuset lovar Kulla-Gulla att ta hand om barnen.

I fortsättningen har Ellen avlidit och ansvaret för torpets invånare vilar starkt på Kulla-Gulla. Patron på herrgården har fängslats av hennes frimodighet och likhet med hans döda dotter och det visar sig så småningom att hon faktiskt är hans dotterdotter. Hon blir därmed en herrgårdsfröken, flyttar in till herrgården, får en utbildning och god ekonomisk ställning . Men hon fortsätter att ta ansvar för Kulla-torpets barn och i sin nya ställning ser hon också sociala missförhållanden och fattigdom hos arbetare på herrgården. Hon möter kärleken i form av Tomas, den nya bokhållaren och makarna tar över herrgården.

BetydelseRedigera

Martha Sandwall-Bergström säger i en intervju att hon ville skapa en" god och rar flicka" som skulle tjäna som förebild och stimulera läsaren till reflexion.[2] Den första boken mottogs välvilligt av kritikerna medan de följande i serien stämplades som förljugen verklighetsflykt.[2] Böckerna älskades av läsekretsen, har givits ut i flera upplagor, översatts till flera språk och har tillhört den mest utlånade bokserierna på biblioteken.[1]Författaren tog illa vid sig av den negativa kritiken och uppgav att den var en bidragande orsak till familjens flytt till Spanien. På senare år har man dock mer uppmärksammat att författaren med böckerna ger en realistisk bild av dåtida Sveriges fattigdom. Hon kallas en "barnens proletärförfattare" [4]och sägs ha förespråkat barnkonventionen innan den formulerats.[5]I en analys av Kulla-Gulla som karaktär har hon i en avhandling av Eva Söderberg beskrivits som "Askungen i en flickberättelse, en proletär Madonna eller feminist som utmanar patriarkatet".[6][7] Hon har också beskrivits som en ekofeminist.[8]

BöckerRedigera

Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut i sju delar mellan 1945 och 1951. Dessa böcker delades senare upp i elva delar, utgivna mellan 1965 och 1968.

År 1972 utkom boken Kulla-Gulla på Blomgården som handlar om tiden före de första böckerna om Kulla-Gulla. 1986 gavs den fristående boken Kulla-Gulla på barnhemmet ut. Den handlar om Kulla-Gullas uppväxt på barnhemmet, och utspelar sig före Kulla-Gulla på Blomgården.

Det finns även en bilderbok som heter Kulla-Gulla lill-piga. Den utgavs 1987.

Första utgåvorna (1945-1951)Redigera

  • 1945 - Kulla-Gulla[9]
  • 1946 - Kulla-Gulla håller sitt löfte[10]
  • 1947 - Kullabarnen på herrgården[11]
  • 1948 - Kulla-Gulla i skolan[12]
  • 1949 - Kulla-Gullas sommarlov[13]
  • 1950 - Kulla-Gulla finner sin väg[14]
  • 1951 - Kulla-Gullas myrtenkrona[15]

Kulla-Gullaserien (1965-1968)Redigera

  • 1965 - Kulla-Gulla[16]
  • 1965 - Kulla-Gulla håller sitt löfte[17]
  • 1965 - Kulla-Gulla vinner en seger[18]
  • 1966 - Kulla-Gulla på herrgården[19]
  • 1966 - Kulla-Gulla löser en gåta[20]
  • 1967 - Kulla-Gulla i skolan[21]
  • 1967 - Kulla-Gullas första bal[22]
  • 1967 - Kulla-Gullas sommarlov[23]
  • 1968 - Kulla-Gulla och Tomas Torpare[24]
  • 1968 - Kulla-Gulla finner sin väg[25]
  • 1968 - Kulla-Gullas myrtenkrona[26]

Övriga böcker om Kulla-GullaRedigera

FilmatiseringarRedigera

År 1956 blev Kulla-Gulla film, i regi av Håkan Bergström med Malou Fredén i titelrollen och bland annat Hugo Björne och Margaretha Bergström i övriga roller.[30]

År 1986 spelades en TV-serie om Kulla-Gulla in, med regi av Gustav Wiklund. Kulla-Gulla spelades av Lisa Jarenskog, och bland övriga skådespelare kan nämnas Jarl Borssén och Jan Malmsjö.[31]

Böckerna har även dramatiserats för radio.

Martha Sandwall-BergströmsällskapetRedigera

År 2012 bildades Martha Sandwall-Bergströmsällskapet som bland annat vill stimulera intresset för och förståelsen av Kulla-Gullaböckerna och Sandwall-Bergströms övriga författarskap.[32]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] ”skbl.se - Martha Majken Birgitta Sandwall-Bergström”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/MarthaSandwallBergstrom. Läst 24 september 2019. 
  2. ^ [a b c] ”HumaNetten. NUMMER 31 Hösten HumaNetten utges av Fakulteten för konst och humaniora vid Linnéuniversitetet. ISSN: - PDF”. docplayer.se. https://docplayer.se/1163874-Humanetten-nummer-31-hosten-2013-humanetten-utges-av-fakulteten-for-konst-och-humaniora-vid-linneuniversitetet-issn-1403-2279.html. Läst 24 september 2019. 
  3. ^ ”Sandwall-Bergströmsällskapet: Biografi”. Sandwall-Bergströmsällskapet. https://sandwallbergstromsallskapet.blogspot.com/p/flik-3-biografi-har-tanker-jag-mig-att.html. Läst 24 september 2019. 
  4. ^ ”Sandwall-Bergström, Martha - Alex Författarlexikon” (på sv-SE). Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/sandwall-bergstrom-martha. Läst 24 september 2019. 
  5. ^ Johansson, Sara (2018). Starka barn med "jävlar anamma" : En analys av grit i klassisk barnlitteratur. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67676. Läst 24 september 2019 
  6. ^ ”UPPSATSER.SE: Flätflickans revansch. Med Kulla-Gulla och Pippi Långstrump i huvudrollerna.”. www.uppsatser.se. https://www.uppsatser.se/uppsats/13a40ab841/. Läst 24 september 2019. 
  7. ^ ”En flickbokshjältinnas återupprättelse | dagensbok.com”. http://dagensbok.com/2009/05/23/eva-soderberg-askunge-madonna-eller-feminist/. Läst 24 september 2019. 
  8. ^ Hübben, Kelly (2013-12-11). ”Animals and the unspoken: intertwined lives in Martha Sandwall-Bergström’s Kulla-Gulla series” (på en-US). Barnboken 36 (0). doi:10.14811/clr.v36i0.149. ISSN 2000-4389. https://www.barnboken.net/barnboken/index.php/clr/article/view/149. Läst 24 september 2019. 
  9. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1945). Kulla-Gulla.. Önskeböckerna ; 65/66. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  10. ^ Kulla-Gulla håller sitt löfte.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; N.F., 67/68. Stockholm: Bonnier. 1946. Libris länk 
  11. ^ Kullabarnen på herrgården.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; 79. Stockholm: Bonnier. 1947. Libris länk 
  12. ^ Kulla-Gulla i skolan.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; N.F., 84. Stockholm: Bonnier. 1948. Libris länk 
  13. ^ Kulla-Gullas sommarlov.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; 89. Stockholm: Bonnier. 1949. Libris länk 
  14. ^ Kulla-Gulla finner sin väg.. Stockholm. 1950. Libris länk 
  15. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1951). Kulla-Gullas myrtenkrona. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; 99. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  16. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1965). Kulla-Gulla. Kulla-Gulla-böckerna ; 1 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  17. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1965). Kulla-Gulla håller sitt löfte. Kulla-Gulla-böckerna ; 2. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  18. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1965). Kulla-Gulla vinner en seger.. Kulla-Gulla-serien ; 3. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  19. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1966). Kulla-Gulla på herrgården.. Kulla-Gulla-böckerna ; 4 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  20. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1966). Kulla-Gulla löser en gåta.. Kulla-Gulla-böckerna ; 5 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  21. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1967). Kulla-Gulla i skolan. Kulla-Gulla-böckerna ; 6. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  22. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1967). Kulla-Gullas första bal. Kulla-Gulla-böckerna ; 7 ([Nyred. utg., ny uppl.]). Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  23. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1967). Kulla-Gullas sommarlov. Kulla-Gulla-böckerna ; 8. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  24. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1968). Kulla-Gulla och Tomas Torpare.. Kulla-Gulla-böckerna ; 9 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  25. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1968). Kulla-Gulla finner sin väg. Kulla-Gulla-böckerna ; 10. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  26. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1968). Kulla-Gullas myrtenkrona. Kulla-Gulla-böckerna ; 11. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  27. ^ ”Kulla-Gulla på Blomgården”. Axiell, Bibliotekens mediekatalog. http://www5.falkenberg.se/freelibelev/opac/show_catalogue.aspx?BokId=5918. 
  28. ^ Sandwall-Bergström, Martha; Stålsjö Eva (1986). Kulla-Gulla på barnhemmet. Stockholm: Bonniers juniorförl. Libris länk. ISBN 91-48-51369-5 
  29. ^ Sandwall-Bergström, Martha; Stålsjö Eva (1987). Kulla-Gulla lill-piga. Stockholm: Bonniers juniorförl. Libris länk. ISBN 91-48-51492-6 
  30. ^ ”Kulla-Gulla (1956)”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0049423/. 
  31. ^ ”Kulla-Gulla (1986)”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0217944/. 
  32. ^ Martha Sandwall-Bergströmsällskapet

Vidare läsningRedigera

  • Ulla Lundqvist: Kulla-Gulla i slukaråldern. 2000. (ISBN 91-29-64852-1)
  • Eva Söderberg: Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit. Avhandling Umeå universitet, 2004 (ISBN 91-7305-727-4)