Kristian Ottosen, född 15 januari 1921 i Solund i Sogn og Fjordane, död 1 juni 2006 i Oslo, var en norsk motståndsman, författare och tjänsteman.

Kristian Ottosen
Född15 januari 1921
Solunds kommun, Norge
Död1 juni 2006 (85 år)
BegravdVestre gravlund
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Bergen
SysselsättningFörfattare
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
Politiskt parti
Arbeiderpartiet
BarnRune Ottosen (f. 1950)
Utmärkelser
Arthur Holmeslands pris för sakprosa (1996)
Kommendör av Sankt Olavs orden
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Kristian Ottosen föddes i Solund i Ytre Sogn, men familjen flyttade snart till Bergen där Ottosen tog Examen artium vid Tanks videregående skole 1940. I maj 1940 blev han engagerad i norska motståndsrörelsen och Theta-gruppen i Bergen. Gruppen sprängdes 1942 och följden blev Nacht und Nebel-fångenskap i koncentrationslägret Sachsenhausen. Våren 1945 kom Ottosen tillbaka från Tyskland med De vita bussarna och studerade filologi.

Mellan åren 19501979 var han ledare för Studentsamskipnaden i Oslo men arbetade även som rådgivare i det offentliga. I slutet av 1960-talet ansvarade han för utredningen för vidareutbildning, den s.k. Ottesen-komiteen och under åren 19721979 var han ordförande i NRK och satt med i styrelsen för Nationaltheatret under åren 19811989. Som pensionär arbetade Ottosen med att belysa norska fångars öde under andra världskriget. Efter 1980 var Ottosen starkt engagerad i de norska krigsfångarnas öden i tyska och japanska fängelser och koncentrationsläger under andra världskriget. Han skrev många böcker där han bl.a. berättade om fångarna i Sachsenhausen, Ravensbrück och i Japan. Han har även skrivit böcker om deportationen av judar från Norge. Från 1989 var han projektledare för Norsk fangeregister 19401945. Ett första resultat av projektet publicerades i samarbete med Riksarkivet 1995 och 2003 presenteras hela arbetet på ca 45 000 namn i boken Nordmenn i fangenskap 1940-1945.

1994 blev han utnämnd till kommendör av Sankt Olavs Orden. För sitt arbete med att hjälpa sina medfångar i koncentrationslägren i Tyskland fick han 1987 en fjälltopp i Antarktis uppkallad efter sig, Ottosenknatten.

Bibliografi

redigera
  • Theta-Theta. Et blad fra motstandskampens historie 1940–1945, (1983, 2. utg. 1991)
  • Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene, (1989)
  • Liv og død. Historien om Sachsenhausen-fangene, (1990)
  • Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene, (1991)
  • Bak lås og slå. Historien om norske kvinner og menn i Hitlers fengsler og tukthus, (1993)
  • I slik en natt. Historien om deportasjonen av jøder fra Norge, (1994)
  • Nordmenn i fangenskap 1940–1945, (1995, utökad utgåva 2003)
  • Ingen nåde. Historien om nordmenn i japansk fangenskap, (1996)
  • Nasjonalhjelpen. Et lys i mørket, (1997)
  • Redningen. Veien ut av fangenskapet våren 1945, (1998)
  • Den annen verdenskrig, (2000)
  • Studentvelferd i vekst. Førti år i studentenes tjeneste, (2005)
  • Motstand, fangenskap og frihet. Erindringer 1940–45, (2005)

Referenser

redigera