Krüpers nötväcka[2] (Sitta krueperi) är en tätting i familjen nötväckor som förekommer huvudsakligen i Turkiet.[3]

Krüpers nötväcka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljNötväckor
Sittidae
SläkteSitta
ArtKrüpers nötväcka
S. krueperi
Vetenskapligt namn
§ Sitta krueperi
AuktorPelzeln, 1863
Utbredning
Sitta krueperi

Utseende och läten redigera

Krüpers nötväcka är en relativt liten nötväcka, endast 11,5-12,5 centimeter. Liksom övriga nötväckor är ovansidan blågrå och undersidan smutsvit. Denna art kännetecknas dock av kombinationen svart framhjässa, vitt ögonbrynsstreck och en stor roströd fläck på bröstet. Könen är i princip lika, honan har något mindre svart på huvudet än hanen som dessutom är mindre avgränsat mot både ögonbrynet och den blågrå nacken.[4]

Fågeln lockar mjukt dvuii, likt grönfinken. Sången är en gäll ramsa som liknats vid en gammaldags cykeltuta eller leksakstrumpet.[4]

Utbredning och systematik redigera

Arten är stannfågel eller höjdledsflyttare i Mindre Asien från Turkiet till Kaukasusbergen,[3] men också på den grekiska ön Lesbos utanför det turkiska fastlandet.[1] Arten är närmast släkt med en annan art med mycket begränsad utbredning, den algeriska kabylnötväckan (Sitta ledanti) som upptäcktes först 1975.[5]

Ekologi redigera

Krüpers nötväcka bebor tempererade barrskogar från havsnivån till 2400 meter över havet, i Turkiet huvudsakligen med svarttall (Pinus nigra), ädelgranen Abies cilicica, tallarten Pinus brutia, en samt cederarten Cedrus libani. I Kaukasus återfinns den istället i granskog mellan 1000 och 2000 meter, framför allt i gamla bestånd av nordmannsgran (Abies nordmannia) men också i tallskog. Den bygger sitt bo i halvdöda trädstammar redan utgrävda av hackspettar. Fågeln lever huvudsakligen av insekter och spindlar under häckningstid, under höst och vinter av barrträdsfrön som den gärna lagrar.[1] Endast honan ruvar äggen.[6]

Status och hot redigera

Världspopulationen uppskattas till 121.000-451.000 par, varav den absoluta merparten häckar i Turkiet. Den minskar i antal, men från och med 2015 kategoriseras den ändå som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN från att tidigare ha betraktats som nära hotad.[1]

Namn redigera

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Theobald Johannes Krüper (1829-1921), tysk ornitolog och samlare.[7]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Sitta krueperi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 348. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.
  6. ^ Polivanov, V.M. and Polivanova, N.N. 1986. Sitta krueperi Pelz. Trudy Teberdinsk. Gos. Zapoved. 10: 115-121.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera