Koralltriangeln

Koralltriangeln är ett triangulärt havsområde i tropiska västra Stilla havet^[1], beläget mellan Indonesien, Malaysia, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Salomonöarna och Östtimor^[1]^[2]^[3], definierat som ett havsområde som har minst 500 arter av revbyggande koraller.^[2] Koralltriangeln omfattar totalt cirka sex miljoner kvadratkilometer^[1]^[2], varav cirka 73 000 kvadratkilometer består av korallrev.^[1] Området har mycket hög marin biologisk mångfald^[2] och kallas ibland "havets Amazonas".^[1] Förutom en mycket hög biodiversitet av koraller finns inom området även en hög biodiversitet av andra marina djur.^[2]

Mer än 120 miljoner människor lever inom koralltriangeln.^[2] Av dessa är cirka 2,25 miljoner fiskare, som försörjer sig genom fiske.^[2]

Korallreven inom koralltriangeln hotas som många andra korallrev idag bland annat av överfiske, illegalt och destruktivt fiske, ohållbar turism, miljö- och habitatförstörelse, svagt skydd, klimatförändringar och havsförsurning.^[1]^[2] Världsnaturfonden (WWF) ser koralltriangeln som ett prioriterat område att skydda och bevara på grund av dess höga biologiska mångfald och betydelse för människan i form av ekosystemtjänster och försörjningsmöjligheter.^[2] Flera andra natur- och miljöorganisationer är också engagerade i området. De sex staterna inom koralltriangeln samarbetar inom Coral Triangle Initiative (CTI)^[1] kring behovet av förbättrad förvaltning av havs- och kustmiljöer, marina skyddsområden och fiske, för att balansera samhälleliga behov med långsiktig bevaring av områdets marina ekosystem.^[1]

En liten del av koralltriangelns marina miljöer är skyddade i nationalparker eller naturreservat. Nationalparker med marina miljöer som ingår i koralltriangeln inkluderar bland annat Komodo (Indonesien), Wakatobi (Indonesien), Nino Konis Santana (Östtimor) och världsarvsområdet Tubbataharevet (Filippinerna).

Biologisk mångfald redigera

Koralltriangeln hyser världens högsta biodiveritet av koraller.^[2] Omkring tre fjärdedelar^[1] (76%)^[2] av alla revbyggande koraller (stenkoraller) finns representerade inom området.^[2] Totalt förekommer omkring 600^[1] (605)^[2] arter av revbyggande koraller inom koralltriangeln. En särskild biologisk hotspot för koraller är Raja Ampat vid Fågelhuvudhalvön som har 553 arter av revbyggande koraller.^[2] Sammantaget finns i vattnen omkring Fågelhuvudhalvön 574 revbyggande korallarter, vilket motsvarar 72% av alla världens revbyggande koraller och 95% av de revbyggande korallerna inom koralltriangeln.^[2] Koralltriangeln som region har 15 endemiska revbyggande koraller och därtill finns inom området 41 revbyggande koraller som är regionalt endemiska för Asien.^[2]

Inom koralltriangeln finns över 2 200^[1] (2 228)^[2] arter av korallrevsfiskar.^[1]^[2] Det motsvarar väl över en tredjedel^[1] (37%)^[2] av alla arter av korallrevsfiskar och 56% av de arter av korallrevsfiskar som förekommer inom den Indo-pacifiska regionen.^[2] Av korallrevsfiskarna inom koralltriangeln är 8% (235 arter)^[2] endemiska eller har lokal begränsad utbredning. Fyra områden inom koralltriangeln, Små Sundaöarna, Papua Nya Guinea-Salomonöarna, Fågelhuvudhalvön och centrala Filippinerna, har särskilt hög nivå av endemism.^[2]

Sex av värdens sju arter av havssköldpaddor (i trivial mening inräknat havslädersköldpadda) förekommer inom koralltriangeln.^[2] Förutom havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea, familjen Dermochelyidae) förekommer fem^[2] av de sex arterna i familjen Cheloniidae, havssköldpaddor, inom koralltriangeln, nämligen Caretta caretta, Chelonia mydas, Eretmochelys imbricata, Lepidochelys olivacea och Natator depressus.^[2]