Konrad Hofmann

tysk romanist, germanist och filolog

Konrad Hofmann, född 14 november 1819 i Kloster Banz nära Bamberg, död 30 september 1890 i Waging am See, var en tysk filolog.

Konrad Hofmann
Född14 november 1819
Banz kloster, Tyskland
Död30 september 1890 (70 år)
Waging am See, Tyskland
Medborgare iKejsardömet Tyskland
Utbildad vidMünchens universitet
Leipzigs universitet
SysselsättningRomanist[1], filolog[1], germanist[2], universitetslärare
ArbetsgivareMünchens universitet
Redigera Wikidata

Hofmann blev 1853 extra ordinarie, 1856 ordinarie professor i forntysk och (efter 1869 även) romansk filologi vid Münchens universitet. I en mängd smärre avhandlingar behandlade han olika sidor av sitt omfattande ämne, särskilt textkritiska undersökningar.

Bibliografi redigera

  • Über ein Fragment des Guillaume d'Orenge, München 1851
  • Amis et Amiles und Jourdaines de Blaivies. Zwei altfranzösische Heldengedichte des kerlingischen Sagenkreises, Erlangen 1852, 2. Auflage 1882
  • Girartz de Rossilho, 1855 (Die Werke der Troubadours 2)
  • (tillsammans med Alois Joseph Vollmer) Das Hildebrandslied, Leipzig 1850
  • (tillsammans med Ferdinand Wolf) Primavera y flor de romances ó colección de los mas viejos y mas populares romances castellanos, Berlin 1856
  • Das Rolandslied. Oxforder und Venediger Text, München 1868
  • Alexis, München 1868
  • Ein katalanisches Thierepos von Ramon Lull, München 1871
  • Zur Textkritik der Nibelungen, München 1872
  • Der Münchener Brut. Gottfried von Monmouth in französischen Versen des XII. Jahrhunderts, Halle a. S. 1877
  • Joufrois altfranzösisches Rittergedicht, Halle a.S. 1880
  • Lutwins Adam und Eva, Tübingen 1881
  • Altburgundische Übersetzung der Predigten Gregors über Ezechiel aus der Berner Handschrift, München 1881
  • Johann Andreas Schmeller. Eine Denkrede, München 1885

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 1 april 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Wolfgang Golther, Hofmann, Konrad, vol. 50, Allgemeine Deutsche Biographie volym 50, 1905, s. 436–438.[källa från Wikidata]

Tryckta källor redigera