Kolingsborg
Kolingsborg var en byggnad med adress Södermalmstorg 2 vid Slussen i Stockholm. Huset uppfördes 1953–54 av storbyggmästaren Olle Engkvist[1], efter ritningar av arkitekt Arthur von Schmalensee.[2] Byggnaden inrymde i början lokaler för bland annat Stockholms Hamnar och senast en nattklubbslokal med namnet Kolingsborg som stängde i december 2013.[3] Kolingsborg, som av Stadsmuseet i Stockholm klassificerats som grönmärkt, vilket är mellannivån i kulturhistoriskt värde (Hela Gamla stan liksom Katarinahissen är blåmärkt, den högsta nivån), revs under hösten 2015 i samband med bygget av Nya Slussen.
_2015_December_Stockholm.jpg)
Historik
redigeraNamnet
redigera
Byggnadens fastighetsbeteckning Södre Torn 1 härrör från det gamla yttre porttornet Södre Torn som var en del i Stockholm försvarsanläggningar från 1500-talet (se Söderport, Stockholm). Det var också namnet med vilket byggnaden presenterades i NUET-journalen som dokumenterade invigningen i december 1954.[4]
Namnet Kolingsborg är ett arv från stuvarnas tidigare lokal som uppfördes vid den gamla Nils Ericsons sluss efter en strejk på 1890-talet. Denna barack fungerade som uppehållsplats för sjåarna vid en tidigare utropsplats under uppfartsbron mot Södermalm. Byggnaden kom att kallas Borgen, eller Kolingsborg efter Albert Engströms slitna stuvarkarikatyr Kolingen.[5][6] Även det humoristiska namnet Sjåartårtan förekom. [7] År 1980 öppnades en ny personallokal i Stockholms Frihamn som ersatte Kolingsborg. Den nya lokalen kallades ”Nya Borgen”.
Arkitektur
redigera
Som framgår av en modell från 1931 över Slussens trafikapparat planerades redan då en elliptisk byggnad i Västra slingan. Det var arkitekten Björn Hedvall som av Slussens upphovsman Tage William-Olsson fått i uppdrag att rita en ny restaurangbyggnad för Restaurang Pelikan, vilken rivits i samband med bygget av den nya trafikapparaten. Planen realiserades dock aldrig då William-Olsson ändrade mening och ansåg att en lösning utan bebyggelse var att föredra av såväl trafiktekniska som estetiska skäl.[8]
Byggnaden uppfördes av storbyggmästaren Olle Engkvist för Stockholms Hamnarbetarkontor 1953–1954, efter ritningar av Arthur von Schmalensee. Kolingsborg upptog hela öppningen i Västra slingan (senare Pelikanslingan) i Slussens trafikapparat. Här fanns tidigare bara en stor öppning ned till den underliggande hamnbangården (senare Slussens bussterminal). Längs öppningens östra sida löpte den övertäckta Gula gången, som byggdes in i den nya byggnadskroppen.
Huset hade en våning ovanför Pelikanslingan samt en indragen takvåning och flera källarvåningar. Fasaderna var klädda av emaljplåtar i grågrön kulör. Sockeln hade en yta av grågröna mosaikstenar. Den till formen elliptiska byggnaden kom att inrymma kontor för Stockholms Hamnar, Stuvareförbundet, Hamnarbetarfackföreningen samt personalutrymmen och avlöningskontor för hamnarbetarna. Under en tid fanns även den allmänna arbetsförmedlingen i huset.[5]
Medan de övre planen inreddes för kontor utformades de nedre planen som en utropshall med två upphöjda talarstolar. Från dessa utropades dagens jobb fyra gånger om dagen, och hamnarbetarna fördelades här på de inneliggande fartygen. Utropshallen försågs med väggmålningar med motiv från hamnarbetarnas arbete, utförda av konstnären Ingemar Callenberg. När hallen blev ombyggd till diskotek målades väggarna i svart kulör, men Callenbergs målningar skyddades under paneler och fanns kvar fram till rivningen.[9] I oktober 2015 rapporterades det att de var på väg att förstöras.[10]
Husets vidare öden
redigera_rose_rally_2014_Stockholm.jpg)
I mitten av 1970-talet flyttades hamnens verksamhet ut från byggnaden. Hamnarbetet hade då sedan länge i allt väsentligt övergått till Frihamnen, Värtahamnen och Norra Hammarbyhamnen där lokaler med motsvarande syfte hade uppförts. Huset byggdes om 1978 och kom fram till 2005 att inhysa Ålandslinjen, vilken senare blev Birka Line. Berg Arkitektkontor huserade i de övre planen till 2013 då de flyttade ut inför den planerade rivningen.[11]
I de nedre planen byggdes utropshallen om och förvandlades till bingohall och diskotek (Bobbadilla Club), där bland annat de gamla avlöningskassorna kom att fungera som garderob och utropningsplatserna som discjockeybås. Sedan slutet av 1990-talet var nattklubben Kolingsborg känd för sina alternativ- och gayklubbar fram tills att lokalerna stängdes i december 2013 inför rivningen.[12] År 2014 började Stadsmuseet i Stockholm demontera delar av fasadbeklädnaden som ett led att insamla föremål från platsen inför ombyggnaden för Nya Slussen.
Konstprojektet OMSTart Slussen
redigera
I juni 2015 invigdes konstprojektet OMSTart Slussen initierat av Stockholms kommun genom Stockholm konst. Byggnadens fasad inklusive fönster och dörrar målades först vit och uppläts sedan till gatukonstnärer som successivt fyllde fasaden med målningar. Bland deltagande konstnärer fanns Ikaroz, Blue och Nug. Stockholm konsts chef Mårten Castenfors beskrev projektet som ett konstnärligt avsked till Kolingsborg. Projektet kritiserades av bland andra representanter för intresseföreningen Bevara Slussen som menade att Stockholms politiker leker med sina invånare och distraherar dem så att de inte ska bli upprörda. Andra kritiska röster har även uppmärksammat Ingemar Callenbergs fresker i Kolingsborg.[13][14]
Rivning
redigeraEfter att en ny genomförandeplan för Slussenprojektet antogs av Stockholms kommunfullmäktige den 28 september (med 91 ja-röster mot 6 nej-röster) började rivningsarbetena den 1 oktober 2015 med rivning av Kolingsborg. Därmed avslutades även konstprojektet OMSTart Slussen.[15]
I populärkulturen
redigeraKolingsborg fungerade som inspelningsplats för diskotekscenerna i Staffan Hildebrands film G – som i gemenskap från 1982.[16]
Bilder
redigera- Fasaddetaljer
-
December 2014 -
"Insamling av föremål", 2014 -
I Gula gången, 2014 -
Berg & Møllers kontor, 2013
- Interiörer i september 2015
-
F.d. Berg & Møllers kontor; graffitin lyser genom fönstren -
F.d. nattklubbens lokaler med Ingemar Callenbergs väggmålningar -
F.d. nattklubbens lokaler -
Rivning i f.d. nattklubbens lokaler
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Henrik Poppius. Olle Engkvist - folkhemmets storbyggmästare. Carlssons (2023) sid 192
- ^ ”Kolingsborg Slussen”. Arkiverad från originalet den 26 april 2017. https://web.archive.org/web/20170426063646/http://www.stockholmsbyggnadsritningar.se/kolingsborg-slussen/. Läst 25 april 2017.
- ^ Hanna Nordin (22 december 2013). ”Sista dansen på Kolingsborg”. Södermalmsnytt. Arkiverad från originalet den 6 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140606211244/http://www.direktpress.se/sodermalmsnytt/Arkiv/Artiklar/2013/12/Sista-dansen-pa-Kolingsborg/. Läst 5 juni 2014.
- ^ SSM:Nya hamnarbetarkontoret
- ^ [a b] ”Stockholms Hamnar: Kolingsborg.”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630154251/http://historia.stockholmshamnar.se/Hamnarbete/Kolingsborg-och-andra-personalbyggnader/. Läst 7 december 2014.
- ^ Katarina, kvarter med sjöfolkshistoria
- ^ http://08-i-exil.blogspot.se/2008_09_01_archive.html
- ^ Jurgander s.112-113
- ^ Epsteins STHLM: Ledande s-politiker imponerades av Kolingsborgs väggmålningar, publicerad 2014-09-22. Arkiverad 23 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Hoppet ute för hamnarbetare”. Transportarbetaren. 23 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151026141649/http://www.transport.se/Transportarbetaren/Start/Nyheter1/Hoppet-ute-for-hamnarbetare/. Läst 26 oktober 2015. Transportarbetaren, 2015-10-23
- ^ ”Berg Arkitektkontor”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110505225556/http://www.bergark.se/bergark/index2.html?=news.html. Läst 29 juni 2010.
- ^ QX: Bernhard tar över Kolingsborg.
- ^ ”Gatukonst på slussen.”. Stockholm konst. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924110534/http://www.stockholmkonst.se/aktuellt/gatukonst-pa-slussen/. Läst 4 augusti 2015.
- ^ Kajsa Haidl (16 juni 2015). ”Slussengraffiti väcker protester”. DN. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/slussengraffiti-vacker-protester/. Läst 4 augusti 2015.
- ^ Dagens Nyheter: Nu rivs Kolingsborg, publicerad 2015-10-01.
- ^ ”Sista dansen på Kolingsborg”. www.stockholmdirekt.se. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190809144207/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sista-dansen-pa-kolingsborg/Ldemlv!zdVdCNAHMZlFADuHkw9XQ/. Läst 9 augusti 2019.
Källor
redigera- Lorentzi, Maria; Olgarsson, Per (2005). Slussen: 1935 års anläggning: byggnadshistorisk inventering - del 1. Byggnadshistorisk rapport, ISSN 1650-9587 ; 2005:3. Stockholm: Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen. Libris 9974628. ISBN 91-85233-37-4. http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/BI_Slussen_del_1.pdf
- Henrik Poppius (2023). Olle Engkvist : folkhemmets storbyggmästare. Stockholm: Carlssons. Libris gx7qdkp6dgwt594g. ISBN 9789189826014
- Jurgander, Catrine; Juvander Katarina (2012). Renhårigt och enkelt: om arkitekt Björn Hedvall och hans arbete. Stockholm: Signum. Libris 13362490. ISBN 978-91-86221-17-1
- Katarina, kvarter med sjöfolkshistoria - Sjövägen 2007
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Kolingsborg.- Stockholmskällan har media som rör Kolingsborg
