Tage William-Olsson
Carl Martin Tage William-Olsson, född 8 juni 1888 i London, Storbritannien, död 22 augusti 1960 på Lidingö[3], var en svensk arkitekt som blev mest känd som arkitekt bakom trafikknutpunkten Slussen i Stockholm. Men under sin långa bana hann Tage William-Olsson eller W-O, som han kallades, med mycket annat. Han ritade bostäder och stadsplaner och var en entusiastisk debattör och envis utredare.[4] Han var bror till William William-Olsson, professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm åren 1946-1969 [5]och konstnären Donald William-Olsson.
| Tage William-Olsson | |
 | |
| Född | 8 juni 1888[1] London[2] |
|---|---|
| Död | 22 augusti 1960[1] (72 år) Stockholm[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Tekniska högskolan Lundsbergs skola  |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Noterbara verk | Trafikknutpunkten Slussen i Stockholm. |
| Barn | Anders William-Olsson (f. 1920) |
| Föräldrar | William Olsson |
| Släktingar | Donald William-Olsson (syskon) William William-Olsson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Skola och utbildning redigera
Tage William-Olsson föddes i Purley utanför London som son till affärsmannen, och grundaren av Lundsbergs skola, William Olsson och Maria Bergman. 1896 flyttade familjen till Stockholm. Tage William-Olsson fick sin skolgång vid Lundbergs internatskola och vid Örebro Tekniska Elementarskola, där han tog examen 1906. Därefter utbildade han sig till bergsingenjör i Sheffield och på KTH i Stockholm. Efter studieresor i USA och England fick han en anställning som metallurg på AB Gröndals Patenter i Stockholm. I William-Olssons uppgifter ingick så småningom konstruktion och formgivning av olika byggnader inom malmbrytningen och här upptäckte han sitt särskilda intresse för arkitektonisk gestaltning. 1924 lämnade han Gröndals Patenter för att studera vid KTH:s arkitekturlinje, där bland andra Erik Lallerstedt, Per Olof Hallman och Lars Israel Wahlman var hans lärare. Redan under studieåren hade Tage William-Olsson framgång i diverse arkitekttävlingar som Bygge- och Bo-utställningen på Lidingö (1924-25) och tävlingen om byggnad för Nationernas Förbund i Genève (1926-27). År 1925 startade han sin egen arkitektverksamhet som han hade kvar till 1930, då han blev anställd vid stadsplanekontoret i Stockholm.
Liv och verk redigera
År 1926 fick Tage William-Olsson i uppdrag att utforma det nya samhället Boliden i Västerbotten genom dess första stadsplan. Boliden skulle bli en ”industrialismens ö i ett hav av bönder, där bolaget fanns med som en sträng men rättvis fader”. Den strikta hierarkin som präglade arbetet i gruvan syntes också på det nya mönstersamhället, vars stadsplan fick ett unikt utseeende i form av en solfjäder. Högst upp på backen bodde disponenten, lite längre ner fanns ingenjörernas hus och närmast gruvan fick arbetarna bo. [6][7]
Redan 1928 kom William-Olsson att engagera sig i frågan om en trafiklösning vid Slussen. Anlitad av 1930 års trafikkommitté såväl som dess Slussbyggnadskommitté.[8] Han arbetade med såväl trafikföringen som gestaltningen av anläggningen och den omgivande bebyggelsen. Slussens trafikföring var redan förberedd för framtida högertrafik och när den geniala fyrklöverbladslösningen i flera plan stod färdig 1935. Skapelsen hyllades från många håll, däribland Le Corbusier, som uttryckte sin förtjusning i ett personligt brev till W-O där han skrev "Ni, Ni i Stockholm, har gjort den moderna tidens första stora verk, trafikknuten Slussen".[9]
Åren 1935 till 1943 hade han igen en egen arkitektverksamhet i Stockholm och frågan om Nedre Norrmalms omgestaltning (Norrmalmsregleringen) fängslade honom. Han lämnade en mängd förslag oftast utförda som mycket skickligt gjorda perspektivillustrationer i färg. En av hans konkurrenter i Norrmalmsregleringen var bland annat arkitekt Paul Hedqvist. W-O skissade även på lösningar på det så kallade tegelbackseländet vid Tegelbacken i Stockholm, som var en annan hårt trafikerad knutpunkt vid sidan om Slussen. Bland hans förslag fanns en klöverbladslösning, som dock ej utfördes.
Åren 1943 till 1953 var W-O stadsplanechef i Göteborg där han kom att stå bakom många bostadsområden.[4] I stadsdelen Järnbrott ritade han tillsammans med sonen Anders William-Olsson ett hus innehållande bostäder med öppen kökslösning och flyttbara mellanväggar på Modulatorsgatan.[10] Det var första gången denna form av flexibilitet genomfördes i ett svenskt bostadsprojekt.[11] I Göteborg hade han egen arkitektverksamhet mellan 1953 och 1956, sedan återvände han till Stockholm där han var aktiv som arkitekt till sin död. Vid sidan av sin arkitektverksamhet var han verksam som akvarellmålare och finns representerad vid bland annat Göteborgs historiska museum.
Tage William-Olsson bodde en tid i Kollektivhuset på John Ericssonsgatan i Stockholm.
Tage William-Olsson är begraven på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[12]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): William-Olsson, Tage
- ^ [a b] Arkitekturmuseets utställning om TWO. Arkiverad 28 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Nationalencyklopedin
- ^ Maskinentreprenören. Utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.
- ^ ”Bolidens golfklubb”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811014514/http://www.bolidensgk.se/samhallet/index.html. Läst 26 augusti 2008.
- ^ KulturNav: William-Olsson, Tage
- ^ Tage William-Olsson, stridbar planerare..., sida 53
- ^ http://www.ravjagarn.se/blogg/2013/03/barkok-eller-bara-kok-undrade-arkitektduon-william-olsson-ar-1954/
- ^ Niklasson, Olle (2014). Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. sid. 98-100. Libris 16997623. ISBN 978-91-7029-752-6
- ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: William-Olsson, Carl Martin Tage
Tryckta källor redigera
- Rudberg, Eva (red.); Bergman, Bo; Caldenby, Claes; Gullberg, Anders (2004). Tage William-Olsson: stridbar planerare och visionär arkitekt. Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 9552992. ISBN 91-7031-138-2
- Lundborg, Gösta; William-Olsson, Tage; Karlsson, Erik (1931). Utlåtande i anledning av förslag till ändring av mosaikmålningen å Gyllene salens norra vägg (Parodi). Stadskollegiets utlåtanden och memorial 1931 : Nr -. Stockholm. Libris 2879749
- Niklasson, Olle (2014). Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. sid. 98-100. Libris 16997623. ISBN 978-91-7029-752-6
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 695, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Vidare läsning redigera
- Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 439 f. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 343–673)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Tage William-Olsson.- Arkitekturmuseet, utställning 2004
