Öppna huvudmenyn
Ej att förväxla med Sankt Peters klosters kyrka.

Klosters kyrka, populärt kallad Kloster, är en kyrkobyggnad i Eskilstuna församling som invigdes 9 maj 1929.[1] Den är församlingens största och näst äldsta kyrka. Kyrkan ligger centralt belägen i Eskilstuna vid korsning Västergatan/Strandgatan vid Eskilstunaån.

Klosters kyrka
Kyrka
Klosters kyrka.JPG
Land Sverige Sverige
Län Södermanlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Eskilstuna församling
Plats Strandgatan 20, 633 43 Eskilstuna
 - koordinater 59°22′30″N 16°31′06″Ö / 59.37500°N 16.51833°Ö / 59.37500; 16.51833
Invigd 1929
Bebyggelse-
registret
21300000003260
Interiör
Interiör
Webbplats: Klosters kyrka

KyrkobyggnadenRedigera

Kyrkan är en långhusanläggning och är uppförd efter ritningar av arkitekt Otar Hökerberg. Kyrkan ligger norr om stadskärnan på motsatta sidan om ån med tre huvudportar mot söder i det dubbelkrönta tornhuset. Huvarna är kopparklädda och takfallen tegeltäckta över mörkröda fasadtegelmurar. Byggnaden står i sin helhet som ett konsekvent murningshantverk med ribbvalvslagna tak. Sidogångarna, innanför separata vapenhus med trappor till läktarna, går genom de kraftiga konterforpelarna och bildar en rundad koromgång. Väster om koret en tornprydd utbyggnad med entré från en bilficka vid Västergatan, genomfartsleden över bron. Utbyggnaden innehåller även dopkapell och sakristia. Mittemot på östsidan en likadan sidoentré som dessutom har motsvarigheter i både östra och västra vapenhuset. Interiören är helt i rött fasadtegel med slammade valvkupor. Fasta bänkkvarter av målat trä med volutformade bänkgavlar. Glasmålningar av Yngve Lundström.[2]

Vid en extra kyrkostämma i Eskilstuna, i Klosters och Fors församlingar, Eskilstuna Klosters församling och Fors församling, Strängnäs stift, beslöts den 9 augusti 1924 om byggandet av en ny kyrka i stadsdelen Norr. Ritningarna till kyrkan överensstämde i stora delar med ett ritningsförslag från 1922 av arkitekten Otar Hökerberg. Byggmästare var Olof Neuman, Eskilstuna. Kyrkan är byggd i tegel från Lina tegelbruk i Södertälje och invigdes den 9 maj 1929.[3]

InventarierRedigera

InteriörRedigera

Över huvudportalen finns en skulptur föreställande S:t Eskil. Ingångsdörren till kyrkan flankeras av mässingstavlor av apostlarna Paulus och Petrus.

AltaretRedigera

I kyrkan leder en bred trappa upp till altaret, som pryds av en altartavla som föreställer "Herdarnas tillbedjan". Det gamla altaret står högt och breda trappor av kalksten leder upp från långhuset. Altartavlan är signerad år 1600 är målad av den flamländske mästaren Martin de Vos. Tavlan var en gåva av friherrinnan Elsie Åkerlund, född Stenman. På var sida om altaret står två förgyllda skulpturer. De två skulpturerna "Kärleken" och "Tron" (eller "Hoppet" och "Tron"), är utförda i gips av skulptören Carl Fagerberg. Även modellen till triumfkrucifixet är gjort av Carl Fagerberg och det är skuret i trä av skulptören Albert Helldén, Hällbybrunn.[4] Nedanför trapporna finns sedan 1986 ett mindre altare som numera används vid de flesta gudstjänster. Altaruppsatsen är, liksom hela kyrkans inredning hållen i tidstypisk gråmarmorerad 1900-talsbarock.

PredikstolenRedigera

Predikstolen, liksom altare, orgelfasad, bänkar och övriga träarbeten har utförts av Nordiska Kompaniets verkstäder i Nyköping efter arkitekt Otar Hökerbergs ritningar.

KoretRedigera

I koret är tre fönster uppsatta, dekorerade med kyrkliga symboler. I mitten finns lammet med korsfanan och "Lagens tavlor" samt "Snäckan" och "Kalken", som syns i sidofönstren. Mitt emot predikstolen finns ett astronomiskt ur, som framställer Zodiakens (djurkretsens) tolv stjärnbilder och som utgör en symbol för världsaltet. "Det astronomiska uret" utfört av Bernhard Linder, Stockholm, efter arkitekt Otar Hökerbergs ritningar.[5]

DopkapelletRedigera

En bred öppning leder in till dopkapellet mellan predikstol och altare. Dopkapellet är hållet i färgerna vitt och blått i kontrast till kyrkan i övrigt. Glasmålningen i fönstret föreställer "Andens duva över Dopets brunn". Dopfunten är av gotländsk sandsten. På dopfuntens lock syns en liten kyrka, som vill peka på dopets innebörd.[5]

KyrkorummetRedigera

Kyrkan är en långhusanläggning helt i tegel med höga valv av 22 meters höjd. Hela kyrkans inredning är hållen i en gråmarmorerad färgton, typiskt för 1900-talets barockinspirerade stil.[5]

BilderRedigera

Vapenhus och tornrumRedigera

 
Runristad Eskilstunakista (Sö 356), påträffad vid arkeologiska undersökningar i Eskilstuna 1912. Gravkistan, som dateras till 1000-talets andra hälft är utförd av stenhuggaren Näsbjörn och runristaren Tove. Eskilstunakistan finns idag på Statens historiska museum.

Innanför kyrkporten möts man av en skulptur, som föreställer S:t Eskil. Den är skuren i ek av skulptören Arvid Backlund, Stockholm. Den är placerad ovanför smidesjärndörrarna, som leder in till vapenhuset. På ömse sidor om vapenhuset finns sidorum, där trappor leder upp till orgelläktaren. Arkitekten gav rummen olika karaktär. Det högra sidorummet har väggar i dämpad gråaktig färg. Där kunde de sörjande vid begravningar samlas. Här finns också en modell av Eskilstunakistan uppställd. Den vänstra kammaren, som har en varm röd färg, lämpar sig för brudpar och bröllopsgäster. Över ingången till det stora kyrkorummet finns minnesspråket "Kommen till mig I alle som arbeten och ären betungade."[5]

OrgelnRedigera

  • Orgeln är byggdes till invigningen av kyrkan 1929 av Åkerman & Lund, Sundbybergs stad med 3 manualer och 44 stämmor. Den omändrades av samma firma 1952. Orgeln är pneumatisk med rooseweltlådor. Den har tre fria kombinationer, registersvällare och automatisk pedalväxling. Tonomfånget är 58/30. Orgeln står nu bakom 1973 års orgel. Den är för närvarande inte spelbar, planer finns dock, p.g.a. orgelns stora kulturhistoriska värde, att iståndsätta orgeln.
Huvudverk I Svällverk II Svällverk III Pedal Koppel
Principal 16´ Principal 8' Gedackt 16' Principal 16' I/P
Principal 8´ Flûte harmonique 8' Bassetthorn 8' Subbas 16' II/P
Dubbelflöjt 8' Gedackt 8' Rörflöjt 8' Ekobas 16' III/P
Oktava 4' Oktava 4' Salicional 8' Oktavbas 8' II/I
Flöjt 4' Gemshorn 4' Voix celeste 8' Gedackt 8' III/I
Kvintadena 4' Flageolett 2' Principal 4' Oktava 4' III/II
Oktava 2' Kvinta 1 1/3' Flûte octaviante 4' Bachflöjt 2' I 4'/I
Kvartian 2 chor Sesquialtera 2 chor Nasard 2 2/3' Mixtur 6 chor II 4'/I
Mixtur 6-8 chor Scharf 4 chor Waldflöjt 2' Basun 16' III 16'/I
Trumpet 16' Rankett 16' Ters 1 3/5' III 16'/III
Trumpet 8' Saklmeja 8' Mixtur 6 chor
Trumpet 4' Treumlant Corno 8'
Crescendosvällare Tremulant
Crescendosvällare
  • Kyrkans andra huvudorgel är från 1973, och byggdes av A. Magnusson Orgelbyggeri AB med 4 manualer och 50 stämmor. Den är placerad på västläktaren över ingången. Orgeln är mekanisk och har tre fria kombinationer.
Bröstverk I Huvudverk II Öververk III Svällverk IV Pedal Koppel
Gedackt 8' Principal 16' Gedackt 8' Spetsgedackt 16' Principal 16' II/P
Rörflöjt 4' Oktava 8' Kvintadena 8' Rörflöjt 8' Subbas 16' III/P
Principal 2' Koppelflöjt 8' Principal 4' Salicional 8' Kvinta 10 2/3' IV/P
Kvinta 1 1/3' Oktava 4' Gedacktflöjt 4' Voix Céleste 8' Oktava 8' I/II
Terscymbel 2-3 chor Traversflöjt 4' Waldflöjt 2' Principal 4' Gedackt 8' III/II
Trumpetregal 16' Oktava 2' Sifflöjt 1 1/3' Spetsflöjt 4' Koralbas 4' IV/II
Skalmejregal 4' Cornett 1-4 chor Sesquialtera 2 chor Nasard 2 2/3' Nachthorn 2'
Tremulant Mixtur 5-6 chor Scharff 3-4 chor Oktava 2' Rauschkvint 4-5 chor
Trumpet 16' Krumhorn 8' Ters 1 3/5' Basun 16'
Trumpet 8' Tremulant Hålflöjt 1' Trumpet 8'
Hintersatz 4-5 chor Clairon 4'
Fagott 16'
Hautbois 8'
Tremulant
Crescendosvällare


KororgelRedigera

Manual Pedal Koppel
Gedackt 8’ Subbas 16’ Man/Ped.
Principal 4’
Gedackt 4'
Blockflöjt 2’
Scharf 3 chor
Trumpetregal 8' B/D

DekorationernaRedigera

Bakom orgeln syns konstnären Yngve Lundströms färgsprakande S:t Eskilsfönster som visar fjorton scener ur legenden om S:t Eskils liv.

Kyrkan äger en ansenlig uppsättning av kyrkliga textilier. Dessutom finns kyrksilver från olika epoker. Under sjuttio- och åttiotalet införskaffades fler förnämliga alster av silversmeden Anders Eriksson bl.a. altarkrucifix, dopljusstake, processionskrucifix, ljusstakar, vaser och nattvardssilver.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera