Astronomiskt ur, ur som användes för astronomiska iakttagelser.

Astronomiskt ur i Lunds domkyrka.
Kedjedrivet astronomiskt ur från 1500-talet, visande månens faser, datum, månad och solens ställning i zodiaken.

Uret kallas stjärntidsur eller medeltidsur beroende på om det är ställt för att ange sann stjärntid eller medelsoltid. Ett stjärntidsur fortar sig under loppet av ett medeltidsdygn 3 minuter och 56,6 sekunder i förhållandet till ett medeltidsur.

På de medeltida astronomiska uren som ännu finns kvar i många av de större städerna i Europa kan man, förutom lokal tid, oftast se solen och huvudplaneternas lägen i ekliptikan samt månfasen.

KopplingsurRedigera

Astronomiskt ur kan även innebära ett kopplingsur som sluter eller bryter elektrisk ström i samband med solens upp- och nedgång. Digitala astronomiska kopplingsur programmeras i allmänhet med koordinaterna för den plats där de används och anpassar därmed kopplingsfunktionen exakt efter tiderna för solens upp- och nedgång lokalt. Det främsta användningsområdet är automatisk tändning och släckning av gatubelysning och annan belysning.

Fördelen med ett astronomiskt kopplings-ur, jämfört med skymningsrelä i kombination med vanligt kopplings-ur, är att man slipper dra ut en separat kabel för att montera ett skymningsrelä utomhus. Nackdelen är att det astronomiska uret följer klockslag i förhållande till solens upp- och nergång, medan ett skymningsrelä styrs av et faktiska ljusförhållanden. Ett skymningsrelä tar hänsyn till att belysningen behöver tändas tidigare en grå och mulen dag, och ett astronomiskt kopplings-ur får därför ses som en lite sämre nödlösning i de situationer där man inte har möjlighet att montera ett skymningsrelä.

KällorRedigera

Se ävenRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera