Klinisk kemi (ofta Klin Kem) är en medicinsk specialitet som inriktar sig på användningen av biokemiska, immunologiska och fysikalisk-kemiska metoder för att genom undersökning av kroppsvätskor, vävnader, celler (och deras sub-strukturer) och kroppsutsöndringar samt genom funktionsundersökningar påvisa sjukdomar och sjukdomstecken samt följa effekterna av behandling. På en klinisk kemi-avdelning på ett sjukhus bedriver man ofta verksamhet dygnet runt för att kunna analysera prover som kommer in akut oavsett när det sker.


LeversjukdomarRedigera

Markör Förkortning Typ Användningsområde
Albumin Alb Protein Påverkan av leverns förmåga till proteinsyntes
Alanin transaminas ALAT Enzym Leverspecifik skademarkör
Gamma glutamyl transpeptidas GGT Enzym Skada och/eller obstruktion i lever/gallgångar

HjärtsjukdomarRedigera

Markör Förkortning Typ Användningsområde
Aspartat transaminas ASAT Enzym
Kreatin kinas CK Enzym
Laktat dehydrogenas LD Enzym
Troponin Tn (I eller T) Protein Hjärtinfarkt

KoagulationRedigera

PankreassjukdomarRedigera

CancermarkörerRedigera

  • Alfafetoprotein (AFP) - primär levercancer
  • Carcinoembryonic antigen (CEA) - tjocktarmscancer
  • Koriongonadotropin (CA-125) - ovarialcancer
  • Prostataspecifikt antigen (PSA) - prostatacancer

Se ävenRedigera

Kvalitetssäkring och standardiseringRedigera

Kvalitetssäkring är en central del inom klinisk kemi. Extern kvalitetssäkring innebär att prover skickas ut till laboratorierna för att se att man mäter lika. Detta möjliggör jämförelse av analysresultat mellan olika laboratorier. Intern kvalitetssäkring bygger på interna kontroller för att kontrollera att metodernas imprecision. Spridningen brukar anges i CV% (coefficient of variation).

MötesverksamhetRedigera

Inom klinisk kemi hålls traditionellt ett vårmöte varje år, ibland hålls det på hösten.

Externa länkarRedigera