Öppna huvudmenyn
Ett kistbrev med titeln Bonde-Lyckan. Versen är troligen författad av greve Erik Lindschöld.
Caroline Mathilde av Danmark, kistebrev tryckt hos Johan Rudolph Thiele (1736-1815) i Köpenhamn.
Handkolorerat träsnitt, tryckt av Gustav Kühn i Neureuppin, använt som illustration i en svensk almanacka, 1835.

Ett kistebrev (även julark, julbrev eller julpapper) var i det gamla bondesamhället ett enkelt och konstlöst utfört, oftast färglagt träsnitt med ämnen av religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda som prydnadsbilder på lockens insidor i allmogens klädkistor, men kunde också, sammanfästa i stora längder och uppsatta kring stugans väggar, bidra till höjandet av julhögtiden som vanliga tavlor eller för andra dekorativa ändamål. Namnet på bilderna har varierat med bruket, men kistebrev är den benämning som fått fäste i senare tid.

Namnet kistebrev förekommer första gången i tryck 3 december 1847, då boktryckaren Johan Peter Lönegren utbjöd Träsnitts-taflor eller så kallade kistebref, 34 olika sorter till 24 à 28 sk. boken.

Kistebreven har sitt ursprung i medeltiden. Redan på 1300-framställdes enkla tryck i träsnitt, avsedda för dekoration. Dessa var dock knappast några folkliga alster, papper var något dyrbart. Träsnitt användes dock som teknik för tryckning av till exempel helgonbilder och åderlåtningstavlor. Redan ganska kort efter sin uppkomst på 1400-talet kom kopparsticket att bli den "finare" av de båda tryckteknikerna, och med 1600-talets alltmer utökade kopparsticksproduktion kom träsnitten att ytterligare få karaktär av enkla bilder, tillverkade vid små verkstäder.

I sammanhanget kan nämnas att kopparstick användes som dekoration av kistinsidor redan på 1500-talet, exempel finns även från Sverige. Det går också att hitta exempel på folklig användning av uttjänta, äldre kopparstick som kistebrev.

Träsnitten som billiga folktryck är vanliga i Tyskland på 1600-talet, det är dock oklart när de kommer till Sverige. Troligen sker det redan under 1600-talet, men den äldsta daterade bilden är tryckt i Stockholm 1718. En av de första verkligt stora tillverkarna var Petter Lorens Hoffbro (ca 1710-1759), verksam i Stockholm på 1740- och 1750-talet. Hans alster besjungs av Bellman i epistel 26:

Titta i taket! Jag lovar,
Kors, vad helgon, solar och sken.
Hoffbro vårt öga begåvar
Både med änglar och påvar.
Goliath själv, vill jag svärja,
Mot konung David slungar en sten.
Absalon tumlar av öket,
Kung Ahasverus i köket
Ligger mellan Esters två ben

Redan vid mitten av 1700-talet börjar dock populariteten för dessa kistebrev att minska i Mellansverige. Flera kistebrevstillverkare fortsatte dock sin produktion ännu en tid, såsom Carl Stolpe, Lars Wennberg och Johan Georg Lange i Stockholm, Ernst Petter Sundqvist i Gävle och Erik och Carl Hasselrot i Nyköping.

I stället är det i Sydsverige kistebrevens popularitet får en ny blomstring. 1745 startar Carl Gustaf Berling ett boktryckeri i Lund. Hans äldre bror Ernst Heinrich Berling hade redan på 1730-talet anlagt Det Berlingske Bogtrykkeri, och i Danmark fanns sedan länge en omfattande kistebrevsproduktion. Johan Jørgen Hopffner på Skindergade var vid mitten av 1700-talet en av de stora producenterna. En annan mycket populär kistebrevstillverkare var Thomas Larsen Borum (1726-1770), verksam 1756-1770, och det var hans stockar Berling valde att kopiera då han vid sitt tryckeri även började framställa kistebrev. Åtminstone år 1759 var hans produktion i gång.

Kistebreven blev mycket populära och Berling fick snart konkurrens. Immanuel Smitt i Göteborg tillverkade redan på 1760-talet kistebrev, 1781 övertogs hans verksamhet av Samuel Norberg som fortsatte kistebrevsproduktionen, ganska snart i konkurrens med en annan göteborgare, Lars Wahlström. Andra tillverkare under slutet av 1700-talet var G. Åberg i Karlskrona, Anders Thetzell i Växjö och Johan Petter Marquard i Jönköping.

I Lund övertogs Berlingska tryckeriets roll av Nils Petter Lundberg, som på 1830-talet börjande trycka kistebrev, till stora delar med hjälp av stockar inköpta från det Triblerska förlaget i Köpenhamn. Dessa stockar hade tidigare använts av den Köpenhamnske stortryckaren Johan Rudolph Thiele (1736-1815), och hade tidigare även brukats av Thomas Larsen Borup.

Under 1800-talet blev Växjö huvudort för kistebrevstillverkningen. I Växjö övertogs Thetzells boktryckeri kort efter 1800 av svågern Sven Rask, och då denne dog 1819 drev hans änka rörelsen vidare. Från 1844 var Johan Peter Lönnegren innehavare av tryckeriet. Under perioden 1846-1849 tillverkade även boktryckaren Anders Gustav Deurell kistebrev i Jönköping .

Främst av 1800-talstryckarna står dock Johan Petter Lundström, som 1806 övertagit Marquards tryckeri och sedan drev det fram till 1851, då det såldes till J. A. Björck. Även Johan Petter Lundströms bror Nils Erik Lundström drev ett framgångsrikt kistebrevstryckeri i Jönköping, vars tillverkning senare togs över av hans änka.

Redan i början av 1800-talet utgjorde de tyska träsnitten en hård konkurrens för de svenska kistebrevstillverkarna. Med uppfinningen av färglitografin kom tyska tryck från tryckerier främst i Neuruppin att översvämma den svenska marknaden. Även de svenska tryckerierna övergick från 1860-talet till färglitografier och kistebrevstillverkningen upphörde helt.

Kistebreven verkar tilltalande med sin gammaldags naiva och trohjärtade hållning samt sina ramomfattningar av stiliserade blomsterornament eller i streckmönster, ofta tillsammans med långa förklarande underskrifter på vers eller prosa. De har haft en oerhörd spridning på svenska landsbygden och för sin publik varit en glädjekälla, rik på väckande intryck.

Kistebrev finns i ansenlig mängd bevarade på Nordiska museet i Stockholm, som också har stockar avsedda för tryckning av kistebrev. I Kungliga biblioteket i samma stad finns omkring 900 kistbrev, och 200 i nytryck. Även Uppsala universitetsbibliotek har kistebrev i sina samlingar.

En omfattande forskning rörande de svenska kistebreven har på senare år bedrivits av professor Nils-Arvid Bringéus i Lund.

ReferenserRedigera

  • Kistbref i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  • Kistebrev i samlingarna, Kungliga biblioteket, läst 21 maj 2011.
  • Det svenska kistebrevet, Bengt Bengtsson. 1934.
  • Kistebrev som förebild, Märta Lindström. 1959
  • "Kistebrev" eller tryckta bilder för folket, Bengt Jakobsson. 1989.

Vidare läsningRedigera

Av Nils-Arvid Bringéus har följande skrifter om kistebrev utgivits:

  • Kistebrev som förlagor till sydsvenska bonadsmålningar, 1977.
  • Skånska kistebrev, 1995.
  • Kistebrev tryckta i Jönköping, 1999.
  • Kistebrev tryckta av Lars Gullbransson i Varberg, 2002.
  • Västsvenska kistebrev, 2003.

Externa länkarRedigera