Öppna huvudmenyn

Neuruppin är distriktshuvudstad i Landkreis Ostprignitz-Ruppin som tillhör delstaten Brandenburg i Tyskland. Folkmängden uppgår till 31 508 invånare (2011). Staden är belägen vid Ruppiner See och floden Rhin, omkring 60 km nordväst om Berlin.

Neuruppin
Ort
Karl-Marx-Strasse i Neuruppin
Karl-Marx-Strasse i Neuruppin
Neuruppiner Wappen.png
Neuruppins vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Brandenburg
Kreis Landkreis Ostprignitz-Ruppin
Koordinater 52°55′N 12°48′Ö / 52.917°N 12.800°Ö / 52.917; 12.800
Yta 303,35 km² (2011)[1]
Folkmängd 30 184 (2011)[2]
Befolkningstäthet 100 inv./km²
Borgmästare Jens-Peter Golde
Postnummer 16816, 16818, 16827
Riktnummer 3391
Registreringsskylt OPR
GeoNames 2864276
Kommunkod 12 0 68 320
OSM-karta 1302386
Neuruppins läge i Brandenburg
Neuruppins läge i Brandenburg
Webbplats: http://www.neuruppin.de

GeografiRedigera

Administrativ indelningRedigera

Staden Neuruppin indelas administrativt i följande stadsdelar:

HistoriaRedigera

Alt RuppinRedigera

Spår av bosättningar i trakten finns belagda sedan yngre stenålder. Staden uppstod ursprungligen som en slavisk bosättning omkring en borg i den äldsta staden, nuvarande Alt Ruppin ("gamla Ruppin") vid norra änden av Ruppiner See. Efter att området erövrats av tyska furstar, bland andra Albrekt Björnen, byggdes år 1214 en större borganläggning vid sjön. Norr om borgen växte en bosättning och marknadsplats fram.

NeuruppinRedigera

Något senare under 1200-talet lät greven av Lindow-Ruppin grunda en ny stad vid sjöns västra strand. Denna övertog namnet Ruppin och utgör stadskärnan i dagens Neuruppin. I staden grundades 1246 ett dominikanerkloster, det första öster om Elbe, och Neuruppin kom snabbt att bli en av de största och viktigaste städerna i de nykoloniserade områdena i nordöstra Tyskland. Staden hade en kvadratisk form med en sida på omkring 700 meter, och omgavs av en stadsmur som till stora delar är bevarad idag. Stadens latinskola omnämns första gången 1365.

Efter att den grevliga ätten Lindow-Ruppin dog ut 1524 återgick Neuruppin till kurfurstendömet Brandenburg. Stadens kloster upplöstes i samband med reformationen och skänktes av kurfursten Joakim I av Brandenburg till staden år 1564.

Under 1700-talet fick staden betydelse som garnisonsstad, och mellan 1732 och 1740 var kronprinsen, sedermera kung Fredrik den store av Preussen kommendant för stadens infanteriregemente.

År 1787 ödelades större delen av staden i en stor stadsbrand, och återuppbyggdes med ett rätvinkligt gatunät i klassicistisk stil. Under 1800-talet blev staden bland annat känd för de bilderböcker som trycktes i staden, och Neuruppiner Bilderbogen blev ett etablerat begrepp. 1880 fick staden sin första järnvägsstation, och under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvecklades staden till en viktig regional järnvägsknut. I Neuruppin anlades under första världskriget ett militärt flygfält.

Under Nazityskland deporterades och mördades omkring 90 judiska invånare i staden, och sedan 2003 har minnesstenar placerats ut i gatan till minne av dem. I staden fanns även en klinik som tjänade som mellanstation för Aktion T4, Nazitysklands organiserade mord på psykiskt sjuka och handikappade.

Staden kapitulerade för sovjetiska trupper 1 maj 1945 vilket ledde till att staden i jämförelse med andra städer i regionen klarade sig relativt väl undan förstörelse. Mellan 1952 och Tysklands återförening var staden huvudort i Kreis Neuruppin i Bezirk Potsdam. I staden fanns under den sovjetiska ockupationen och DDR-epoken en militärflygplats i stadens norra del, vilken efter protester från lokalbor stängdes 1989. År 1993 införlivades Kreis Neuruppin med Landkreis Ostprignitz-Ruppin, även i fortsättningen med Neuruppin som administrativt säte.

Kända NeuruppinborRedigera

Till ortens mest berömda invånare räknas författaren och Brandenburgskildraren Theodor Fontane, samt den i Preussen stilbildande 1800-talsarkitekten Karl Friedrich Schinkel. Politikern Johannes Kaempf föddes i Neuruppin och arkitekten Ferdinand von Quast i Radensleben, numera en stadsdel i staden. Kungen Fredrik den store av Preussen var som kronprins mellan 1732 och 1740 kommendant för stadens garnison.

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera