Karl Gustavs socken, Västergötland

socken i Västergötland

Karl Gustavs socken i Västergötland ingick i Marks härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun i Hallands län och motsvarar från 2016 Karl Gustavs distrikt.

Karl Gustavs socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradMarks härad
KommunVarbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area59 kvadratkilometer
Upphov tillKarl Gustavs landskommun
Karl Gustavs församling
MotsvararKarl Gustavs distrikt, Västergötland
TingslagMarks tingslag
Karta
Karl Gustavs socken, Västergötlands läge i Hallands län.
Karl Gustavs socken, Västergötlands läge i Hallands län.
Karl Gustavs socken, Västergötlands läge i Hallands län.
Koordinater57°15′25″N 12°33′21″Ö / 57.25694444°N 12.55583333°Ö / 57.25694444; 12.55583333

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1465
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Karl Gustavs distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 59,38 kvadratkilometer varav 53,0 land.[1] År 2000 fanns här 468 invånare.[2] Kyrkbyn Karl Gustav med sockenkyrkan Karl Gustavs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Socknen har medeltida ursprung. Namnet var före 24 september 1828 Skedeskamma socken

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Karl Gustafs församling och för de borgerliga frågorna bildades Karl Gustavs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Kungsäters landskommun som 1971 uppgick i Varbergs kommun samtidigt som länstillhörigheten övergick till Hallands län.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kungsäters församling som 2012 uppgick i Veddige-Kungsäters församling.[3].

1 januari 2016 inrättades distriktet Karl Gustav, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Marks härad.[4]

Geografi och natur redigera

Karl Gustavs socken ligger nordost om Varberg mellan insjöarna Fävren i nordväst Oklången i nordost och Mäsen i söder. Socknen är en kuperad skogsbygd med odlingsbygd i dalar och vid sjöarna.[5][1][6][7] Socknen är rik på sjöar. Mäsen delas med Nösslinge och Skällinge socknar i Varbergs kommun och Fävren delas med Kungsäters och Grimmareds socknar i Varbergs kommun samt Istorps socken i Marks kommun. Andra betydande sjöar är Valasjön som delas med Grimmareds socken, Oklången som delas med Kungsäters socken samt Skärsjön.

Stackenäs naturreservat är ett kommunalt naturreservat.

En sätesgård var Stackenäs säteri.[8][9]

Fornlämningar redigera

En boplats från stenåldern är funnen. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns gravar[5][10][11][6]

Namnet redigera

Namnet som började användas från 1782 var en hyllning till Gustav IIIs son Karl Gustav (1782-1783).[12] Socknen hette från början Skedeskamma (1545 Skidskemma), men fick kungligt tillstånd att byta namn till Karl Gustav från och med 1828. Bakom namnbytet låg ett missnöje med det tidigare namnet, som på bygdens dialekt uttalades ungefär ’Sketskamma’.

Flera tolkningar har gjorts av det äldre namnet. Enligt Bengt Arne Persson, tidigare chef för Länsmuseet Varberg, är skede och kam äldre namn för skilje och ås. Området kan ha varit platsen för en tillfällig fredsuppgörelse mellan svenskar och danskar, varvid Skiljeåsen blev namnet på en naturlig gräns mellan de stridande. Namnet Skedeskamma har bevarats i traktens gårdsbeteckningar.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningen ökade från 580 1810 till 1 181 1870 varefter befolkningen minskade stadigt till 470 1980. 1990 hade bolkningen ökad blygsamt till 476.[13]

Befolkningsutvecklingen i Karl Gustavs socken, Västergötland 1810–1990
ÅrFolkmängd
1810
  
580
1820
  
683
1830
  
796
1840
  
921
1850
  
995
1860
  
1 091
1870
  
1 181
1880
  
1 136
1890
  
1 080
1900
  
1 004
1910
  
855
1920
  
849
1930
  
710
1940
  
609
1950
  
607
1960
  
555
1970
  
494
1980
  
470
1990
  
476
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Karl+Gustav socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Karl+Gustavs socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  8. ^ Stackenäs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Stackenäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Karl Gustavs socken, Västergötland
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Karl Gustavs socken, Västergötland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  13. ^ Folkmängd 1810-1890 Karl Gustav i Hallands län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6 juli 2016)

Externa länkar redigera