Skällinge socken i Halland ingick i Himle härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun och motsvarar från 2016 Skällinge distrikt.

Skällinge socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradHimle härad
KommunVarbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area57 kvadratkilometer
Upphov tillSkällinge landskommun
Skällinge församling
MotsvararSkällinge distrikt
TingslagHallands mellersta domsagas tingslag (–)
Himle tingslag (–)
Karta
Skällinge sockens läge i Hallands län.
Skällinge sockens läge i Hallands län.
Skällinge sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°10′51″N 12°28′28″Ö / 57.18083333°N 12.47444444°Ö / 57.18083333; 12.47444444

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1490
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Skällinge distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 57,29 kvadratkilometer, varav 53,30 land.[1] År 2000 fanns här 941 invånare.[2] Tätorten Skällinge med sockenkyrkan Skällinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Skällinge socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skällinge församling och för de borgerliga frågorna till Skällinge landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Himledalens landskommun som 1971 uppgick i Varbergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Himledalens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Skällinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Himle härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur redigera

Skällinge socken ligger öster om Varberg med Skällingesjö i centrum. Socknen är en sjörik starkt kuperad skogsbygd med mellanliggande odlade dalgångar.[6][7][1] Förutom Skällingesjö är de största insjöarna Mäsen som delas med Nösslinge och Karl Gustavs socknar, Stora Neten som delas med Nösslinge socken och Lilla Neten

Det finns tre naturreservat i socknen: Hallagården (som delas med Rolfstorps socken), Märkedalen och Övre Lia.

Fornlämningar redigera

Från stenåldern finns lösfynd och från bronsåldern finns högar och gravrösen. Från järnåldern finns stensättningar och med resta stenar och en fornborg.[6][7][8][9]

Namnet redigera

Namnet (1490-talet Skällinge) kommer från kyrkbyn. Förleden är troligen skalle syftande på Lyngås, en bergknalle vid byn. Efterleden är inge, 'inbyggare'.[10][7]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Skällinge socken 1760–1990
ÅrFolkmängd
1760
  
542
1769
  
575
1800
  
570
1810
  
593
1820
  
689
1830
  
799
1840
  
819
1850
  
883
1860
  
1 015
1870
  
1 038
1880
  
974
1890
  
881
1900
  
852
1910
  
769
1920
  
720
1930
  
690
1940
  
709
1950
  
681
1960
  
646
1970
  
672
1980
  
911
1990
  
970
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skällinge socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Skällinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skällinge socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skällinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera