Karl-Evert Englund
Karl Evert (Karl-Evert) Englund, född 14 augusti 1933 i Lits församling i Jämtlands län,[1] död 22 november 2023 i Brunflo distrikt i Jämtlands län,[2] var en svensk militär.
| Karl-Evert Englund | |
 Englund som chef för bataljon 64 M på Sinaihalvön 1976–1977. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 14 augusti 1933 Lits församling i Jämtlands län, Sverige |
| Död | 22 november 2023 (90 år) Brunflo distrikt i Jämtlands län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1956–1994 |
| Grad | Överste av första graden |
| Befäl | Jämtlands fältjägarregemente, Jämtlands försvarsområde, 12. arméfördelningen, Hälsinge regemente, Gävleborgs försvarsområde |
Biografi redigera
Englund avlade officersexamen vid Krigsskolan 1956 och utnämndes samma år till fänrik i armén, varefter han befordrades till kapten vid Jämtlands fältjägarregemente 1964. År 1970 blev han avdelningschef vid staben i Nedre Norrlands militärområde. Han befordrades till major 1972 och till överstelöjtnant 1974. Åren 1976–1977 var han chef för FN-bataljonen 64M. Han befordrades 1979 till överste och var 1979–1983 samt 1984–1985 ställföreträdande chef för Jämtlands fältjägarregemente, tillika ställföreträdande befälhavare för Jämtlands försvarsområde.[3] Åren 1983–1984 var han chef för regementet, tillika befälhavare för försvarsområdet.[4] Han befordrades 1985 till överste av första graden och var 1985–1987 militärområdesinspektör i Nedre Norrlands militärområde och chef för 12. arméfördelningen. Åren 1987–1991 var han chef för Hälsinge regemente, tillika befälhavare för Gävleborgs försvarsområde. Han var 1991–1994 försvarsattaché vid ambassaden i Moskva.[3]
Utmärkelser redigera
Riddare av Svärdsorden, 1974.[5]
Referenser redigera
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ ”Karl Evert Englund”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 30 november 2023. https://web.archive.org/web/20231130182554/https://www.ratsit.se/19330814-Karl_Evert_Englund_Ostersund/un5i9TNCHwvZcfOGXnmyUTlVZuwZhhWLmZ6FibMuVkE. Läst 30 november 2023.
- ^ [a b] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 67. ISBN 91-87184-74-5.
- ^ Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. sid. 107. ISBN 91-9715-844-5.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 77 (digital avbildning).