Kanaans tungomål
Kanaans tungomål betecknar det från majoritetssamhället avvikande språkbruk som kan förekomma inom kristna grupperingar, inte minst inom frikyrkorörelsen. Uttrycket kan användas dels beskrivande, dels polemiskt med en nedsätande bibetydelse av svårbegriplighet.
Begreppet är hämtat från Gamla testamentet, Jesaja 19:18,[1] och har i Bibel 2000 ersatts med Kanaans språk. Det betecknar där det språk som Guds folk Israel talar. I sin moderna användning har uttrycket överförts från det forna Israel till den kristna församlingen.
Omnämnanden redigera
I sin doktorsavhandling från 1998 har Ulla Moberg visat att "Kanaans tungomål" används inom en svensk pingstförsamling som beteckning för det interna språkbruket. Hon analyserar vidare dess innehåll och dess betydelse som trygghetsskapande faktor. En alternativ beteckning är "pingstvänska".[2]
I andra sammanhang och vanligare uttrycker "Kanaans tungomål" en nedsättande värdering. I rubriken till en skrift från 1937 sattes "Kanaans tungomål" upp mot "tidningssvenska" som exempel på olämpliga språkformer för predikan.[3] I en artikel 2017 om religlöst språk i Svenska Akademiens ordlista definierar författaren "Kanaans tungomål" som "en kristen jargong som är svårbegriplig för utomstående".[4]
Bägge dessa texter är skrivna av präster inom Svenska kyrkan och anspelar inte på frikyrkliga förhållanden.
I ett politiskt sammanhang har uttrycket använts 1969 med den generaliserade betydelsen av "för utomstående svårbegriplig jargong" om språket på den politiska vänsterkanten.[5] Här är både uttrycket i sig och jämförelsen av det politiska språket med det religiösa nedsättande.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Jesaja 19 kapitlet enligt 1917 års kyrkobibel
- ^ Frid min syster! Pressmeddelande från Uppsala universitet, 19 november 1998. Läst 2 juli 2020.
- ^ Arthur Adell: "Kanaans tungomål" eller tidningssvenska i nutida predikan? Lund: Gleerup 1937.
- ^ Leif Nordenstorm: Tro och tradition enligt Svenska Akademins Ordlista, Svensk kyrkotidning nummer 11/2017, 26 november 2017. Läst 13 juli 2020.
- ^ Dagens frågor, redationell spalt, Svensk Tidskrift sida 119, 1969.
Källor redigera
Ulla Moberg: Språkbruk och interaktion i en svensk pingstförsamling : en kommunikationsetnografisk studie. Akademisk avhandling, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 1998.