Kåltistel (Cirsium oleraceum) (L.) Scop. är en art i familjen korgblommiga växter.

Kåltistel
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteTistelsläktet
Cirsium
ArtKåltistel
C. oleraceum
Vetenskapligt namn
[[wikispecies:Cirsium oleraceum (L.) Scop.|§]] Cirsium oleraceum (L.) Scop.
* 1. Stjälkstycke med blad * 2. Grentopp med korgar * 3. Blomma. Förstoring × 3 * 4. Frukt. Förstoring × 2

  • 1. Stjälkstycke med blad
  • 2. Grentopp med korgar
  • 3. Blomma. Förstoring × 3
  • 4. Frukt. Förstoring × 2

Beskrivning redigera

Kåltisteln är flerårig, och kan bli upp till 1,5 m hög. Blomningstiden är juli till september.

Bladens tornar är mjuka, och sticks nästan inte, varför de inte hindrar tisteln från att betas av boskap.

Habitat redigera

Kåltisteln är allmän i nordöstra Europa. Den är vanlig i östra Danmark och Skåne, sällsynt i Halland och Västergötland, med enstaka fynd längre norrut. I Finland påträffas den tillfälligt på enstaka platser nära Bottenhavet och Finska viken. Den saknas i Norge med undantag av några lokaler nära gränsen mot Dalsland.

Utbredningskartor redigera

Biotop redigera

Kåltisteln trivs på fuktiga ängar, i dikeskanter, bäckraviner och fuktiga skogar.

Etymologi redigera

  • Cirsium härleds från grekiska kirsion. Namnet har förekommit sen urminnes tider, och har nämnts redan av den grekiske naturforskaren Dioskorides på 50-talet e. Kr.
  • Oleraceum är latin, av olus, som betyder grönsak. Enligt Linné syftar det på att man på vissa håll i Ryssland har använt kåltistel till föda. Späda stjälkar lär kunna anrättas som surrogat för sparris. De smakar dock aningen beskt.

Bilder redigera

Externa länkar redigera