Julius Oscar Mörner

svensk greve, jurist och riksdagsman

Julius Oscar Mörner af Morlanda (i riksdagen kallad Mörner af Morlanda i Kåreholm), född 24 oktober 1816 i Stockholm, död 1 januari 1888Kåreholm i Rönö församling, var en svensk greve, jurist och riksdagsman.

Julius Oscar Mörner
Född24 oktober 1816[1][2]
Stockholm[1][2]
Död1 januari 1888[1][2] (71 år)
Rönö församling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningPolitiker[2], godsägare[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1844–1854)[2]
Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1867–1884)[2]
Politiskt parti
Inget[2]
Barn5
FöräldrarAdolf Göran Mörner[2]
Katarina Ulrika Heijkensköld[2]
SläktingarCarl Göran Detlof Mörner af Morlanda (syskon)[2]
Axel Mörner (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Han var son till statsrådet Adolf Göran Mörner och Katarina Ulrika Heijkensköld, som var dotter till Detlof Heijkenskjöld d.y. Mörner blev 1833 student vid Uppsala universitet, avlade 1836 kansliexamen och 1838 examen till rättegångsverken. Han var auskultant i Svea hovrätt 1838 och blev kammarjunkare samma år. Han blev senare ägare till godsen Kåreholm och Herrborum i Östergötland.

Mörner var i riksdagen ledamot av första kammaren 1867–1884 för Östergötlands läns valkrets. Han var bland annat ledamot i lagutskottet 1869–1883 och ledamot av kyrkomötena 1873 och 1878. Mörner var en kunnig och självständig riksdagsman, i sin politiska uppfattning strängt konservativ.[3]

Oscar Mörner gifte sig 15 juli 1846 på Hånö med grevinnan Louise Mörner af Morlanda (1815–1904), dotter till överstelöjtnanten Nils Carl Mörner af Morlanda och Mariana Elisabet Smedberg. De fick tillsammans barnen Paulina Mörner (1847–1847), godsägaren Nils Mörner (1849–1926), Louise Mörner (1850–1912) som var gift med underlöjtnanten Sten Axel Viktor Fleetwood, Agnes Mörner (1851–1880) och Ebba Charlotta Mörner (född 1853) som var gift med kaptenen Gustaf Otto Mörner af Morlanda.

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 11 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 92, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgazw, läst: 15 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 636 

Vidare läsning

redigera