Hånö är ett säteri i Bälinge socken i Nyköpings kommun i Södermanland.

Hånö säteri, fasad mot norr och västra flygeln, 2014.

HistorikRedigera

 
Hånö 1678.

Hånö omtalas som säteri 1611 och bildades genom sammanslagning av två frälsehemman, Koppardal och Svinesund. Båda omnämns redan på 1300-talet och låg då under Nynäs slott. Efter Fleming vandrade egendomen genom många händer, bland dem kan nämnas Henrik Flemings änka (1658), sonen friherren Jakob Fleming (1673), och därefter dennes dotter Sigrid Beata Fleming gift med friherren Sven Ribbing (död 1711). Genom giften övergick godset även till släkterna Spens och Posse. Det följde friherre Erik Johan Fleetwood (1785), fabrikör Hans Magnus Furubom (1791) och kamreren Georg Magnus Smedberg (1791). I denna släkt stannade Hånö fram till år 1851 och därefter i 110 år i Fredrik Isoz’ släkt.

År 1961 blev ingenjör Johan Gustaf Erland von Plomgren (född 1906) ny ägare och år 1999 köptes Hånö för 30 miljoner kronor av juristen och civilekonomen Bengt Braun från den tidigare ägarfamiljen von Plomgren. Fastigheten bytte ägare i augusti 2016.

BebyggelsenRedigera

 
Hånö sätei, fasad mot söder, huvudbyggnad med äldre färgsättning i gammelrosa, 1960-tal.

Corps de logi stod klar på 1640-talet och byggdes på initiativ av baron Henrik Fleming, troligen efter ritningar av arkitekt Caspar van Panten. Huset har trots en brand behållit sin 1600-talskaraktär även om den stora takkupolen som då fanns på huset försvunnit. Byggnaden är uppförd i sten till två våningars höjd och var tidigare målad i gammelrosa kulör (numera mörkröd med vita pilastrar och knutar). Mot söder är byggnadskroppen förlängd genom två med huset sammanbyggda, korta flyglar. Mot norr accentueras fasaden genom en frontespis. Mangården flankeras mot söder av två fristående flyglar som är reveterade och av yngre datum.

Till huvudbebyggelsen leder en cirka 275 meter lång trädplanerad allé. En park omger huvudbyggnaden och avskiljer den från ekonomibyggnaderna och arbetarbostäderna. Parken anlades under Georg Magnus Smedbergs tid på 1790-talet. Här finns ännu en lång statarlänga med tre ingångar, en fatbur med pyramidtak samt på kullen i norr en väderkvarn från 1890-talet (renoverad 2006) som syns från långt håll.[1]

Till egendomen hör (2018) flera bostadshus och 700 hektar mark.[2]. På godsets område vid torpet Studsvik uppfördes Studsviks kärnforskningsanläggning på 1950-talet.

ÄgareRedigera

 
Salongen på övervåningen i sengustaviansk stil på 1960-talet.
  • 1616 (ca) – Karin Joensdotter
  • 1627 – Sigrid Kurtzel
  • 1673 – Jakob Fleming
  • 1689 – Sigrid Beata Fleming
  • 1740 – Beata Jaquette Ribbing
  • 1760 – Anna Christina Fleming
  • 1773 – Magnus Posse af Säby
  • 1785 – Erik Johan Fleetwood
  • 1791 – Hans Magnus Furubom
  • 1791 – Georg Magnus Smedberg
  • 1811 – Hedvig Sigrid Smedberg och hennes tre systrar
  • 1851 – Fredrik Isoz
  • 1906 – Frans Isoz
  • 1953 – Marianne Isoz
  • 1961 – Johan Gustaf Erland von Plomgren
  • 1999 – Bengt Braun
  • 2016 – Nils Mörner

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
  2. ^ ”Karl Danielsson mäklare: Hånö säteri”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190805162450/https://karldanielsson.se/salda-egendomar/hano-sateri/. Läst 5 augusti 2019. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera