Juho Evert Koskelo, född 23 juli 1870 i Kuopio, död 7 november 1942 i New York, var en amerikafinländsk sångare och cellist.[1] Han var den mest populäre finländske sångaren i USA på 1910-talet.

Juho Koskelo
Juhokoskelo.jpg
Juho Koskelo, bild från 1910-talet.
FödelsenamnJuho Evert Koskelo
Födelsedatum23 juli 1870
FödelseortFinland Kuopio, Storfurstendömet Finland
Dödsdatum7 november 1942 (72 år)
DödsortUSA New York, USA
GenrerKuplett, schlager, visa
RollTenor
InstrumentCello
SkivbolagVictor, Columbia, His Master's Voice
ArtistsamarbetenNat Shilkret, John Sylvanus Thompson, Jean Theslöf
Relaterade artisterWalfrid Lehto, Leo Kauppi

Koskelo studerade cello vid en orkesterskola i Finland och var sedan verksam som soldatmusiker.[1] En tid senare blev han cellist vid Musikaliska sällskapet i Åbo och var i flera år verksam som cellist vid Helsingfors filharmoniker och begav sig sedan på en lång studieresa till utlandet.[2]

Det var först i början av 1900-talet som Koskelo satsade på en sångarkarriär och studerade 1905–1907 under sångaren Nikolaus Bothmühls ledning vid konservatoriet Stern i Berlin.[2] Därefter gjorde Koskelo en omfattande turné på finska landsbygden; i november 1908 gav han sång- och cellokonserter i Tammerfors och Rovaniemi och fick goda recensioner för båda konserterna[3] i september 1909 gav han en konsert i Brahestad[4] och i december 1909 gav han en sång- och cellokonsert på Finska samskolan i Helsingfors, varvid han framförde flera verk av bland andra Sibelius, Merikanto, Wagner och Corelli.[5] Efter en tid av konserterande återvände han till Berlin för att fullgöra studierna.[2] I Berlin var han också verksam vid den stora symfoniorkestern Blüthner.[6]

Omkring 1910 återkom han till Berlin, där han en tid spelade vid filharmonikerna. I Berlin träffade han Heikki Klemetti, som rådde honom att bege sig till New York för att göra skivinspelningar.[1] I februari 1910 begav sig Koskelo på en konsertresa till Calumet och Hancock[7] och bosatte sig så småningom i New York. Samma år började han göra skivinspelningar för bolagen Victor, Columbia och His Master's Voice, både som sångare och cellist.[1] Som sångare gjorde Koskelo 112 skivinspelningar fram till 1923.[8] 1919 var Koskelo cellist i orkestern Suomalainen Tanssiorkesteri, där övriga medlemmar var William E. Stein på piano, Nat Shilkret på klarinett och J. H. Greenberger på violin. Orkestern gjorde ett smärre antal instrumentala skivinspelningar 1919.[9]

Koskelo framförde främst psalmer, folkvisor, marscher och arbetarsånger. Han sjöng sånger på både finska och svenska, skrivna av bland andra J. Alfred Tanner, Oskar Merikanto, Carl Michael Bellman, Pasi Jääskeläinen och Emil Kauppi.[10] Inspelningarna gjordes tillsammans med bland andra Nat Shilkret och John Sylvanus Thompson.[10] 1923 drabbades Koskelo av ett slaganfall och skivkarriären upphörde.[1]

På 1920-talet var han dirigent för en finländsk socialistisk kör i New York.[11] Han avled som en glömd artist på ett sjukhus i New York 1942.[12]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e] Kukkonen, Einari. Lännen lokarit. sid. 44-45 
  2. ^ [a b c] ”Taideuutisia”. Turun Lehti. 27 juni 1907. 
  3. ^ ”Rovaniemen Uutiset”. Pohjois-Suomi. 18 november 1908. 
  4. ^ ”Paikkakunnalta”. Raahe. 22 september 1909. 
  5. ^ ”Tenorsångaren och Cellisten Juho Koskelos konsert”. Österbottningen. 7 december 1909. 
  6. ^ ”Laulaja ja sellonsoittaja Juho Koskelo”. Kajaanin Lehti. 29 september 1909. 
  7. ^ ”Juho Koskelon Amerikanmatka”. Uusi Suometar. 18 februari 1910. 
  8. ^ ”Äänitearkisto.fi”. Arkiverad från originalet den 11 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180211071553/http://www.aanitearkisto.fi/firs2/fi/nimi.php?Id=Koskelo+Juho. Läst 10 februari 2018. 
  9. ^ ”Suomalainen Tanssiorkesteri”. Fono.fi. http://www.fono.fi/TekijaHakutulos.aspx?esittaja=Suomalainen+Tanssiorkesteri. Läst 20 juli 2020. 
  10. ^ [a b] ”Fono.fi”. http://www.fono.fi/TekijaHakutulos.aspx?esittaja=Koskelo+Juho. Läst 10 februari 2018. 
  11. ^ ”Amerikan suomalaisten soittokunnista ja kuoroista”. Suomen musiikkilehti. 1 juni 1923. 
  12. ^ ”Juho Koskelo: Kolme veljestä”. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2006/12/08/juho-koskelo-kolme-veljesta. Läst 10 februari 2018. 

Externa länkarRedigera