Johan Gustaf Lagerbjelke
Johan Gustaf Lagerbjelke, född 22 maj 1745 i Karlskrona, död 16 oktober 1812, var en svensk greve, ämbetsman och sjömilitär.
| Johan Gustaf Lagerbjelke | |
 | |
| Född | 22 maj 1745[1][2][3] eller 1745[4] Karlskrona[2][5] |
|---|---|
| Död | 16 oktober 1812[1][6][2] eller 1812[4] Stockholm[2][3][5] |
| Begravd | Brännkyrka kyrka[7][6] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Sjöofficer, författare, politiker, självbiograf |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1771–1772, Riksdagen 1778–1779, Riksdagen 1786 och Riksdagen 1789 (1771–1789) Fartygschef, Serafimsorden Chef för Skärgårdsflottan (1790–1811) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1800 och Riksdagen 1809–1810 (1800–1810) | |
| Barn | Gustaf Lagerbielke (f. 1777)[8] Johan Lagerbielke (f. 1778) |
| Föräldrar | Axel Lagerbielke[1] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Svärdsorden (1772) Kommendör av Svärdsorden (1794) Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1795) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Han var son till amiralen och riksrådet Axel Lagerbielke och hans första hustru Sofia Magdalena von Psilander. Liksom fadern ägnade han sig tidigt åt sjöyrket och gjorde, efter att 1762 ha blivit befordrad till löjtnant, en resa till Kanton i Kina 1765–1766. 1770 befordrades han till kapten och artillerilöjtnant vid galäreskadern i Stockholm. Han var 1771 initiativtagarna till instiftandet av Örlogsmannasällskapet i Karlskrona. 1774 utnämndes han till sjöartilleri- och bataljonsmajor samt erhöll överstelöjtnants fullmakt.
Vid den här tiden fick Lagerbielke även flera civila uppdrag, och insattes till ledamot av den kommitté som skulle undersöka ställningen av civil- och militärstaternas änke- och pupillkassor, till ordförande i direktionen av allmänna magasinsinrättningen, till ordförande i diskontverkets och generalassistanskonstorets direktioner, till ledamot i statsberedningen, till ordförande i beredningskommittén för krigskadademin på Karlberg m. m.
Under kriget 1788–1790 befordrad till chef över Stockholmseskadern av arméns flotta, och utnämndes efter kriget till chef på stat för samma flotta. Lagerbielke blev 1793 konteramiral av skärgårdsflottan, och samma år viceamiral. 1794 då storamiralsämbetet för arméns flotta inrättades, förordnades Lagerbielke till dess vice ordförande och utarbetade olika reglementen för arméns flotta. 1796 blev Lagerbielke hedersledamot av Krigsmannasällskapet som från 1805 kallades Krigsvetenskapsakademin.
Han blev 1797 chef för skärgårdsflottan och ordförande i den kommitté som i storamiralämbetets ställe sattes till överstyrelse för skärgårdsflottans förvaltning, varefter nya författningen rörande lotsvändendet utarbetades under Lagerbielkes ledning.
Efter att vid riksdagen 1800 ha varit ledamot av lagutskottet, valdes han enhälligt av ridderskapet och adeln till fullmäktig i riksgäldskontoret, blev 1802 amiral i flottorna och 1803 chef för Förvaltningen av Sjöärendena, med värdighet av president. År 1804 blev han också ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Lagerbielke blev 1808 ledamot av den kungliga beredning som förordnades i konseljens ställe och upphörde med revolutionen 1809, och var ledamot av Riksföreståndarens konselj, till denne vid nya regeringsformens antagande i juni 1809 uppLedamöter av Kungliga Örlogsmannasällskapettes. Han utnämndes samma år till överamiral och upphöjdes i grevlig värdighet samt befordrades slutligen till president i kammarrätten 1811
Lagerbielke var sedan 1775 gift med Ulrika Gustafva Ehrenhoff. I äktenskapet föddes sönerna Gustaf och Johan Lagerbielke.
Källor redigera
- Lagerbjelke, 2. Johan Gustaf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. sid. 107. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3
Noter redigera
- ^ [a b c] Johan Gustaf Lagerbjelke, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Nordisk familjebok : Kromat - Ledvätska, vol. 15, 1911, s. 831, Johan Gustaf L., läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 5, Lagerbjelke, Johan Gustaf, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Torsten Dahl (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok 4. I-Lindner, vol. 4, Albert Bonniers Förlag, 1948, s. 407, Lagerbjelke, Johan Gustaf, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Skeppsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0014/F I/2 (1806-1853), bildid: C0055391_00046, död- och begravningsbok, s. no value, läs onlineläs online, ”d..16 Herr Grefven Öfver amiralen och ???? ....Kongl. Kammar Rätten,,, Joh. Gust, Legrbjelke af Röd sot och Feber 67 år - Gift”.[källa från Wikidata]
- ^ Lagerbielke, JOHAN G., Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf Lagerbielke, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]