Jean-Baptiste Nothomb
Jean-Baptiste Nothomb, född 3 juli 1805 i Luxemburg, död 6 september 1881 i Berlin, var en belgisk baron, jurist och politiker.
| Jean-Baptiste Nothomb | |
 | |
| Född | 3 juli 1805[1][2][3] Messancy (kommun i Belgien)[4], Belgien |
|---|---|
| Död | 16 september 1881[4][5] (76 år) Berlin[4] |
| Medborgare i | Belgien |
| Utbildad vid | Universitetet i Liège Athénée de Luxembourg  |
| Sysselsättning | Politiker, diplomat, historiker, advokat |
| Befattning | |
| Ledamot av Belgiens representantkammare (1831–1848) Belgiens justitieminister (1839–1839) Belgiens premiärminister (1841–1845) Belgiens justitieminister (1841–1843) | |
| Politiskt parti | |
| Liberala partiet | |
| Barn | Isabelle Nothomb (f. 1800) |
| Utmärkelser | |
| Officer av Hederslegionen (1834)[6] Storofficer av Hederslegionen (1841)[6] Storkors av Hederslegionen[6] Statsminister i Belgien (1845)[7] Storkorset av Ekkronans orden | |
| Redigera Wikidata | |
Nothomb blev 1826 juris doktor (motsvarande en svensk juristexamen) vid University of Liège. Han arbetade därefter i Courrier des Pays-Bas, det belgiska liberala partiets främsta organ, samt bidrog kraftigt till belgiska revolutionen 1830. Efter revolutionens seger blev han konstitutionsutskottets sekreterare, invaldes i nationalkongressen (i oktober 1830), där han fick stort inflytande och blev en av ledarna för det doktrinära partiet, som arbetade för den konstitutionella monarkin. I februari 1831 blev han generalsekreterare för utrikes ärenden och tog som sådan viktig del i förhandlingarna med konferensen i London, som ledde till valet av Leopold av Coburg till Belgiens konung. I januari 1837 utnämndes Nothomb till minister för allmänna arbeten och verkade som sådant för byggandet av järnvägar och kanaler samt för gruvdriftens utveckling. Han var 1840-1841 Belgiens sändebud vid tyska förbundsdagen i Frankfurt am Main, 1841-1843 inrikesminister och från 13 april 1841 konseljpresident (premiärminister) för ett katolsk-liberalt kabinett, som fick avgå 30 juli 1845. Från 1845 till sin död 1881 var han belgiskt sändebud i Berlin. Leopold I utnämnde honom 1852 till baron.
Nothomb var god parlamentstalare och diplomat samt vann anseende även som historisk författare genom Essai historique et politique sur la revolution belge (1833; 4:e upplagan 1876).
Jean-Baptiste Nothomb var bror till Alphonse Nothomb (1817-1898), som var Belgiens justitieminister 1855-1857.
Källor redigera
- Nothomb, Jean Baptiste i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
Noter redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Jean Baptiste Nothomb, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Biographie nationale de Belgique, no value, Baron Jean Baptiste Nothomb, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.odis.be .[källa från Wikidata]
- ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läst: 11 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ ODIS, läst: 11 april 2024.[källa från Wikidata]
| Företrädare: Joseph Lebeau |
Belgiens premiärminister 1841-1845 |
Efterträdare: Sylvain Van de Weyer |