Gunhild Birgitta Irene (Ireen) von Wachenfeldt, född Byfeldt den 6 december 1950 i Degerfors, är en svensk feminist, politiker och tidigare ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Hon har även varit ordförande i Vänsterpartiet i Karlskoga kommun, ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i barn- och ungdomsnämnden 1991–2001, ersättare i samma nämnd 2001–2002, samt ersättare i kommunstyrelsen 1999–2002.

Ireen von Wachenfeldt

Ledamot i kommunfullmäktige i Karlskoga kommun
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
15 oktober 2018

Ledamot i barn- och ungdomsnämnden i Karlskoga kommun
Tid i befattningen
1991–2001

Född 6 december 1950 (73 år)
Degerfors, Örebro län
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Vänsterpartiet
Yrke Politiker
Make Kenneth von Wachenfeldt
Barn 5

Hon blev rikskänd för första gången på 1990-talet som "den nakna lärarinnan vid Kristinehamns folkhögskola", då hon under en lektion klädde av sig naken, vilket ledde till att folkhögskolan avskedade henne. Avskedandet ledde till en process i Arbetsdomstolen som Wachenfeldt vann men hon fick inte tillbaka sin projektanställning.[1] Efter avskedandet medverkade hon i Renée Nybergs TV-program där hon förklarade sin undervisningsmetod.

Ireen von Wachenfeldt kritiserades hårt efter en rad kontroversiella uttalanden i TV-reportaget Könskriget som sändes i SVT:s Dokument inifrån våren 2005, framför allt för att hon citerade SCUM-manifestet av Valerie Solanas som liknade män vid djur. [2] Ireen von Wachenfeldt har senare tagit avstånd från denna liknelse. Ursäkten tog hon dock tillbaka senare: "Jag skulle ha sagt att män är värre än djur. En del våldsamma män kan till och med njuta av kvinnors lidande. Det gör inte djuren".[3]

Den 6 juli 2005 tillkännagav von Wachenfeldt sin avgång från ordförandeposten i ROKS.[4]

Hon har fem barn och är gift med kyrkoherde Kenneth von Wachenfeldt, [5] som tillhör en icke-adlig gren av släkten von Wachenfeldt.

Bibliografi redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ "Superkvinnan – en farlig myt", Nerikes Allehanda 24 juni 1999, sida 17
  2. ^ Utskrift av del av intervjun, SvD 2005-05-27
  3. ^ Aftonbladet 18 januari 2008
  4. ^ Malin Ekmark. "Ordförande i ROKS avgår efter kritik", Göteborgs-Posten 7 juli 2005
  5. ^ SvD.se 18 april 2007: Jag vågade inte lämna lägenheten, läst 14 juni 2010