Öppna huvudmenyn
Andel av den svenska befolkningen (12+ år) som har tillgång till dator, internet, bredband, respektive surfplatta i hemmet, samt andel som har tillgång till en smart mobil. Åren 1995–2017.

Internetanvändningen i Sverige har sedan mätningarna startade 1995 ökat kraftigt. År 1995 hade 2 procent av den svenska befolkningen tillgång till internet hemma och 2018 låg samma siffra på 98 procent.[1]

Innehåll

InternettillgångRedigera

Tillgången till internet, bredband, dator och surfplatta i hemmet har ökat konstant sedan 1995. År 1995 hade 2 procent av den svenska befolkningen (över 12 år) tillgång till internet. Samtidigt fanns det datorer i 25 procent av alla svenska hem. Vid millennieskiftet gick ökningen snabbt och internet fanns i drygt hälften, 51 procent, av alla hem medan 62 procent hade dator hemma.[2][1]

Andelen hushåll med dator har mer än trefaldigats på 20 år då 93 procent av svenskarna hade dator i hemmet år 2018 och 98 procent hade tillgång till internet. Det är alltså fler som har tillgång till internet hemma än vad det är som har datorer i hemmet, eftersom det inte längre behövs dator för att ansluta sig till internet. År 2011 hade 27 procent av Sveriges befolkning en smartmobil och sedan ökade användningen snabbt, år 2018 hade 90 procent av befolkningen smartmobil. Motsvarande resa för datorn tog dubbelt så lång tid, cirka 15 år.[2][1]

Internettillgången i Sverige är hög jämfört med andra länder. EU:s statistikmyndighet Eurostat genomförde 2017 en undersökning som visade att snittet i EU låg på 87 procent.[3] En global undersökning från 2018 visade att ungefär hälften av världens befolkning använde internet.[4]

Drygt två tredjedelar (69 %) av svenskarna hade år 2017 minst en surfplatta i hemmet. År 2010 blev surfplattan årets julklapp[5] och i början av 2011, när de första mätningarna om surfplattor gjordes, var det bara 5 procent av hushållen som hade en surfplatta. Ökningen gick sedan snabbt och år 2014 fanns det surfplattor i mer än hälften av alla hushåll.[2]

År 2000 hade 3 procent tillgång till bredband i hemmet, 5 år senare låg samma siffra på 43 procent och 2017 hade 91 procent av svenskarna bredband i hemmet.[2]

Användning av internetRedigera

 
Andel av den svenska befolkningen (12+ år) som minst någon gång använde internet 2017.

Tillgång till internet betyder inte att man använder internet. År 2007 var det 24 procent av den svenska befolkningen som inte använde internet. Den siffran har sedan successivt minskat och 10 år senare, 2017, var det 6 procent som inte använde internet. Bland personer upp till 45 år använde alla internet år 2017 men bland personer som uppnått pensionsåldern sjönk siffran: i åldrarna 66–75 år var det nära var tionde, 8 procent, som inte använde internet, och bland de som var äldre än 75 år låg siffran på 43 procent.[6] År 2018 var äldre är den största gruppen som inte använde internet i samma utsträckning som andra personer. Andra grupper som använde internet sällan eller inte alls bodde oftare också i landsbygd, hade lägre utbildning, lägre inkomst och var oftare kvinnor.[7]

E-postRedigera

I Sverige var e-posten år 2017 den vanligaste kommunikationskanalen bland alla internetanvändare. 97 procent av alla internetanvändare använde e-post varav 69 procent använde det dagligen. Användandet av e-post 2007–2017 låg på ungefär samma nivå; år 2007 använde 93 procent av de svenska internetanvändarna e-post varav 59 procent som gjorde det dagligen.[8]

InformationssökningRedigera

Att söka information är en av de aktiviteter som svenska internetanvändare ägnar sig åt i hög utsträckning på internet. Så har det varit länge men trots detta syns en ökning med cirka 10 procentenheter mellan 2007 och 2017. 97 procent av internetanvändarna sökte år 2017 efter enkel information som tidtabeller, telefonnummer, adresser och tv-tablåer. Nästan lika många, 96 procent, sökte efter nyheter medan 87 procent sökte efter offentlig information från kommun och myndigheter. 85 procent som sökte efter information om hälsa och medicin.[9]

44 procent av de svenska internetanvändarna ansåg att det mesta av informationen som de tog del av på internet var pålitlig. Drygt en tredjedel hade fått utbildning eller information i hur de skulle värdera information på internet. Skillnaden i åldersgrupperna var stor; bland de som var 16–25 år hade 75 procent som fått utbildning eller information medan bland de som gått i pension var det enbart 13 procent. De allra flesta som fått information om hur de skulle värdera information på nätet hade fått det i skolan.[10]

År 2017 uppgav svenskarna att deras viktigaste informationskällor på internet var Google (57 %), Wikipedia (31 %) och Facebook (10 %).[11] De främsta nyhetskällorna på internet var Aftonbladet (46 %) följt av Dagens Nyheter (21 %) och Sveriges Television (18 %).[12]

Barn och internetRedigera

 
Andel svenska 2–6-åringar som någon gång använde internet under åren 2013 till 2017.

Barn (2–11 år) i Sverige använder internet i stor utsträckning och användandet har ökat. Vid två års ålder använde år 2017 en stor majoritet av barnen internet, framförallt för att titta på tv och video men även för att spela spel och använda läroappar. Bland de yngsta var surfplattor det vanligaste sättet att använda internet och med lånad mobiltelefon på andra plats.[13]

I skolåldern var det 2017 vanligt att använda internet både för att söka information och som en del av skolarbetet. Vid nio års ålder använde en majoritet internet i skolarbetet.[13] Nästan alla skolungdomar, över 98 procent, från sex års ålder använde år 2017 internet. Två tredjedelar av sex- och sjuåringarna (67 %) använde internet dagligen.[13]

Undersökningar har visat att de största förändringarna i barns användande av internet mellan 2013 och 2017 skett bland de yngre barnen. Internetanvändningen startar allt längre ner i åldrarna och vid två års ålder hade fyra av fem (79 %) börjat använda internet år 2017. Över hälften av barnen som är tre år och äldre var då dagliga internetanvändare.[13]

Sociala medierRedigera

Mellan 2010 och 2018 ökade användningen av sociala medier från 53 procent till 83 procent. Jämfört med övriga Europa är det vanligt att använda sociala medier i Sverige. Enligt en sammanställning av Eurostat använde i genomsnitt 54 procent av EU-medborgarna sociala medier år 2017. Högst var användningen bland islänningarna, medan svenskarna hamnade på en delad femteplats.[14] Bland svenskarna så var Facebook (76 %) det sociala nätverk som allra flest använde 2018. Det följdes av Instagram (60 %), Snapchat (38 %) och Flashback Forum (33 %).[15] En undersökning från 2018 visade att Facebook är den största social plattformen även globalt sett.[4]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] ”98 procent har tillgång till internet hemma” (på sv). Svenskarna och internet 2018. Internetstiftelsen i Sverige. https://2018.svenskarnaochinternet.se/allmant-om-internetutvecklingen/98-procent-har-tillgang-till-internet-hemma/. Läst 10 december 2018. 
  2. ^ [a b c d] Sammanfattning av utvecklingen” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/allmant-om-utvecklingen/allmant-om-internet-sammanfattning/. Läst 28 maj 2018. 
  3. ^ ”Statistik om informationssamhället – hushåll och privatprivatpersoner - Statistics Explained”. ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Digital_economy_and_society_statistics_-_households_and_individuals/sv. Läst 10 december 2018. 
  4. ^ [a b] Kemp, Simon (29 januari 2018). ”Digital trends 2018: 153 pages of internet, mobile, and social media stats” (på en-us). The Next Web. https://thenextweb.com/contributors/2018/01/30/worlds-internet-users-pass-the-4-billion-mark/?utm_campaign=OGshare. Läst 10 december 2018. 
  5. ^ Surfplattan är årets julklapp | SvD” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/surfplattan-ar-arets-julklapp. Läst 21 augusti 2018. 
  6. ^ Vuxnas digitala kompetens” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). https://2017.svenskarnaochinternet.se/vuxnas-digitala-kompetens/. Läst 13 september 2018. 
  7. ^ ”Digitalt utanförskap” (på sv). Svenskarna och internet 2018. Internetstiftelsen i Sverige. https://2018.svenskarnaochinternet.se/digitalt-utanforskap/. Läst 10 december 2018. 
  8. ^ Användning av e-post” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-plattformar/sammanfattning-kommunikation-och-sociala-plattformar/. Läst 28 maj 2018. 
  9. ^ Söka och värdera information på internet” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/soka-och-vardera-information-pa-internet/. Läst 13 juni 2018. 
  10. ^ Att hitta och värdera information på internet” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/soka-och-vardera-information-pa-internet/att-hitta-och-vardera-information-pa-internet/. Läst 13 juni 2018. 
  11. ^ Främsta informationskällorna på internet” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/soka-och-vardera-information-pa-internet/framsta-informationskallorna-pa-internet/. Läst 13 juni 2018. 
  12. ^ Främsta nyhetskällorna på internet” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/soka-och-vardera-information-pa-internet/framsta-nyhetskallorna-pa-internet/. Läst 13 juni 2018. 
  13. ^ [a b c d] Barn och internet” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/barn-och-internet/. Läst 13 juni 2018. 
  14. ^ ”Svenskarna använder sociala medier allt mer” (på sv). Svenskarna och internet 2018. Internetstiftelsen i Sverige. https://2018.svenskarnaochinternet.se/sociala-medier/svenskarna-anvander-sociala-medier-allt-mer/. Läst 10 december 2018. 
  15. ^ ”Facebook störst men Instagram växer snabbare” (på sv). Svenskarna och internet 2018. Internetstiftelsen i Sverige. https://2018.svenskarnaochinternet.se/sociala-medier/facebook-storst-men-instagram-vaxer-snabbare/. Läst 10 december 2018. 

Externa länkarRedigera