Bank-id (varumärke BankID) är det i särklass största e-legitimationssystemet i Sverige och förvaltas av företaget Finansiell ID-Teknik BID AB som ägs av flera svenska banker. I november 2021 fanns det 8,2 miljoner aktiva Bank-id-användare (i maj 2013 4 miljoner[2]) och 5000 organisationer stödjer bank-id[3]. Endast personer med svenskt personnummer och som är kund i någon av de banker som ger ut bank-id kan erhålla bank-id.

Bank-id
UtvecklareFinansiell ID-Teknik BID AB
Först släppt2003
UtvecklingsstatusAktiv
OperativsystemAndroid (och Android Go), iOS, Mac OS, Windows
TypE-legitimationsapplikation
SpråkSvenska
WebbplatsBankID.com
Finansiell ID-Teknik BID AB
Org.nr556630-4928
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerLotta Lovén
Styrelseordförande
Johan Eriksson
VD
BranschInformationsteknik
Antal anställda43 – 2022
Historik
Grundat2002
Ekonomi
Omsättning 313,721 miljoner SEK
Rörelseresultat –23,187 miljoner SEK
Vinst efter skatt –18,333 miljoner SEK
Tillgångar 126,483 miljoner SEK
Eget kapital 79,979 miljoner SEK
Struktur
ÄgareDanske Bank
Handelsbanken
Ikano Bank
Länsförsäkringar Bank
SEB
Skandiabanken
Swedbank
Övrigt
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[1]

Bank-id finns eller har funnits i följande varianter:[4]

  • Bank-id på fil (på dator)
  • Bank-id på kort (kopplad till bankdosa)
  • Mobilt Bank-id (mobilappbaserad lösning)
  • Bank-id i mobil (SIM-kortsbaserad lösning - avvecklad i Sverige)

Exempel på användningsområden är Swish-betalningar, bankinloggning, inloggning mot e-myndigheter, åtkomst av sin sjukjournal och förnyelse av recept via sjukvårdsrådgivningen 1177, åtkomst av digital brevlåda, webbtidningar bakom betalväggar, försäkringsbolag, privata vårdbolag och fackförbund. Man har även sedan 2018 kunnat hämta ut fysisk post hos Postnords ombud med bankid och Postnord-appen.[5][6]

Den 19 juni 2023 introducerade Bank-id inläsning av fotolegitimation, vilket möjliggör användning av bank-id fristående för att legitimera sig i verkligheten.[7] Det förutsätter att användaren skannar av sitt fysiska id-kort eller pass. Körkort är inte möjligt att skanna.[8] Bank-id med legitimation har begränsningen att den inte kan användas som resehandling.[7] Dessutom är det varje enskild organisation som beslutar om de vill acceptera det som giltig legitimation.[9] Inledningsvis har det varit svårt för frivilliga att erbjuda kunderna möjligheten på grund av de tekniska förberedelser som krävs.[10]

Varianter redigera

Bank-id på fil redigera

Tjänsten Bank-id, ibland även kallad Bank-id på fil, lanserades år 2003. Ett mjukt certifikat och en hemlig kryptonyckel lagras på datorns hårddisk, och fungerar även om filerna flyttas mellan olika datorer, vilket innebär en säkerhetsrisk.

För att använda Bank-id på en persondator krävs att Bank-id säkerhetsprogram (BISP) installeras i systemet där filen är lagrad. IT-forskaren Roland Orre har riktat kritik mot att det är en alltför plattformsberoende lösning som förutsätter att kunden antingen har Microsoft Windows eller Mac OS[11]. Tidigare stöddes även Linux till viss del, men stöd för Linux fasades ut under 2014.[12]

Bank-id på kort redigera

Bank-id på kort lanserades 2005. En hemlig privat kryptonyckel lagras i smartkortets chip, som fungerar som hårt certifikat, vilket anses säkrare eftersom det i allmänhet kräver fysisk tillgång till kortet för att fungera. Den privata nyckeln är dock genererad av korttillverkaren så nyckeln är inte kryptografiskt säker. Kortet kan vara ett kreditkort eller ett renodlat bank-id-kort. Kortet kan levereras med eller utan fotografi, och kan fungera som legitimationshandling.[13] Detta kort fungerar ihop med en speciell dosa, kallad bankdosa, som har nummertangentbord för att mata in koder. Vissa banker har chippet integrerat i dosan så att det inte är något kort. Bank-id på kort fungerar med webbläsare i datorn eller mobilen, men långa koder måste matas in på dosan. Programvaran för att kommunicera med kortläsaren måste installeras med admin behörighet och finns endast för Apple Mac och Microsoft Windows.

Mobilt Bank-id redigera

Mobilt bank-id lanserades oktober 2011,[14] och är en e-legitimation för moderna[15] smarttelefoner från vissa leverantörer som kombineras med en mobilapplikation.[16] Det kan användas både för inloggning och signering via webben på en vanlig persondator, där mobilen fungerar som separat säkerhetsdosa, och för inloggning via bankens eller myndighetens mobilapplikation. Den hemliga nyckeln lagras i en mobil applikation (Bank-id säkerhetsapp), som fungerar som mjukt certifikat. E-tjänsteleverantören (den myndighet eller det företag som kunden ska identifiera sig mot) har en valideringsserver.[17]

År 2019 utfärdade alla deltagande banker Mobilt Bank-id, vilket inte gällde de två andra lösningarna.

Bank-id i mobil (avvecklad) redigera

Bank-id i mobil lanserades 2010 och stängdes i Sverige hösten 2011. En hemlig privat kodnyckel lagrades på mobilens SIM-kort, som fungerade mer eller mindre som hårt certifikat eftersom det krävde tillgång till SIM-kortet (direkt eller över nätet). Mobiloperatören tillhandahöll tekniken och tog en avgift för tjänsten.

En privat nyckel genererades i SIM-kortet när e-legitimationen beställdes. Den skyddades i SIM-kortet och lämnade aldrig kortet, och kan därför beskrivas som ett hårt certifikat. En signaturapplikation på SIM-kortet genererar signaturer. Ett modernt SIM-kort krävdes som stödjer SIM Application Toolkit (SAT). Mobiloperatörerna Telia och Telenor har tillhandahållit en tjänst för ändamålet i Sverige, kallad mobilid eller Mobil id-hantering, och tog då en avgift av kunden vid varje legitimering.[18][19] Bankerna stängde tjänsten i samband med att den app-baserade tjänsten mobilt Bank-id lanserades.[20] Bank-id i mobil var ursprungligen ett samarbetsprojekt mellan Finansiell ID-Teknik, Telia och Telenor, med bank-ID-bankerna som referensgrupp.[21][22] Den tekniska funktionsprincipen baseras på Wireless PKI-specifikationen (WPKI) som togs fram av WPKI-föreningen.[23]

Statistik redigera

 
Andel av Sveriges befolkning (16+ år), internetanvändare respektive smartmobilanvändarna, som använder Mobilt Bank-id åren 2014–2019. Siffror från undersökningen "Svenskarna och internet".

En undersökning genomförd av Internetstiftelsen år 2022 visade att 91 procent av alla svenskar över 18 år har använt e-legitimation och bland dem använde 90 procent Bank-id. Under covid-19-pandemin ökade det dagliga användandet kraftigt, från 47 procent år 2021 till 71 procent år 2022.[24]

År 2014 använde hälften av alla svenskar med smartmobil tjänsten Mobilt Bank-id. På fem år nästan fördubblades nyttjandet till 94 procent av smartmobilanvändarna.[25]

Begränsningar redigera

Endast Danske bank, Handelsbanken, Ica Banken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia, Sparbanken Syd, Swedbank och Ålandsbanken tillhandahåller Bank-id (2020).[26]

En begränsning med den svenska varianten av bank-id är att alla som bor och arbetar i Sverige inte har tillgång till systemet, därför att svenskt personnummer krävs för svenskt e-ID, och många som bor långvarigt i Sverige bara har rätt till samordningsnummer. De är därmed utestängda från att göra Swishbetalningar, medan motsvarande norska och danska betaltjänster accepterar motsvarigheten till samordningsnummer.[27][28]

Den som har god man har rätt till bank-id, medan den som har förvaltare inte har det utan särskilt beslut från den kommunala överförmyndarnämnden.[källa behövs]

Bank-id tillåter inte id-växling (det vill säga att man använder e-legitimation för att skapa ett konto hos en tredje part). Exempelvis universiteten har sådana behov. Det var ett krav från Swedbank för att vara med i projektet Svensk e-legitimation att Skatteverket upphör att ge Sveriges universitetsdatanätverk (SUNET) tillgång till Skatteverkets tjänst "Mina meddelanden" för säker myndighets-e-post, eftersom universiteten sände användaruppgifter till studenters e-postkonton den vägen, vilket banken tolkar som en konkurrerande verksamhet. Därmed tvingades universiteten i december 2015 att återgå till att skicka brev istället för att använda helt elektronisk hantering av studenters ansökningar och kontouppgifter.[29]

En teknisk begränsning med flera varianter av bank-id är att stödet för vissa plattformar och äldre OS-versioner har upphört. Bank-id på fil fungerar bara i Mac OS och Windows[1], och Mobilt bank-id finns endast tillgängligt i Googles Google Play och Apples App Store[2].

Säkerhet redigera

Bankinloggning med Bank-id har varit en säkerhetsrisk eftersom telefonbedragare har använt så kallad samtalsfiske för att lura människor att logga in och därmed oavsiktligt godkänna stora banktransaktioner.[30][31] Bedragaren låtsas ringa från banken eller till exempel en myndighet, och påstår att offret måste logga in, till exempel för att stoppa utlandstransaktioner på grund av ett misstänkt kortbedrägeri eller andra upplägg. Bedragaren har förberett genom att ha tagit reda på personnummer. I själva verket loggar därmed offret in bedragaren på banken. För att överföra pengar måste inloggningen göras en gång till, men det har bedragaren lyckats prata sig till.[32] Vid en annan kategori av bank-id-relaterade bedrägerier luras offret att betala till bedragaren via Swish.

Som motåtgärd åt denna typ av bedrägeri infördes i september 2018 möjligheten för organisationer som använder bankid, att kräva att mobilt bank-id-appen ska fotografera en QR-kod, för att säkerställa att enheten som loggar in befinner sig på samma plats som användaren och styrs av denna. Bankbedrägerierna minskade därmed med 90 procent.[33][34] I juni 2020 lanserades en vidareutveckling av detta, vilket möjliggör för tjänsten att animera QR-koden, så att QR-kodens innehåll byts ut en gång i sekunden[35] för att motarbeta bedrägerier där bedragaren lyckas föra över QR-koden till slutanvändaren.

Nyregistreringen kan fungera olika mellan banker. Normalt sett sker aktivering och förnyelse via inloggning i internetbanken.[36]

Motsvarigheter utanför Sverige redigera

Bank-id i Norge är ett annat liknande system, som hade nära fyra miljoner användare i augusti 2019.[37]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ ”Finansiell ID-Teknik AB – Bokslut & nyckeltal”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5566304928/bokslut. Läst 29 augusti 2023. 
  2. ^ Finansiell ID-Teknik BID AB (Maj 2013). ”Statistik BankID Maj 2013”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029192254/http://bankid.com/Documents/wwwbankidcom/Statistik/Statistik%20maj2013.pdf. 
  3. ^ Statistik
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140703203722/http://bankid.com/sv/Om-foretaget/Historia/. Läst 27 juni 2014. 
  5. ^ ”Hämta ut paket med hjälp av Mobilt BankID”. www.postnord.se. https://www.postnord.se/om-oss/nyheter-press-och-artiklar/e-handel/hamta-paket-med-bankid. Läst 29 augusti 2023. 
  6. ^ Johanna Allhorn (12 juli 2018). ”Nu låter PostNord vem som helst hämta ut ditt paket”. Ehandel.se. https://www.ehandel.se/Nu-later-PostNord-vem-som-helst-hamta-ut-ditt-paket_12944-html. Läst 29 augusti 2023. 
  7. ^ [a b] ”Hämta ut dina PostNord-paket med hjälp av digitalt ID-kort från BankID”. www.postnord.se. https://www.postnord.se/om-oss/nyheter-press-och-artiklar/2023/hamta-ut-dina-postnord-paket-med-hjalp-av-digitalt-id-kort-fran-bankid. Läst 29 augusti 2023. 
  8. ^ ”Nu kan du skippa legget – Bankid släpper digitalt id-kort”. www.expressen.se. 16 juni 2023. https://www.expressen.se/nyheter/nu-kan-du-skippa-legget-bankid-slapper-digitalt-id-kort/. Läst 29 augusti 2023. 
  9. ^ ”Bank-id släpper id-kort i mobilen – Postnord och DHL först ut”. Computer Sweden. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.779461/bank-id-slapper-id-kort-i-mobilen--postnord-och-dhl-forst-ut. Läst 29 augusti 2023. 
  10. ^ Noelia Donoso Ahlström (6 juli 2023). ”Trög start för BankID:s digitala ID – fungerar inte hos Postnord”. SweClockers. https://www.sweclockers.com/nyhet/36738-trog-start-for-bankids-digitala-id-fungerar-inte-hos-postnord. Läst 29 augusti 2023. 
  11. ^ Roland Orre (3 februari 2009). ”Varför måste alla köra Volvo eller Saab?”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090206191755/http://csblogg.idg.se/bloggar/hardcoreopensource/entry.jsp?messid=352. 
  12. ^ "Bank-id för Linux slopas Arkiverad 15 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine.". Läst 2014-04-02.
  13. ^ Bank-id på kort Arkiverad 15 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine., Finansiell ID-teknik, läst 2017-02-13
  14. ^ ”e-legitimation för mobiler och surfplattor”. bankid.com. 19 november 2012. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928174549/http://www.bankid.com/sv/Mobilt-BankID---information/. Läst 30 september 2013. 
  15. ^ BankID - Systemkrav Arkiverad 20 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ ”bankid banker”. legitimation.se. 19 maj 2012. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003121738/http://www.legitimation.se/bank/. Läst 30 september 2013. 
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928174549/http://www.bankid.com/sv/Mobilt-BankID---information/. Läst 30 september 2013. 
  18. ^ Telia: Plånboken i mobilen, 2010
  19. ^ Telenor: Mobilid, arkiverad version sedan 28 oktober 2009
  20. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140805044624/http://www.swedbank.se/privat/internet-och-telefontjanster/bankid-%28e-legitimation%29/bankid-i-mobil/index.htm. Läst 27 juni 2014. 
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110120191446/http://bankid.com/Documents/wwwbankidcom/Swedbank%20GZ-EN%20BankID-dagen%202010-11-22.pdf. Läst 27 juni 2014. 
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140806094605/https://www.bankid.no/Dette-er-BankID/BankID-in-English/BankID-on-your-mobile/. Läst 27 juni 2014. 
  23. ^ Wpki-föreningens webbplats, arkiverad från 19 juni 2012
  24. ^ ”Användning av internet och e-tjänster”. Svenskarna och internet 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2022/anvandning-av-internet-och-e-tjanster/. Läst 15 november 2022. 
  25. ^ ”Banktjänster och e-handel”. Svenskarna och internet 2019. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/banktjanster-och-handel/. Läst 30 oktober 2019. 
  26. ^ ”Så här skaffar du ett BankID”. https://www.bankid.com/privat/skaffa-bankid. Läst 9 augusti 2020. 
  27. ^ Kom i gang med Vipps
  28. ^ ”Privatpersoner som kan få BankID”. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190815190642/https://www.bankid.com/om-bankid/privatpersoner-som-kan-fa-bankid. Läst 16 augusti 2020. 
  29. ^ Skatteverket och Sunet i bråk om e-id – studentnätverket utkastat från statlig tjänst, Computer Sweden, 2015-11-30
  30. ^ ”Falska banksamtal stjäl ditt BankID”. 11 maj 2018. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612135908/http://www.nsd.se/nyheter/falska-banksamtal-stjal-ditt-bankid-nm4830588.aspx. Läst 8 juni 2018. 
  31. ^ ”Bedragarna kapar ditt Bank-ID: Nordea varnar”. Expressen. https://www.expressen.se/dinapengar/sa-kapas-ditt-bank-id-nu-varnar-storbanken/. Läst 8 juni 2018. 
  32. ^ Ligor kapar ditt Bank-ID när du betalar räkningar Expressen 27 nov 2017
  33. ^ ”Support for QR codes in the BankID Service”. Finansiell ID-Teknik BID AB. 10 september 2018. Arkiverad från originalet den 26 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190726193909/https://www.bankid.com/en/om-oss/nyheter/lansering-av-stod-for-qr-kod-i-bankid-appen. 
  34. ^ ”QR-koden gjorde susen – Bank-id-bedrägerierna ned med 90 procent”. Computer Sweden. 3 juli 2019. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.721024/qr-koden-gjorde-susen--Bank-id-bedragerierna-ned-med-90-procent. 
  35. ^ ”BankID relying guidelines”. Finansiell ID-Teknik BID AB. 8 juni 2020. Arkiverad från originalet den 30 november 2020. https://web.archive.org/web/20201130114433/https://www.bankid.com/assets/bankid/rp/bankid-relying-party-guidelines-v3.5.pdf. Läst 16 augusti 2020. 
  36. ^ ”BankID, skaffa BankID”. www.bankid.com. https://www.bankid.com/privat/skaffa-bankid. Läst 4 maj 2024. 
  37. ^ ”Bankid.no” (på norska). www.bankid.no. https://www.bankid.no/bedrift/. Läst 16 augusti 2019.