Internationella kvinnospelen 1934

Internationella kvinnospelen 1934 (engelska: IV. Women’s Olympic Games, franska: 4è Jeux Mondiaux Féminins) var den fjärde ordinarie internationella Damolympiaden, tävlingarna hölls den 9 augusti[1][2] till 11 augusti[3][4] White Citystadion[5][6] i London[7]. Detta blev de sista idrottsspelen för enbart damer, den planerade 5.e turneringen 1938 i Wien ställdes in eftersom IOK tidigare beslöt att nu tillåta damer i friidrott även i OS-sammanhang[8], istället för kvinnospelen deltog damer 1938 vid EM i friidrott i Wien.

Internationella kvinnospelen 1934
Storbritannien
PlatsLondon
Tidpunkt911 augusti
År1934


Frankrikes lag
Stanisława Walasiewicz
Käthe Krauß
Zdenka Koubkova
Marie Dollinger
Jadwiga Wajsówna

TävlingarnaRedigera

Tävlingen organiserades av Fédération Sportive Féminine Internationale[1][2][6] under Alice Milliat och tillkom som en protest mot IOK policy att endast tillåta kvinnor till friidrott i enstaka grenar (höjdhopp, diskus, 100 meter, 800 meter och 4 x 100 meter) vid OS 1928[3][7].

Tävlingen samlade cirka 200 deltagare från 19 nationer[1][6] (däribland även nu upplösta nationer[9]): Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Japan, Jugoslavien, Kanada, Lettland, Palestina, Polen, Rhodesien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Tyskland, Ungern, USA och Österrike.

Deltagarna tävlade i 12 grenar[1][3][4][10]: Löpning ( 60 meter, 100 meter, 200 meter, 800 meter, stafettlöpning 4 x 100 meter och häcklöpning 80 meter), höjdhopp, längdhopp, diskuskastning, spjutkastning, kulstötning och Femkamp (100 m, höjdhopp, längdhopp, spjut och kula). Turneringen innehöll även uppvisningstävlingar i basketboll, handboll och fotboll[4].

Spelen öppnades som vanliga Olympiska spelen med en öppningsceremoni och deltagarnas inmarsch, evenemanget samlade cirka 30 000 åskådare och flera världsrekord sattes.

Under spelen hölls den första tävling i femkamp för damer[2][5].

MedaljtabellRedigera

Ländernas slutplacering topp 7[2][5][10]

Placering Land Poäng
1
  Tyskland
95
2
  Polen
33
3
  Storbritannien
31
4
  Kanada
22
5
  Tjeckoslovakien
18
6
  Sydafrika
14
7
  Sverige
11

Medaljörer, resultatRedigera

Placeringar i respektive gren[10]

Gren Guld Silver Brons
60 meter Stanisława Walasiewicz
  Polen
7,6 Margarete Kuhlmann
  Tyskland
Ethel Johnson
  Storbritannien
100 meter Käthe Krauss
  Tyskland
11,9 Stanisława Walasiewicz
  Polen
Eileen Hiscock
  Storbritannien
200 meter Käthe Krauss
  Tyskland
24,9 Stanisława Walasiewicz
  Polen
25,0 Eileen Hiscock
  Storbritannien
25,2
800 meter Zdeňka Koubková
  Tjeckoslovakien
2.12,8 Märtha Wretman
  Sverige
2.13,8 Gladys Lunn
  Storbritannien
2.14,2
Stafett 4 x 100 meter Tyskland
 
Käthe Krauß
Margarete Kuhlmann
Marie Dollinger
Selma Grieme
48,6 Nederländerna
 
50,0 Österrike
 
51,2
Häcklöpning 80 meter Ruth Engelhard
  Tyskland
11,6 Betty Taylor
  Kanada
11,7 Violet Webb
  Storbritannien
12,0
Höjdhopp Selma Grieme
  Tyskland
1,55 Mary Milne
  Storbritannien
1,52 Margaret Bell
  Kanada
1,52
Längdhopp Traute Göppner
  Tyskland
5,80 Hedwig Bauschulte
  Tyskland
5,79 Zdeňka Koubková
  Tjeckoslovakien
5,69
Diskus Jadwiga Wajs
  Polen
43,79 Gisela Mauermayer
  Tyskland
40,65 Käthe Krauss
  Tyskland
39,87
Spjutkastning Lisa Gelius
  Tyskland
42,43 Herma Bauma
  Österrike
40,30 Luise Krüger
  Tyskland
40,10
Kulstötning Gisela Mauermayer
  Tyskland
13,67 Tilly Fleischer
  Tyskland
12,10 Štepánka Pekárová
  Tjeckoslovakien
11,82
Femkamp Gisela Mauermayer
  Tyskland
377 p Grete Busch
  Tyskland
320 p Štepánka Pekárová
  Tjeckoslovakien
316 p

Svenska resultatRedigera

Märtha Wretmans tid på 800 meter blev 2:13.8, hon var även svensk mästare på sträckan.[11]

En särskild minnesmedalj präntades till turneringen, tävlingarna avslutades med en gemensam bankett.[9]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] 11 augusti 1934 Kalenderblatt (läst 2013-11-24)
  2. ^ [a b c d] Rétrospective de l'athlétisme féminin, sida 10 Arkiverad 10 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Sylvain Charlet, Amicale des Entraineurs d'Ile de France d'Athlétisme AEIFA (läst 2013-11-24)
  3. ^ [a b c] Women's Olympic History Arkiverad 2 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Canadian Association for the Advancement of Women and Sport and Physical Activity (läst 2013-11-24)
  4. ^ [a b c] 11 augusti 1934 Deutsche Welle (läst 2013-11-24)
  5. ^ [a b c] Chronique de l'athlétisme féminin Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. NordNet.fr (läst 2013-11-24)
  6. ^ [a b c] sida 41 Outstanding Women Athletes (läst 2013-11-24)
  7. ^ [a b] Women athletes between the world wars The Oxford DNB (läst 2013-11-24)
  8. ^ Historical Dictionary of Track and Field, sida 218 Peter Matthews, 2012 (läst 2013-11-24)
  9. ^ [a b] A Right Royal Feast, John Lane, p 122 Arkiverad 27 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. David & Charles 2011, ISBN 978-1446301616, läst 24 november 2016
  10. ^ [a b c] FSFI Women's World Games GBR Athletics (läst 2013-10-24)
  11. ^ Stora grabbar Arkiverad 16 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Friidrottsförbundet (läst 2013-10-24)

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera