Inlands Södre härad var ett härad i södra Bohuslän i Göteborgs och Bohus län som idag motsvarar större delen av Kungälvs kommun. Häradets areal uppgick 1889 till 51 589 tunnland.[1] Tinget låg i Kungälv, formellt alltså utanför häradet, eftersom Kungälv var en stad.[2] Detta tingsställe användes till och med 1954.

Inlands Södre härad
Härad
Ytterby gamla kyrka
Land Sverige Sverige
Län Göteborgs och Bohus län
Landskap Bohuslän
Socknar Romelanda socken
Kareby socken
Torsby socken
Harestads socken
Lycke socken
Ytterby socken
Vette häradTanums häradBullarens häradKville häradSörbygdens häradTunge häradSotenäs häradStångenäs häradLane häradOrusts västra häradOrusts östra häradTjörns häradInlands Fräkne häradInlands Torpe häradInlands Nordre häradVästra Hisings härad

Inlands Södre härads läge (klickbar karta)

Inland är en benämning för området häradet ingår i finns nedskrivet första gången 1485 (Indland, Jnland, aff alt Jnlandit) tros ha uppkommit som motsats till det äldre Utlanden.[3] (Se vidare Inland (Bohuslän).)

Socknar

redigera

Häradet bestod av följande sex socknar:

Kungälvs stad hade egen jurisdiktion, rådhusrätt, till 1928 då den uppgick i detta härads jurisdiktion, dock från 1955 till 1970 i Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag.

Marstrands stad hade egen jurisdiktion, rådhusrätt, till 1935 då den uppgick i detta härads jurisdiktion, dock från 1955 till 1970 Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag.

Geografi

redigera

Häradet omfattar ett område mellan Västerhavet i väster, Göta älv i öster och Nordre älv i söder. I väster går gränsen mellan Kattegatt och Skagerrak vid Pater Noster-skären vid norra häradsgränsen.

Häradet domineras i huvudsak i mitten och större delen av området av gammal jordbruksbygd med en del mindre kullar och med inslag av bokskog. I nordost börjar vildmarksområdet och naturreservatet Svartedalen, som sedan fortsätter norrut. I väster finns en skärgård med småöar och skär.

Sätesgårdar var Kastellegården (Ytterby socken),[4][5] Mariebergs säteri (Ytterby),[6][7] Trankärrs säteri (Ytterby),[8][9] Tofta herrgård (Lycke)[10] och Lysegården (Romelanda).[11][12]

Gästgiverier fanns i Östra Röd (Harestad),[13] Tjuvkilshuvud (Lycke)[14] och Hede (Romelanda).[15]

Historia

redigera

Häradet var under medeltiden en skeppsreda, som kallades Faxehärads skeppsreda.

Före freden i Roskilde 1658 var namnet på bygden Faxe härad och "härad" har här bibetydelsen bygd[16], eftersom Bohuslän inte var indelat i härader utan i skeppsredor, en medeltida bohuslänsk motsvarighet till härad. Häradet kallades alltså Faxehärads skeppsreda (1413: j Foxahereth Skipredho "i Faxehärads skeppsreda").[2]

Faxe är en fornnordisk synonym för häst, syftande på den fransiga manen och manken på en häst (i västgötska förekommer även faxer, dialektalt för fransar, men också för utsmyckningar, liksom konster och krumbukter). Det har framförts att namnet på skeppsredan (norska skipreido) skulle kunna syfta på hästuppfödning, men det anses mer troligt att det som åsyftas är höjden Faxen mellan Rishammar och Röd i Kareby, som kan ha varit en tidig samlingsplats. I andra ortnamn har öar och kullar med granskog och liknande nämligen liknats vid en hästman. Det gäller till exempel ortnamnet Faxeholm.[17]

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

redigera

Häradet hör sedan 1998 till Västra Götalands län, innan dess från 1680 till Göteborgs och Bohus län, före 1700 benämnd Bohus län. Kyrkligt tillhör församlingarna Göteborgs stift

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1686-1966 Inlands fögderi
  • 1967-1990 Kungälvs fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

Referenser

redigera
  1. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 223
  2. ^ [a b] Inlands Södre härad, Nationalencyklopedin (läst 19 maj 2016)
  3. ^ Inlands Fräkne härad, Nationalencyklopedin (läst 19 maj 2016)
  4. ^ Kastellegården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  5. ^ Castellegården i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  6. ^ Marieberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  7. ^ Marieberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  8. ^ Trankärr, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Ytterby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Tofta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Lysegården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Lysegården i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Röd, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Lycke i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Romelanda, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, artikeln om "härad" på s. 143.
  17. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 72 och s. 117, bild 17.

Tryckta källor

redigera

Webbkällor

redigera

Externa länkar

redigera
  • Inland i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
  • Inlands Södre härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870