Ingrida Šimonytė, född 15 november 1974 i Vilnius, Litauiska SSR, Sovjetunionen, är en litauisk politiker för Kristdemokratiska Fosterlandspartiet.

Ingrida Šimonytė
Född15 november 1974[1] (49 år)
Vilnius
Medborgare iLitauen
Utbildad vidVilnius Žirmūnai-gymnasium,
Vilnius universitet, [2]
SysselsättningNationalekonom, politiker, universitetslärare
Befattning
Litauens premiärminister (2020–)
ArbetsgivareVilnius universitet
Politiskt parti
Fosterlandsförbundet – Litauiska kristdemokrater[3]
Utmärkelser
Officer av Vytautasorden (2015)
Andra klass av Jaroslav den vises orden (2023)[4]
Namnteckning
Webbplatsingridasimonyte.lt
Redigera Wikidata

Šimonytė tillträdde som Litauens premiärminister den 25 november 2020.[5][6] Hon var tidigare Litauens finansminister. Šimonytė ställde upp i Litauens presidentval 2019 men förlorade mot Gitanas Nausėda.[6]

Biografi redigera

Barndom och utbildning redigera

Šimonytė föddes i Vilnius. Hennes far var civilingenjör. Modern, Danutė Šimonienė, arbetade som ekonom.[7] Šimonytė flyttade till distriktet Antakalnis i Vilnius med sina föräldrar 1984, där hon tillbringade större delen av sin barndom och ungdom. 1992 tog Šimonytė examen vid Vilnius Žirmūnai Gymnasium, där hon blev erkänd och belönad för sina akademiska färdigheter i matematik.[8]

Efter examen anmälde hon sig till fakulteten för ekonomi vid Vilnius universitet och tog en examen i företagsekonomi 1996. Därefter återvände hon till institutionen och fick en magisterexamen i ekonomi 1998.[8]

Tidig politisk karriär redigera

1997 började Šimonytė först arbeta professionellt som ekonom och offentliganställd, efter att ha anställts vid finansministeriet inom dess skatteavdelning. Mellan 1998 och 2001 arbetade Šimonytė som ekonom i ministeriets skatte- och försäljningsavdelning och senare befordrades hon till chef för ministeriets avdelning för direkt beskattning, en post som hon hade kvar till 2004, då hon blev kansler för ministeriet och senare biträdande finansminister. Hon avgick från denna befattning 2009 för att tillträda som finansminister.[8]

Finansminister redigera

 
Šimonytė vid 2010 Baltic Development Forum i Vilnius.

2009 nominerades Šimonytė till finansminister i premiärminister Andrius Kubilius andra kabinett, i stället för Algirdas Šemeta som avgått för att bli EU-kommissionär för budget och administration. Efter tillträdet fick Šimonytė i uppdrag att återställa den litauiska ekonomin under efterdyningarna av den stora lågkonjunkturen, då Litauens bruttonationalprodukt (BNP) sjönk 14,7% under 2009.[9][10] Šimonytė blev ett av ansiktena för den åtstramning som regeringen genomförde för att förbättra den litauiska ekonomin.[11]

Simonytė lämnade sin post som finansminister efter riksdagsvalet 2012, där den sittande regeringen led nederlag mot Litauens socialdemokratiska parti och den kommande regeringen i Algirdas Butkevičius. Efter sin avgång utsågs Šimonytė till vice ordförande för styrelsen för Litauens Bank, en roll som hon hade kvar fram till 2016, samtidigt som hon också blev lektor i ekonomi vid Institute of International Relations and Political Science vid Vilnius universitet, och lektor i offentliga finanser vid ISM University of Management and Economics.[12]

Parlamentarisk karriär redigera

2015 planerade Šimonytė att återvända till politiken efter att ha bekräftat att hon ville kandidera i parlamentsvalet 2016 och ville representera valkretsen Antakalnis i Vilnius. Platsen hade hållits av den tidigare premiärministern Andrius Kubilius, som avstod från att ställa upp för omval.[13] Šimonytė var partilös kandidat, men hon stöddes av Fosterlandsförbundet.[14] I valet var Šimonytė en av tre kandidater i Litauen som hade vunnit valet utan att behöva gå vidare till en andra omgång, sedan hon fått 51,54% av rösterna i sin valkrets i första omgången. Efter sin seger intog hon sin plats i Seimas.[15]

Efter valet till Seimas gick Šimonytė med i parlamentets grupp för Fosterlandsförbundet, trots att hon officiellt var en partilös politiker. Hon utsågs till att vara ordförande för revisionskommittén, samtidigt som hon arbetade i kommittén för europeiska frågor.[8]

Presidentvalet 2019 redigera

År 2018 tillkännagav Šimonytė sin kampanj för att bli Litauens president i presidentvalet 2019. Som en partilös kandidat sökte Šimonytė nominering av det politiska partiet Fosterlandsförbundet, med endast Vygaudas Ušackas som motkandidat inför nomineringen. Till slut vann Šimonytė nomineringen med 79% av rösterna.[16][17]

När hon ställde upp i valet som kandidat för Fosterlandsförbundet var Šimonytė en av favoriterna till att vinna. Hennes medtävlare var Gitanas Nausėda.[18][19] Den första omgången av valet hölls den 12 maj 2019, där Šimonytė kom på en knapp förstaplats med 31,53% av rösterna, före Nausedas 31,16%. De två avancerade därefter till ett avgörande val den 26 maj, där Šimonytė besegrades av Nausėda efter att ha fått endast 33,47% av rösterna. Šimonytė hade fått mindre antal röster än vad hon fick i den första omgången, efter att ha fått cirka 3 200 färre röster, medan Nausėda hade fått mer än 400 000 fler röster än han fick i första omgången.[20][21]

Litauens premiärminister redigera

Efter presidentvalet 2019 hade Šimonytė framstått som inofficiell ledare för Fosterlandsförbundet och en av de mest framträdande politikerna som är anslutna till partiet, trots att de officiellt var partilösa.[11] Hon ställde upp för omval till Seimas i parlamentsvalet 2020, där hon återigen blev en av endast tre valkretskandidater över hela landet som vann sina val i första omgången, den här gången hade hon fått mer än 60% av rösterna. Efter certifieringen av valresultaten visade det sig att Fosterlandsförbundet hade vunnit ett flertal platser genom att gå förbi den sittande regeringen under ledning av Lietuvos valstiečių liaudininkų sąjunga (LVLS), "Litauiska bondefolkunionen".[11] Efter valet förväntades en koalition bildas mellan Fosterlandsförbundet, Liberala rörelsen och Frihetspartiet, där alla tre partierna ville att Šimonytė skulle bli premiärminister.[22][23] Den nya regeringen kom att ledas av tre kvinnor: Šimonytė, Liberala rörelsens ledare Viktorija Čmilytė och frihetspartiets ledare Aušrinė Armonaitė, och följde därmed i fotspåren av regeringen Marin i Finland.[24][25]

Den 9 november undertecknades koalitionsavtalet mellan Fosterlandsförbundet, Liberala rörelsen och Frihetspartiet, vilket banade väg för Šimonytė att bli premiärminister.[26] Den 18 november tillkännagav hon den föreslagna förändringen av regeringen.[27] Šimonytė utsågs till premiärminister den 25 november 2020 av president Gitanas Nausėda,[28] och blev den andra kvinnan som hade den rollen efter Kazimira Prunskienė.[29]

Privatliv redigera

Förutom litauiska talar Šimonytė också engelska, polska och ryska, liksom svenska på grundnivå. Hon är ogift och har inga barn.[8]

Den tappre soldaten Švejk, en satirisk mörk komedi av den tjeckiske författaren Jaroslav Hašek, är en av Šimonytės favoritböcker, vars karaktärer hon ofta har citerat offentligt under sin politiska karriär.[30][31]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 11 maj 2021.

Noter redigera

  1. ^ Ingrida Šimonytė, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ingrida Šimonytė - Members of the Seimas (på litauiska), läs online, läst: 28 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.lrs.lt .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.president.gov.ua .[källa från Wikidata]
  5. ^ Högeroppositionen vann parlamentsvalet i Litauen - kristdemokraternas Ingrida Šimonytė blir ny premiärminister Svenska YLE Läst 3 november 2020
  6. ^ [a b] ”Simonyte tar över i Litauen”. Svenska Dagbladet/TT. 24 november 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/simonyte-tar-over-i-litauen. Läst 26 november 2020. 
  7. ^ Paulauskas, Julius (24 maj 2019). ”Kas Ingridos Šimonytės tėvas ir kodėl jis slepiamas?” (på litauiska). Bukimevieningi.lt. https://bukimevieningi.lt/kas-ingridos-simonytes-tevas-ir-kodel-jis-slepiamas/. Läst 10 maj 2021. 
  8. ^ [a b c d e] ”Members of the Seinas” (på engelska). Seimas. https://www.lrs.lt/sip/portal.show?p_r=35299&p_k=2&p_a=498&p_asm_id=56180. Läst 10 maj 2021. 
  9. ^ ”After Restoration of Independence” (på engelska). finmin.lrv.lt. http://finmin.lrv.lt/en/about-the-ministry/history/after-restoration-of-independence. Läst 10 maj 2021.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190501085015/http://finmin.lrv.lt/en/about-the-ministry/history/after-restoration-of-independence. Läst 10 maj 2021. 
  10. ^ Åslund, Anders (29 november 2011). ”Lithuania's remarkable recovery” (på engelska). EU Observer. https://euobserver.com/opinion/114419. Läst 10 maj 2021. 
  11. ^ [a b c] Duxbury, Charlie (26 oktober 2020). ”Conservatives win Lithuania election: Preliminary results” (på engelska). Politico. https://www.politico.eu/article/conservatives-win-lithuania-election-preliminary-results/. Läst 10 maj 2021. 
  12. ^ ”Ingrida Šimonytė appointed to the Board of the Bank of Lithuania” (på engelska). Ingrida Šimonytė appointed to the Board of the Bank of Lithuania. https://www.lb.lt/ingrida_simonyte_is_proposed_to_the_board_of_the_bank_of_lithuania. Läst 10 maj 2021. 
  13. ^ ”Kubilius, Andrius” (på engelska). s9.com. https://www.s9.com/Biography/kubilius-andrius/. Läst 11 maj 2021.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210511073803/https://www.s9.com/Biography/kubilius-andrius/. Läst 11 maj 2021. 
  14. ^ Ramonaitė, Ainė (2006), ”The Development of the Lithuanian Party System: From Stability to Perturbation”, Post-Communist EU Member States: Parties and Party Systems (Ashgate): s. 75, ISBN 9780754647126, https://books.google.com/books?id=iNa6l58HNWoC&q=homeland+union+lithuania+conservative&pg=PA75 
  15. ^ ”Ingrida Šimonytė palieka Lietuvos banką” (på litauiska). vz.lt. 25 oktober 2016. http://www.vz.lt/sektoriai/bankai-draudimas/2016/10/25/ingrida-simonyte-paliekalietuvos-banka. Läst 11 maj 2021. 
  16. ^ ”Landsbergis: Šimonytė gavo visuomenės mandatą” (på litauiska). Delfi. 4 november 2018. https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/landsbergis-simonyte-gavo-visuomenes-mandata.d?id=79492769. Läst 11 maj 2021. 
  17. ^ ”Konservatorių pirminių rinkimų atomazga: Ušackas sveikina Šimonytę su pergale” (på litauiska). Delfi. 4 November 2018. https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/konservatoriu-pirminiu-rinkimu-atomazga-usackas-sveikina-simonyte-su-pergale.d?id=79481623. Läst 11 maj 2021. 
  18. ^ ”Last rankings before the election: The leader has changed, the two candidates have decided firmly” (på litauiska). https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/paskutiniai-reitingai-pries-rinkimus-lyderis-pasikeite-dvieju-kandidatu-rinkejai-apsisprende-tvirtai.d?id=81064917. Läst 11 maj 2021. 
  19. ^ ”Recent Presidential Ratings: The Real Nervous War Begins” (på litauiska). https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/naujausi-prezidentiniai-reitingai-prasideda-tikrasis-nervu-karas.d?id=80937237. Läst 11 maj 2021. 
  20. ^ ”2019 m. gegužės 26 d. Respublikos Prezidento rinkimai (II turas)” (på litauiska). 2019 m. gegužės 26 d. Respublikos Prezidento rinkimai (II turas). VRK. 3 juni 2019. https://www.vrk.lt/2019-prezidento/rezultatai?srcUrl=/rinkimai/904/2/1544/rezultatai/lt/rezultataiPreRezultatai.html. Läst 11 maj 2021. 
  21. ^ ”2019 m. gegužės 12 d. Respublikos Prezidento rinkimai (I turas)” (på litauiska). 2019 m. gegužės 12 d. Respublikos Prezidento rinkimai (I turas). VRK. 16 maj 2019. https://www.vrk.lt/2019-prezidento/rezultatai?srcUrl=/rinkimai/904/1/1546/rezultatai/lt/rezultataiPreRezultatai.html. Läst 11 maj 2021. 
  22. ^ Landsbergis, Gabrielius (26 oktober 2020). ”Trijų partijų vadovai paskelbė bendrą deklaraciją” (på litauiska). TS-LKD. https://tsajunga.lt/aktualijos/triju-partiju-vadovai-paskelbe-bendra-deklaracija/. Läst 12 maj 2021. 
  23. ^ Mykolaitytė, Kornelija (3 November 2020). ”I. Šimonytė: biudžete turėtų būti įvertintos priemonės COVID-19 situacijai” (på litauiska). Diena. https://www.diena.lt/naujienos/verslas/ekonomika/i-simonyte-biudzete-turetu-buti-ivertintos-priemones-covid-19-situacijai-994128. Läst 12 maj 2021. 
  24. ^ Turp-Balazs, Craig (27 October 2020). ”Pledging to fight Covid-19 and introduce tax cuts, women take charge in Lithuania” (på engelska). Emerging Europe. https://emerging-europe.com/news/pledging-to-fight-covid-19-and-introduce-tax-cuts-women-take-charge-in-lithuania/. Läst 12 maj 2021. 
  25. ^ Grigas, Agnia (30 ohtober 2020). ”Lithuania's new government: Women-led coalition wins confidence in difficult times” (på engelska). Atlantic Council. https://www.atlanticcouncil.org/blogs/new-atlanticist/lithuanias-new-government-women-led-coalition-wins-confidence-in-difficult-times/. Läst 12 maj 2021. 
  26. ^ ”Lithuania's liberal and conservative parties sign coalition agreement” (på engelska). LRT. 9 November 2020. https://www.lrt.lt/en/news-in-english/19/1272062/lithuania-s-liberal-and-conservative-parties-sign-coalition-agreement. Läst 12 maj 2021. 
  27. ^ ”Šimonytė Nausėdai ant stalo deda ministrų sąrašą: pateiktos konkrečios pavardės kandidatūros nėra patvirtintos Nausėdos” (på litauiska). Delfi. 18 November 2020. https://www.delfi.lt/news/daily/lithuania/simonyte-nausedai-ant-stalo-deda-ministru-sarasa-pateiktos-konkrecios-pavardes.d?id=85760205. Läst 12 maj 2021. 
  28. ^ ”Lithuanian president appoints Šimonyte as prime minister” (på engelska). LRT. 25 November 2020. https://www.lrt.lt/en/news-in-english/19/1284643/lithuanian-president-appoints-simonyte-as-prime-minister. Läst 12 maj 2021. 
  29. ^ Lėka, Aušra (27 oktober 2020). ”Konservatoriai į valdžią grįžta be šampano” (på litauiska). Diena. https://www.diena.lt/naujienos/lietuva/politika/konservatoriai-i-valdzia-grizta-be-sampano-992977. Läst 12 maj 2021. 
  30. ^ ”Ingrida Šimonytė: Šveiko nuotykiai ir kitos geriausios skaitytos knygos” (på litauiska). www.15min.lt. https://www.15min.lt/kultura/naujiena/literatura/ingrida-simonyte-sveiko-nuotykiai-ir-kitos-geriausios-skaitytos-knygos-286-628537. Läst 12 maj 2021. 
  31. ^ ”Seimas sutiko skirti I. Šimonytę premjere” (på litauiska). Verslo Zinius. 24 november 2020. https://www.vz.lt/verslo-aplinka/2020/11/24/seimas-balsuos-del-pritarimo-i-simonyte-skirti-premjere. Läst 12 maj 2021. 

Externa länkar redigera