Indisk sommargylling[2] (Oriolus kundoo) är en asiatisk fågel i familjen gyllingar inom ordningen tättingar.[3] Den behandlades tidigare som underart till sommargylling (Oriolus oriolus), men urskiljs numera som egen art.

Indisk sommargylling
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGyllingar
Oriolidae
SläkteOriolus
ArtIndisk sommargylling
O. kundoo
Vetenskapligt namn
§ Oriolus kundoo
Auktor(Sykes, 1832)
Utbredning
Synonymer
Oriolus oriolus kundoo

Utseende

redigera

Indisk sommargylling är mycket lik sommargyllingen, men har mer gult i stjärten och något blekare röd iris och näbb. Hanen har även ett svart ögonstreck bakom ögat, en stor karpalfläck samt breda gula spetsar på armpennor och tertialer. Honan är mer skarpt streckad undertill än sommargyllinghonan. [4][5][6]

Utbredning

redigera

Indisk sommargylling förekommer från västra Sibirien till Indiska halvön.[3] Den tros också häcka i nordostligaste Iran, även om detta inte är bekräftat.[7] Fynd av sommargylling i Förenade Arabemiraten kan röra sig om denna art snarare än den västligare Oriolus oriolus.[7]

 
Artens utbredningsområde.

Systematik

redigera

Tidigare betraktades den som en underart till sommargylling (O. oriolus), men förelogs 2005 utgöra en egen art på basis av morfologi, läten och det faktum att de två taxonen inte hybridiserar.[4] DNA-studier från 2010 bekräftade sedan att den och sommargyllingen utgör två olika arter,[5] och behandlas numera så av de flesta taxonomiska auktoriteter.[8] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

redigera

Fågeln återfinns en rad olika miljöer som lövskog, öppet skogslandskap, skogsbryn, mangroveskog, parker, trädgårdar och plantage.[9] Den har en målinriktad men böljande flykt och har konstaterats flyga hela 40 km/h. Ibland kan de se bada genom att upprepade gånger flyga ner i en vattensamling. [10]

Häckning

redigera

Indisk sommargylling är delvis en flyttfågel, där den indiska populationen är stannfåglar medan de övriga flyttar.[9] Häckningssäsongen är från april till augusti. Arten placerar sitt bo i en klyka nära slutet på en gren, gärna intill en häckande svart drongo.[4] Två till tre röd-, brun- och svartfläckiga ägg läggs. Båda föräldrarna tar hand om ungarna och försvarar boet mot potentiella predatorer som shikra och kråor.[10]

 
Hona på bo.

Indisk sommargylling lever av frukt, nektar och insekter,[4] men har även setts äta flygdraken Draco dussumieri.[11]

Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är oklar, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Oriolus kundoo . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 20 december 2020.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c d] Rasmussen, Pamela C.; Anderton, John C. (2005). Birds of South Asia. The Ripley Guide. "Volume 2". Washington D.C. and Barcelona: Smithsonian National Museum of Natural History and Lynx Edicions. Sid. 586. ISBN 978-84-87334-66-5. 
  5. ^ [a b] Jønsson, K.A.; Bowie, R.C.K.; Moyle, R.G.; Irestedt, M.; Christidis, L.; Norman, J.A.; Fjeldså, J. (2010). ”Phylogeny and biogeography of Oriolidae (Aves: Passeriformes)”. Ecography 33 (2): sid. 232–241. doi:10.1111/j.1600-0587.2010.06167.x. 
  6. ^ Kollibay, Paul (1915). ”Einige Bemerkungen über Oriolus oriolus kundoo Sykes” (på german). Journal of Ornithology 64 (2): sid. 241–243. doi:10.1007/BF02250522. 
  7. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 152. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ Lepage, Denis. ”Indian Golden-Oriole Oriolus kundoo Sykes, 1832”. Avibase. https://avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?lang=EN&avibaseid=4C263A0E9863761B. Läst 20 december 2017. 
  9. ^ [a b] Walther, B.; Jones, P. (2008). ”Family Oriolidae (Orioles and Figbirds)”. i Josep, del Hoyo; Andrew, Elliott; David, Christie. Handbook of the Birds of the World. Volume 13, Penduline-tits to Shrikes. Barcelona: Lynx Edicions. Sid. 692–723. ISBN 978-84-96553-45-3. 
  10. ^ [a b] Ali, S.; Ripley, S.D. (1987). Handbook of the Birds of India and Pakistan. Volume 5 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 102–104. 
  11. ^ Balachandran, S (1998). ”Golden oriole Oriolus oriolus preying on flying lizard Draco dussumieri Dum. & Bibr”. Journal of the Bombay Natural History Society 95 (1): sid. 115. https://biodiversitylibrary.org/page/48604635. 

Externa länkar

redigera