Slåtterfibbla (Hypochaeris maculata) är en korgblommig växt.

Slåtterfibbla
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Status i Finland: Livskraftig[2]
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 547
  • 1 Bladrosett och stängelbas
  • 2 Blomställning med tre korgar:
      — i knopp, i blom och i fruktmognad
  • 3 Frukt av kortare slaget, förstoring × 3
  • 4 Frukt av längsta slaget med avfallen   pensel, förstoring × 3
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteRosettfibblor
Hypochaeris
ArtSlåtterfibbla
H. maculata
Vetenskapligt namn
§ Hypochaeris maculata
AuktorL. 1753
Synonymer
Achyrophorus alpicolus Schur, 1866
Achyrophorus apargioides Schur, 1859
Achyrophorus maculatus (L.) Scop., 1772
Hypochaeris carpatica Pax, 1895
Hypochoeris maculata L., 1753
Hypochaeris pyrenaea Sennen, 1927
Hypochaeris uniflora Hoffm., 1795,
non Vill., 1779
Hypochaeris tyrolensis Schiw. ex DC.,
1838, nom. inval.
Porcellites maculatus (L.) Cass., 1826
Trommsdorffia maculata (L.) Bernh., 1800

Beskrivning redigera

 
Maskros

Slåtterfibbla är lätt igenkänd på sin platta, till marken tryckta rosett av breda, inte flikiga, ofta rödfläckiga blad och 20 – 100 cm hög, kraftig, ofta grenad stängel, vanligen med en enda, maskroslik blomkorg, som är 4 – 5 cm i diameter.

Har pålrot.

Bladen är oregelbundet, grunt naggiga, 8 – 13 cm långa, 4 – 6 cm breda.

Blomningstiden är i Sverige juniaugusti. I Centraleuropa kan blomningen börja redan i maj.

Pistillen har två märken. Kronbladen avslutas med 5 små taggar.

Frukten är 10 – 17 mm lång.

Kromosomtalet är 2n = 10.

Underarter redigera


Habitat redigera

Slåtterfibbla är allmän i stora delar av centrala Europa, och utbredningen sträcker sig långt österut i tempererade delar i Asien; högst 1 500 m ö h.

Saknas på Irland, söder om Pyrenéerna och i stora delar av Italien.

I Sverige finns den från Skåne och norrut till Jämtland. I Norge från söder och norrut till Trondheim-trakten; i högfjällen upp till 1 200 m ö h. I Finland finns slåttergubbe i den södra halvan av landet.

Biotop redigera

Torra ängar och hagmark samt på öppna ställen i gles skog. Ogillar kvävehaltiga jordar, men gynnas av kalkhalt.

Användning redigera

Rosettbladen kan användas som mat, ungefär som grönkål.

Etymologi redigera

  • Släktnamnet Hypochaeris kommer av grekiska hypo = under + chareis = gris med syftning på att grisar sades tycka om att äta slåtterblommans rötter.
  • Artepitetet maculata betyder fläckig, vilket avser de ofta fläckiga bladen. Det kan härledas från latin macula = fläck.
  • Benämningen slåtterfibbla kommer av att enligt gammal bondepraxis blomningen av slåtterfibbla angav lämplig tid för slåtter. Nu för tiden sker gärna slåttern före blomningen, ty näringsvärdet anses högre då.

Namnlikheter redigera

 
Slåttergubbe

Slåttergubbe, Arnica montana, har stundom kallats slåtterfibbla, som i någon mån likna slåtterfibbla.

 
Slåtterblomma

Ibland har slåtterfibbla felaktigt kallats slåtterblomma eller slåtterblomster, men det är en annan art, Parnassia palustris L., som i detta fall på intet sätt liknar slåtterfibbla.

Observera de till förväxling nära lika stavningarna av det vetenskapliga namnet Hypochaeris maculata L. och synonymen Hypochoeris maculata L..

Bygdemål redigera

Namn Trakt Anteckning

Slåtterkulla

Kuriositet redigera

Språkligt lustigt är det att slåtterfibbla på flera främmande språk förknippats med djur. Sålunda:

  • Norska flekkgrisøyre, fläckigt grisöra
  • Finska häränsilmä (oxöga) och harjuhärenslimä (ås-oxöga).
  • Engelska spotted cat's-ear, fläckigt kattöra

Bilder redigera

Noter redigera

Externa länkar redigera